RIKSDAGEN. UTSKOTTSBETÄNKANDEN. Af konstitutlonsutskottet. N:o 5. Afstyrker bifall till (Kongl. Maj:is den 9 sistl. December till rikets ständer aflåtna nådiga proposition angående förändring i och tillägg till riksakten af den 6 Augusti 1815. Reservationer äro häremot anförda af friherre Paykull, J. G., samt professor Lindgren, med hvilken biskop Fablorantz, kongl. hofpredikanten Wensjoe, professor Selander, kongl. hofpredikanten Lagergren och lektor Söderberg instämt. N:o 6. Meddelar att, sedan vid bestämmande af det utskott, hvartill af doktor IVordlander i presteståndet och riksdagsmannen J. E. RButström i bondeståadst väckta motioner angående förändring uti den för Westeroch Norrbottens län gällande skattläggningsmetod af den 23 Augusti 1773, ridderskapet och adeln samt bondeståndet ansett nämde motioner böra till statsutskottet, men presteoch borgarestånden till allmänna besvärsoch okonomiutskottet remitteras, och således två stånd stannat emot två, konstitutionsutskottet frågan Kandlägt och ansett densamma böra af stateutskottet upptagas, enär den föreslagna ändringen i förutnämde skattläggningsmetod afser rubbning af gällande grund för ständig beskattning å jord och således skulle kurna ega inflytande på beloppet af statsverkets ordinarie inkomster, hvars behöflighet för statsutgifterna tillhör statsutskottets pröfring. GÅRDAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Diskussionen om räntans frigifvande fortsattes i gårdagens aftonplenum på riddarhuset, och blef betänkandet återremitteradt efter votering med 80 röster mot 62. Bankooch lagutskottens betänkande n:o 1, afstyrker . väckta. förslag till ändringar i stadgandena angående ränta. Hr D. G. Bildt utvecklade kapitalets och arbetets förhållande och deras vigt för detsoeialå deh industriella lifvet; huru kapitalet vari början ringa, och huru genom handeln krediten uppstod, denna häfstång, som mångdubblat kraften. Men kredit fuhnes: ej utan förtroende; saknas deremot denna, så reduceras man till det första ursprungliga förhållandet. -Derföre är kapitalets frihet ett axiom. Talaren gjorde derpå en skildring af. de mörka drag, som i motsats häremot åstadkommits af de makiegande, huru städerna och skråna ockrade på lendets bekostnad, hurw.man ville hindra lifsförnödenheternas stigande i pris samt bestämma export och import. Penningen vore en vara;: fluktuerande som andra varor. Då man anser, att verldsmarknaden reglerar spanmålens pris, så borde man finna förhållandet vara lika med penningen, hfilken har sitt nörmala tillstånd. Talaren anförde England och Hamburg såsom egande fri ränta; och att i Preussen jen agitation: pågår derför, samt att alla myndigheter derstädes. tillstyrkt den för handelspapper. Det aflutskötten från Norge anförda exempel vore ej bevisande, då detta land har mycket svåra kommunikationer samt endast 2 bankbolag, således ingen konkurrens. Sverge eger deremot 37 banker utom hypoteksföreningarne. Den fixa räntan gäller icke heller, utan man kringgår lagen sålunda, att hvad som är öfver densamma -utgår under namn af provision, diskont ete., uppgående ända till 12 procent på börsen. En fubbning i jordvärdet tyckes hafva föresväfvat utskotten såsom följd af räntans frigifvande, Talaren delade kapitalerna i 2 klasser: 1:o de besparade, som alltid sökte inteckningssäkerhet, och följaktligen nöjde sig med mindre ränta, hvilken alltid stode i ett visst förhållande lägre; och 2:o de arbetande, hvilka, i och för den risk, som de löpa, söka en Högre vinst än. de intecknåde. Om t. ex. köpmannen föreslår kapitalisten! en affär, som beräknas inbringa 30 a 40 procent, så hvarföre skulle ej denne få beräkna sig högre procent? Om krediten försvinner, så försvinner penningen; derföre ville talaren frihet, samt yrkade återremiss.