Hr Rinman biföll betänkandet på: de at hr Björek enförde grunder, och androg att orsaken tillj allm. Srendenss berednings sjunktnde. i allmänna omdömbt värden, att dess ledamöter endast voro rådgifvande. Hr Ekholm bemötte yrkandet att skilja mellan jurister och administratörer dermed, catt -de administrativa målen hädspefterj som bittills, skulle, komma att afgöras af konungen i statsrådet. . Den ene får dessutom lika Jitet som den andre tolka lagen efter, godtycke. Ändamålet att skilja mellan Iksgstiftning och Isgskipning skulle dessutom , ej vinnar, emetlen dedamöter af regeringsrätten äfven efter förslaget skulle deltaga i ekonomiska lagars:stiftande. Hr. Fa!hem, yrkade afslag. Hr: Henschen yrkade bifall å förslaget såsombefordrande arbetets delning. Dessutom skulle man: ethålla oberoende domare i ekonomiska mål; hvilket nä ej vore fallet. Hr. Lallerstedt förklarade närmare sitt yttrande om skilnaden mellan juridiska och administrativa embetbmön., Detolämpliga vore attotill administrativa. erdbeten taga dem, som länge egnat sig åt domareböfattning. och hade juridiska embeten; deremot med gaf talaren, att de administrativa embetsmännen-botde hafva tagit juridisk exametoch äfven något praktiserat såsom jurister... I afseende på hvad hr-Gråå yttrat anmärkte talaren, att den som gjort en författning vanligen är obenägen att upptäcka bristerna i-densanima. För att bemöta invändningen, att regeringsrätten skulle sakna sysselsättniog, ansåg tåiaren nödvändigt att omarbeta stadgan, hvilken saknade reda och ordning. Beträffanae desaknade nätmare qvalifikationerna för civila embetsmän, så adsåg tal. lyckligt, att föreskrifter om ubdergångna exådmina i allmänhet ej funnes hosobks: -Omskiftesmåler toges ifrån högsta domstolen; och dess ledamötets snptaloej behöfde ökas, så hade man deri ersättniok för kostnader. Et italare hade missförstått tal, då han fattat hans-yttrande så som att godtycke skulle fåsgälla vid. administrativa måls 7 sfgörande: Pal. Hademenat att billighet; hvilket före annat än gödtfcke, skulle afses.. Tänker man på hvilka lysande statsmän ;Sverge: i fordna tider egt, skulle man blant dem-knsppt upptäcka en enda jurist. HtoBjörck vidblef sin förut yttrade åsigt och lemnade stilloståndet att, med minnet af sistå riksdag, afgöra hvad verkan allmänna opinionen utöfvar på aflägsnanidet af olämpligavstatsråd. Hr Schwan förordade förslaget för erhållande a kontinuit:t i ärendenas gång. Hrr Hesselgrer och Tauson yttrade sig: för afslag. Vid anstäld votering bifölls förslaget om regeringsrätt med 38 röster-emot 20. Frågan om utländsk mans naturalisation, tillagd. till.28 S-Ra F., bifölls utan diskussion. De öfriga grundlagsförändringarne i samma bet. lades till Kandlingarne. I Böndeståndet. Vid föredragning af konsiitutionsutskottets memorial n:o 3 och de ytterligare. hvilande: förslagen till ändringar i grundlagarne uppträdde .. Anders KH riksson från Elfsborgs län, Mehngel,. Sählström,! Olå Månsson, Nils ..Svensson. från Skåne, Petter, Jönsson och Sköldberg såsom talare för afslag -å förslaget, röt rande regeringsrätten. Ingen förordade förslagets an: tagande... Man vitsordade likväl behöfligheten iaf dels regeringens befriande från ensdel mål; som nu. besvära. den, dels ock erforderligheten af flera ledamöter i högsta domstolen;-så att den måtte kun: na fördelas på två divisioner. Någon utförligare redogörelse för de yttrade åsigterna medhinnes ickå för dagen. Förslaget i fråga om naturalisätion rafu än man bifölls utan diskussion. ART De båda öfriga punkterna, som alskgo förändrins gar i grundlagarne för den händelse, att. de redan afslagna ändringarne i riksåkten håde blifvit antag: na, ansågos: icke fordra annan åtgärd, än att läggas till handlingarre. Badkoutskottets memorial n:r 16, om bankovinstens användande uppkällade en stor mängd taålare, bland hvilka ingen yrkade bifall) Meningarne delade-sig mellan eh återremiss med bifogande af de nu gjorda anmärkningerng, som hufvudsakligen öfverensstämde med doktor Sandbergs råservation; eller ett afslag genast med Beslut i öfverensstämmelse med samma reservation och uppdrag åt: bankoutskottet att uppgöraförslag till föreskrifters för användandet uf den återståeude delen af bamkovinsten. Vid den sedare rheningens framställande såsom proposition var ja mycket öfvervägande, och densaniina blef således ståndets beslut. Samma utskot:s utlätande n:o 17, som afstyrker bif:H till grefve Fröliehs motioa om reforta i rikets penningvästn, bifölls utan diskussion. : Lag: och -konormintskottefis betänkande n:r 2) som föreslår, att ständerna sKöla uttala sig för rät tighet åt bandlande ätt -drifva Handel i två städer; föranledde åter en liflig diskussion, deruti Medin upprepade gånger uppträdde; understödd af några med honominstämmande, för afslag, på grund af hr Stolpes reservation; -Men såsom talare uppträdde emot bonom Ola Månsson, Mengel,-Vice talman 4nders Andersson, Per Eric Andersson, Aäders Persson från Örebro län, Dävid Adersson Erik Ersson från Gefleborgs län, : Jöns Persson; Matts Persson, Bjerkander, NilsSvensson från Skåne och Wis Larsson, alla förfåktande handetsfrilket och öppen konkurrens. Derjemte tillkånnagåfvo åtskilliga -ahdra, att de voro för bifall dels genom att särskilt anmäla det såsom Lagergren; dels genom att instämma med någon annän talare. Vid pröpositionends. framställände besvarades den med mycket öfvervägande med ja.