Article Image
ret. Vår afsigt har blott varit att söka visa, af hvilken stor vigt det är för hela landet, att Småland blir i ep. större grad delaktigt af det jernvägasystew., som nu förberedes. Att det dock; ej är: Jönköping-Agghultbanan som bäst motsvarar detta behof, tro vi oss kunna taga för alldeles gifvet. VPör Tabergsoch Werriamrtrakten har den onekligen stor betydelse; genom den lättnad den beredef för transporten! af deras produkter till Jönköping och Wettern, likasom för transitofarten mellan detöfre landet och Skåne. Men för de öfriga delarne af den vidsträckta provinsen synes oss som helt andra vägar vore nödvändiga. Detta har äfven hr kapten v. Steyern i en för ej längesedan i denna tidning införd uppsats visat, liksom talri-ka till K. M. ingifna petitioner från Jönköpiogs län sökt ådagalägga fördelarne af banans förläggande längre österut öfver Ekesjö och Wexiö. Dessa petitioner kunna och bafva naturligtvis äfven till stor del varit förestafvade af lokala intressen, men detta hindrar ej, att de kunnat uttala en åsigt, som äfven öfverensstämmer med det stora allmänna intresset, statens bästa. Hr v. Steyern föreslår, som bekant, att fortsätta de östra och vestra stambanorna, den förra öfver Ekesjö eller Hvetlanda (alternatift) och Wexiö, den senare nära halländska gränsen öfver Borås och Sundholmen till en från Halmstad till Kalmar dragen tvärbana, som träffar den förra i Wexiö, den senare vid Ljungby. Från denna tvärbana skulle sedan östra stambanan fortsättas till Karlskrona, som derigenom erhölle en i militäriskt hänseende behöflig förbindelse med hufvudstaden. Likaledes skulle en tvärbana, som vid Fahlköping utrenade sig från vestra stambanan, öfver önköping sluta sig till den bana emellan Oscarshamn och Hvetlanda, som är i fråga att byggas. Slutligen har man äfven från Skåne sökt visa, att den föreslagna riktningen för södra stambanan från Finjasjön till gränsen af Kronobergs län går genom sterila och glest befolkade trakter, samt att banans dragande längre åt nordost mot Wexiö skulle vara i alla afseenden lämpligare. Det är nog att angifva dessa från det kongl. förslaget så afvikande meningar för att ådagalägga i hvilket outredt skick frågan, hvad .-:essa delar af landet vidkommer, ännu befinner sig. En revision, grundad på noggråhna undersökningar, synes här sålunda i hög grad af nöden. Regeringen behöfver i denna fråga, mera än i de fiesta andr . derstödet af en upplyst folke --8 Unkunna genomdrifva e -pmion, för att kräfver stora v— plan, som ej blott lång feappoffringar, utan äfven fören -.amtid bestämmer öfver stora provinsers vara eller icke-vara i industrielt hänssende: Men för att erhålla detta stöd, måste den ej ioskräoka sig till att framlägga blotta skelettet at en plan; nationen har rätt att fordra ed på anförda, så statsekonomiska som topografiska skäl grundad motivering för densamma. På samma gådg det derföre är att beklaga, att de af förra riksdagens ständer begärda statistiska undersökningar ej blifvit verkstälda,. då den allmäna opinionen nu skulle haft någon vägledning för sitt oridöme och ej varit hänvisad uteslutande till en blind avktoritetstro, kan man ej annat än lifligt önska, att ständerna måtte, hvad särskilt denna provins beträffar, förnya sin begära: om nogaranna undersökningar derafistatsekonomiskt hänseende, för att derigenom måtte kunna utrönas, hvar jeravägar genom densamma böra framdragas till största gagn så väl för staten som provinsen sjelf.

3 februari 1857, sida 2

Thumbnail