Palmerston. Deras utrikes politik skulle blifva olika och, såsom jag tror, för utlandet mere tillfredsställande, ty masken har ändtligen blifvit borrtryckt från Palmerstons föregifna liberalism. Äfven adressdebatten, för att nu återkomma till densamma, har förorsakat en intressant afslöjning i samma riktning. Disraeli, hvilken, såsom man vet, länge uppehållit sig i Paris, hade derifrån medfört den nyheten, att under det att Sardinien medelst lockbetet af ett utvidgadt område eller ett större inflytande lät förledå sig att deltaga i kriget, fanns ett fördrag till, hvarigenom Frankrike med Englands goda minne garanterade österrikiske kejsarer: hans italienska besittningar. Palmerston fö;säkrade, att ej någon skymt af ett dylikt fördrag funnes, samt gjorde sig mäkta lustig öfver den anka, som Disraeli lyckats fånge i Paris. Denne lät honom ostördt tala til! punkt, men utbrast då: Jag har sjelf sett fördraget ! Palmerston blef synbart öfverraskad, och stod ett ögonblick handfallen, mer hämtade sig snart samt upprepade, att något såda: t fördrag icke funnes till och att med saken blott förhölle sig på följande sätt: Der franska regeringen hade gifvit den österrikiska den försäkran, att hon, i händelss af ett uppror i Italien, icke skulle intaga någon fiendtlig ställning till Österrike, utar ville lemna detsamma i full besittning af dess italienska lydländer. Hela skilnaden tyckes såledeg bestå deruti, att denna försäkran ick: afgifvits i form af ett fördrag, utan i form at en not. Vid detta tillfälle visade sig, hvilket välde lord Palmerston har öfver tidningspressen; ingen enda Londonstidning nämd: ett ord om Disraelis uppgift, att han hade sett fördraget. E Rörande persiska kriget komma inga hand: lingar att framläggas, emedan underhandlingar pågå i Paris mellan Feruk khan och lord Cowley. Angående kriget i Kina skola om en åtta dagar fullständigare upplysningar än i dag vara att tillgå. Persiska kriget, genom hvilket man velat vinna hödig upplåtelse af land för jernbana: öch telegrafen, är ännu mycket misshagligt för folket; men bladet kommer att vända sig, s snart de engelska trupperna lidit något nederlag i de trånga passen, hvilket ej är omöj ligt. Då skall begäret efter hämd nedtysta hvarje annan mening. Frånrycker England Persien ett tycke land isöder, så tager Ryssland sig en bit i norr, för att återställa jemvigten; Mazenderan är för sitt skeppsvirkse nödvändigt för Ryssland. Men man får ej glömma, att engelsmännen egentligen icke eröfrat Indien från stora Mogul, utan från fransmännen, samt att Frankrike, så ofta de: känt sig vara starkt, åter katsat blickarne på Indien. Labourdonnais och Dupleix lade grunden till det system, som engelsmännsn sedan genomförde, och fransmännens försvar af Madras bröt först den förtrollning, som ingaf. europeerna aktning för de indiska furstarnes — så yttrar Mill, Indiens engelske historieskrifvare. Man ser således icke här med något synnerligt nöje Feruk khans besök i Paris. För någon tid sedan blef jag ombedd att för edra läsare omnämna en litterär företeelse. Sedan jag nu tagit närmare kännedom om densamma, tror jag mig göra en tjenst åt vännerna af franska och engelska språken, af hvilka. jemförelsevis törhända i intet land finnas så många som i Sverge, då jag uppfyller denna önskan. Lalliarce litterairen, ett veckoblad, zom utgifves i Paris, har tagit til! sin uppgift att göra engelsmännen och fransmännen ömsesidigt bekanta med de nyaste företeelserna i deras litterstur och språk. Utom en i möjligaste måtto fullständig redogörelse för nya arbeten och teaterpjeser, lemnar den i hvarje nummer några utdrag ur nyaste franska, engelska och amerikanska böcker och tidskrifter, samt alltid i nästföljande nummer en öfversättning, och afhjelper :åledes bland annat ett behof, hvilket hvar och en lätteligen inser, som sysselsatt sig med främmande lefvande språk, derigenom att den förklarar nya talesätt och uttryck, hvilka i London, Paris och Newyork så hastigt och i sådan mängd upptomms, och som först efter någon längre tids förlopp finna väg till lexioa. Urvalet är gjordt med omsorg, och öfversättningen är vårdad. Prenumeration mottages hos Fowler, Peristyle Monpensier, Palais royal. Priset för 25 nummer är i Paris 5 francs. C.L D. (Från Aftonbladets korrespondent.)