jon på åtterremiss blifvit åfslagen, voterades emelan bifall ochbeslut i öfverensstämmelse med biskop Björcks förslag, då den förra meningen segrade med 27 röster mot 21... Ekonbmiutskottets betänkanden n:ris 37—40, tillstyrkande afslag på väckta motioner i åtskilliga kamerala. frågor, godkändes, äfvensom sämma utskotts betänkende, som: föreslår vissa ändringar i 1808 års jagtstadga. S Borgareståndet. Ståndet biföll talmannens: hemställan, att frågar om förändringar i riksakten skulle företagas den 18 dennes och att öfrica hvilande!grundlagsförslag först efter denna frågas afgörande skulle förekomma. Till behandling förekom ekonomiutskottets betänkande n:r 30, i anledning af väckta motioner i afseende å de vid större allmänna arbeten anstälde personers religionsoch -sedlighetsvård: Hr -Hasselrothy.trodde, ait den ene af motionärerne, biskop Faklcrantz, skildrat tillståndet i Westmanland red nog rmörka färger; talaren kände likväl icke sånöga förhållandet der, men, hvad tal. bestämdt visste, vore att den andre motionären, Efraim; Larssons, uppgiftär vore dels osänna dels vanstälda. Denne motionär kåde blifvit inspixerad af en prost i Westergötland... -Jernvägsårbetarne. i; Westergötland, så vidt tal: kände, vore ordentligt folk; i-talarens hemort hade ingen enda sådan arbetare varit: tilltalad för fylleri eller andra lagbrott. Att tillsätta särskiltå prester skulle till ingenting tjena, då man ej kunde hafva så många sådana, att ej de flesta arbetarne finge närmåre till kyrkorna; yrkade afslag.. Hr Muren vitsordade samma förhållande om arbetarnes ordentlighet i hans hemort. Att ställa arbetarne på militäriskofot vore opraktiskt; de bättre arbetarne skulle ej vilja ingå pårsådant tvång; yrkade afslag. Hr Palander yrkade bifall. Äfven om någon öfverdrift låge i motionärernas framställningar, qvarstode något, som tarfvåde rattelse. Hr Wedberg hade-den erfarenhet; att sedligheten bland arbetarne i hans hemort ej varit den basta, men ansåg förslaget overkställbart; hvarföre han yrkade afslag. . Hr Ekman instämde i he Emanuelsons reservation, så att ifrågavarande skylt dighet må utsträckas äfven till sådana bolag, som ieke hafva statsbidrag till sitt arbetes bedrifvande. Hi Rydin yrkade afstag. Hr Henschen. såg.i motionernd ett: försök att inblanda staten i allt. Följden skulle: blott-bhitva ytterligate religionstvång från statens sida: Hr Lallerstedt ogillade alla försök -att genom yttre medel vilja framtvinga gudsfruktan. Det vore så van: ligt att måla den lägre klässen såsom demoraliserad och stadd i ett jemt fortgående förfall; ingen talade om den högre klassen, liksom om allt inom den vore väl bestäldt. Tal-trödds; att den lägre klassens mo: ralitet i senare tider förbättråts i den mån som dess ekonomiska ställning förbättrats. Hära det förhkölle sig med, den högre; ville tal: 8j afgöra. Antalet af 158a Persener; somsbisköp Fahleråntz ansett tillväxa; Har Så rigdskats, att det är svårt att få en sådan arbetare. Hoarw biskop: Fahlcrantz kunnät, på samma gäng Han klagat öfver att arbötarne s!efva med frillov, äfven beklaga sig öfvervatt de singinge äktenskapp, vore svårt att förstå Hi Bodell uppträdde tin försvar för Uldkotteta betätkande: Motionärernas uppgifter kunde styrkas genom intyg af prester och sockenstämmor;; instämde ichr Emauuelsons reservation. Hr Schenström Vitsordade latt södeslösketen tilltagit, sedan jernvägsarbetena.i tak:svhefnlört börjats. Äfven fattigvården ;har blifvit mera betungad: Hy Hasselröth: trodde, att om biskopen ock prästerskapet gjort Sin skyldighet bland Westmanlands jetnvägsarbetare, hade sedlighetstillståndet der varit battre. Hf. Nygren trodde ej, att öfverdriften i motionäretnas fråmstållningar vore. så stor. Hr Almgren itstäride med br Ekman, -Hr Muren ville, att biskoparne till en hörjan skulle uppnpiana presterskapettillstöfre verksam: het. Mot patuperismen.-vore -det bästa medlet ätt läta arbetarne.köpa hus,och jord, tillohura titen del som helst., Man behöfver-ej fruktå att arbötarne skola blifva öfverflödiga efter.jernvägsarbetenas upp: hörande, ty ju mer vi arbeta, desto mer arbete få vi... Hr Gakn hade ej förestält sig att meningen med utsköttets förslag vore .att ställa arbetarte på militarisk fot, utan blott att..-uppsyningsmännen vid jernvägsarbetena skulle äfven utom arbetstiden hä : 1:syn öfver arbetarne,; på lika sätt som befälet-inöra srmeån hår tillsyn öfver manskapet. På deosställen; er arbetarne bade långt. till kyrkorna och kyrkorna oro små och otillräckliga att rymma ett-störfe an:al åhörare, vore det bolagens skyldigket att hålla särskilta själasörjare. För bifall yttradesig dessutom her Björkman, Wetterberg och; Ödmanson:. Vid anstäld votering voro. lika. många röster (28) för bifall som för afslag... Ståndets. beslutblef derföre beroende, af. den förseglade ; sedleniy. hvilken var en nej-sedel, hvadan betänkandet: afslogs. t Hr Hesselgren anmälde anmärkning -mot statsrådet för civildepartementet; remitterades.-till:-konstitutionsutskottet. aft Såmmansatta lagoch ekonomiutskottets-betänkande nir 1, i anledning af dels .K. M:ts propositionom vissa ändringar i nu gällande stadganden om utrkrifningssättet och inrättningen af allmänna.:beväringsmanskapet, dels ock en i samma ämne: väckt enskilt motion, bifölls. ; sw BE om ell Bkonomiutskottets betänkanden n:r 35—37 biföllos ; per 38, afstyrkande väckt motion om rättighet för frälserSbtegifvare att, i-.likhet med-jkronotiondes gifvare, Iösa frälseräntorna efter. medelmarkegångspris, bifölls; sedan hrr Björck, och; Lallerstedt ogil lat..den: knapphändighet, hvarmed; denna fråga behandlats. ra Bonteståndet. I: plenutn på förmiddagen stillkännagaf tälmanneh; att talmaänskonferensen beslutatj.att: konstitutionsutskottets memörial angående den. kong; propositioner om ändringar i riksakten skall. föredragas isplehum om onsdag i nästa vecka, . Man: hade funnit detta memorial, som är af beskaffenhet att kunna-återremitteras, böra behandlas och afgöras innanJde änhu hyilande grutdlagsförändringsförslagen företagassr Derefterupplästes professor. Bergfalks, skrifvelse, hväri han afsäger sig uppdraget att. vararikets ständers justitieombudsman. Ståndet beslöt på :talmannens framställning, att remittera densamma till expeditionsutsKöttet, så att detta måtte gå, i föriattniog. om uppsättande af förordnande för revisionssekreteraren Södergren att våra rikets ständers justitieombudsman. Man :beslöt derefter att det nya valet för utseende af suppleant i br Södergrens ställe skall företagas om. lördag i-nästa vecka. z j Sedan: ståndets lädamöter derefter afgifvit sina valsedlar till fullmäktige i banken och riksgäldskontor ret samt. direktörer i länekonbtoren i Göteborg, Malmö: och Wisby; jerite bestämdt antal suppleanter, . före-; togos valsedlarnes öppnande och rösternas sammans räkning,.hvilken förrättning upptog en god tid. Resultatet blef följande: Fullmäktige i banken: Erik Mallmin från Westmanland; Josef. Holm från Stockholms län och Matts Persson: från Stockholms län, alla fullmäktige sedan förra riksdagen; deräs suppleanter: Per Erik Andersson från Westmanland; Erik Carlsson från. Stockholms .län;, Anders: Erssow från Södermanlands län. förullmäktige i riksgäldskontoret; vice talman Anders Andersson och Johan Persson från Upsalalän, hvilka varit fullmäktige sedan förra riksdagen, . samt Lars Magnus Knutsson från Östergötland, som pu insattes i stället för den bittillsvärande fullmäktigen;, förre vice talman -J. Av: Zetterberg från Stockholms. län; deräs suppleanter J. G.: Wässmuth från Stockholms län; Olof: Olsson från Westmiänland och Gustaf Larsgsonsfrån Stockholms län. Direktör vid lånekontoret i Göteborg: Erik Christensson från Göteborgs och Bohuslän med Johannes Nilsson från samma län och Anders Nilsson från Halland till suppleanter. Direktör vid lånekontoret i Malmö: Oia Månssonfrår Kristianstads län med Anders Persson i Burlöf och Jans Nl loonn å Av 2 4 rå BL RR JKn TR I. mA fager i OR DA fDr Vr DR RR RNA MAN OA rön Virrat RA Je