I VWVIDEIV LIVE UV 10 UDP Att förslaget om den s. k. prinsregeringen ligger höga vederbörande särdeles varmt om bhjertat, kan man sluta af de ifriga bemödanden, som göras, för att, oaktadt den ovilja, som emot detsamtca råder i allmänna tänkesättet. och. åtminstone inom. tvenne. af riksstånden, söka genomdrifva detsamma. Den oförtrutna verksamhet, som sålunda utvecklas, då det gäller ett dynastiskt intresse eller något äskadt anslag, som med samma intresse ; har nägot närmare sammanhang, står i den skarpaste kontrast med den djupa likgiltighet, som man vigar i afseende på för hela landet och vår politiska eller ekonomiska utveckling vigtiga reformförslag, hvilka man, efter att först nödtvunget eller för syns skull ha framlagt dem, ofta i ett bristfälligt, ofullständigt och outredt skick, sedermera handlöst lemnar åt sitt öde, så vida man icke mer eller mindre uppenbart arbetar. på deras förkastande. Man har hört omtalas de föreställningar och förmaningar, som för icke längesedan blifvit i afseende på ifrågavarande sak enskilt gifna åt ledamöter af konstitutionsutskottet af en hög person, som utan tvifvel skulle handla klokast uti att-afbålla sig från försök att på dylikt sätt utöfva inflytande i politiska frågor, synnerligen i sådana, der han med skäl kunde betrakta sig såsom jäfvig.. Under de senaste dagarne har ett nytt intermezzo egt rum iafseende på denna fråga, hvilket synes oss vara af vida betänkligare beskaffenhet och lifligt erinra om hvad som passerade vid förra riksdagen :fråga om beviljandet sf ett extra kreditiv för krigsrustningar, då en aktningsvärd ledamot af borgareståndet, på hvars karakter samt redbara, rättsinniga och frisinnade tänkesätt ingen skugga faller, fick spela en roll, som för honom måste synas föga afundsvärd. fil bondeståndets plenum sistlidne lördag, sedan ärendena för dagen voro behan ilade -och åhörarne å läktaren hade åflägsnat sig, tillkännagaf talmannen, att H. M. konungen för honom uttalat och uppdragit honom att till ståndets ledamöter frambära den önskan H. M:t hyser, att riksstånden icke måtte bifalla. konstitutionsutskottets afstyrkande betänkande. om ändringar i och tillägg till riksakten, rörande sättet för riksstyrelsens förande under H. M. konungens sjukdom eller vistande utomlands, utan återremittera betänkandet till konstitutionsutskottet, i afbidan på det beslut norska storthinget må kunna komma att fatta i. detta ämne. Vi förmoda, att någon dylik framställning egt rum till talmännen i de öfriga :stånden, ehuru dessa, så vidt vi ha oss bekant, icke funnit sig föranlåtne att på sådant sätt, som talmannen i bondeståndet, öppet framföra uppdraget till sina respektive stånd. Utan sattswa vidlyftigare utlåta. oss. öfver det för ett konstitutionelt tänkesätt vidriga i ett dylikt personligt ingripande i riksdagsärendena, hvilket ligger i öppen dag och djupt måste kännas af hvar och. en som vill tro på möjligheten af ett konstitutionelt system äfven under de obäkliga former, hvari vår representation ilefveroch törer sig, kunna vi icke undgå att anmärka rörande sjelfva saken, att det synes: osw förutsätta ett tämligen betänkligt misstroendetill svenska ständernas eget omdöme att gifva dem det rådet, att uppskjuta detta ärende och så: till sägandes låta det blifva beroende af-:omdömet hos ett annat rikes representation. Vi befara fördenskull, att om man än å högsta ort fordrar en sådan blygsamhet hos Sverges ständer, dessa likväl icke genast stå tillreds att i detta hänseende ödmjuka sig. Fast heldre skulle man kunna -föreställa sig, att. svenska representationen kunde itycka) det vara :skäl, att äfven den någon gång finge taga initiativet i frågor, som röra de förenade rikenas unionella förhållanden, och att det dynastiska intresset, vid något tillfälle åtminstone, finge sättas i andra rummet. ee I förevarande fall kan det ock vara ganska möjligt, vatt det rorskarstorthinget för sin del gerna skulle önska atbida svenska ständernas beslut om den ifrågavarande gemensamma angelögenheten, innan storthinget fattade sitt, så att på detta sätt saken kunde blifva tills vidare alldeles oafgjord,y i aneeende till ett-otidigt krusyhvem :om först skulle få den äran att säga sin mening. Egentliga orsaken till denna önskan att svenska representationen skall suspendera sitt omdöme tills den norska: hunnit uttala sit, lärer väl emellertid vara den, att man förutsätter, att opinionen i Norge, der den vicekongliga smekmånaden ännu varar och der man icke såsom hos oss haft i några administrationsgrenar en viss försmak af-ett slags mer eller mindre direkt prinsregering i smått, skall vara mindre ogynsamt stämd emot förslaget än inom svenska riksstånden. För vår del tro vi emellertid icke detta, utan föreställa oss att norska storthinget skall till fullo uppfatta förslagets formella brister och reella vådor och icke lemna dessa åsido, endast för att plötsligen söka afhjelpa en oformlighet i den unionella författningen, som visserligen kan tarfva en reform, men som dock stått i gällande kraft under flera årtionden utan att stora vådor deraf försports, och som kan afbjelpes utanva t uppställa em alldeles ny princip, som oss veterligen icke varit tillämpad i något annat land, enligt hvilken alla prinsar sf det kungliga huset hädanefter skulle få en helt annan. ställning: och politisk betydelse, och för hvars skyndsamma antagande med åsidosättande af alla både formella och reella -betänkligheter ingenting annat synes oss för ögonblicket tala mera kraftigt än förr, om icke den omständigheten, att det kungliga huns