Till löjtnanten välborne hr Ridderstad, Linköping. Af tidningen Aftonbladet för den 3 innevarande Januari vill synas, som hade tit., uti sina till konstitutionsutskottet afgifna anmärkningar mot regeringens utrikes politik, lemnat accentuerad uppmärksamhet åt den uti Postoch Inrikes Tidningar för den 28 December 1853 befintliga artikeln Hvilken bör segra ?, och yttrat, att i denna artikel de mest otvetydiga ryska sympatier uttalades, hvarjemte den påpekats såsom ett oförklarligt sidostycke till H. M. Konungens trontal (af den 24 November samma år), och tit. sagt sig kunna ,icke lemna oanmärkt att besagde sidostycke af vår regering icke på något sätt förnekades,. Undertecknad, som på den tiden hade äran att vara utgilvare af det blad, hvari artikeln förekom, tillåter, sig, med anledning häraf, nämna: . fet artikeln verkligen var, hvad ingressen uttryckgen tillkännagifver, från landsortenv; att redaktionen i samma ingress lika uttryckligt tillade sig icke velat vägra artikeln plats, dock utan att inblanda sig uti hans raisonnementer,; att artikeln hufvudsakligen innehåller en karakteristik af turkiska väldet: men en panegyrik för det ryska icke, och för Rysslands dåvarande kejsare personligen knappt mer än i ett par rader af sista stycket; att detta tillfälle var hvarken det första ellet det sista, då, under min tid, Posttidningen gaf utrymme åt yttranden, motsatta icke blott de i allmänna op nionen, utan ock de efter förmodan inom regeringen gällande åsigter; hvarföre af artikelns införande ingen slutsats för eller emot regeringen kan dragas; att som — hvilket är allmänt kändt — regeringen, åtminstone på den tiden, hvarken betraktade eller behandlade det nämda bladet såsom officielt i politiskt och konstitutionelt hänseende, kan hennes uraktlåtenhet, att emot artikeln offentligen protestera, icke med något sken af billighet anses bevisa, det densamma af henne gillades; och att regeringens humanitet i afseende på tidningspressen icke mer förnekade sig i fråga om Svenska Akademiens tidning än i fråga om de öfriga; hvilken omständighet jag mer än en gång haft att tacka, det samma regerings anmärkningar emot i bladet införda, henne olägliga eller rent af misshagliga, uttryck blott i enskild väg mig meddelades, och således hvarken då eller nu tillhöra offentligheten. Af tit:i ridderlighet vågar jag för vissa påräkna att åt detta bref förskaffas, utan dröjsmål, lika stor publicitet, som den, hvilken åt tit:i anklagelse akt blifvit gifven. Jag sänder ock en afskrift till Aftonbladet. Högaktningsfullt J. Carl Hellberg. Hamburg den 30 Januari 1857.