STOCKHOLM, den 28 Jan. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) å Berlin den 17 Januari 1857. Det skulle hafa varit fåfängt arbetå att för er skildra vär krigspolitiks up and down under de sista fjorton dagarne. Nihar genom telegrafew dagligen blifvit. underrättad om, de vexlingar, som försiggått under denna tillut: seendet upprörda tid, och en följande dags underrättelser hafva alltför! ofta kastat öfver bord de. sorgfälligaste. upplysningar från den föregående, för att ej Hvatje-förmodan skulle kunna synas vågad. Oih jag nu till exempel. i öfverensstämmelse med. våra officiösa tidningar, försäkrat er; att uteblifvandet af förbundsbeslutetom fångarnes frigifvande ofelbart skulle medföra mobiliseringens början den 15 dennes, så riskerade brefvet att blifva förbisprunget af en gäckande elektrisk depesch, som itift . berättat er att mobiliseringen icke blifvit verkstäld, ehuru mobiliseringsordern redan var: undertecknad, eicedan man den 15 visste att nationalrådet hade antagit förbundsrådets förslag, Derföre uppsköt e korrespondent hellre sina meddelanden tilldess slutligen-en lösning blifvit tillvägabrag: uti.denna -angelägenhet, hvilken allt förnuftigt folk gerna skulle förvisat till diplomatiens undangömdaste och dammigaste kartonger, om ett dylikt utbrott af harm vore passande. Tillåtsmig göra en kort öfversigt af den vedervärdiga .striden mellan de preussiska officiösa pennorna och :de. schweiziska under rättelserna rörande tillkomsten af den nu vidtagna åtgärden. Det är allmänt kändt och enom förbundsrådets berättelse ådagalagdt, ati reussen. konfidentielt gifvit sådana försäkringar, att Frankrike derigenom blifvit befällmäktigadt-att, med hänseende till det slutlige afgörandet af Neufchåtelfrågan, göra så vidsträckta löften, att de likna formliga garantier,. alldeles som det ena ägget liknar det andra. Också kan man, vid opartisk granskning af saken, icke neka, att hufvadvilkorer som bestämmas uti det franskengelska bemedlingsförslaget, äro ganska gynsamma för Schweiz. I sjelfva verket skall; Schweiz ej göra något annat medgifvande, än att edsförbundet nedlägger processen mot rojalisterna (hvartill det som bekant är från början erbjudit sig, emot garanti af Neufchåtels sjelfständighet), men icke under erkännande af farstens. af Neufchåtel rätt; utan i kraft af schweiziska republikens suveränitet och på fund af politisk öfverenskommelse. Deremot lir Schweiz så godt som tillförsäkradt: om Preussens afstående från Neufchåtel, om också icke på direkt ofticielt sätt af Preussen; likväl genom Frankrikes och Englands löften. Derjemte förklaras fientliga åtgärder mot Schweiz för otillåtna, hvarigenom edsförbundet bettyggas så mycket som möjligt för alla kommande händelser. För detta glädjande resultat har Schweiz att tacka diplomatien till någön del; men ännu mera sig sjelft, detta måste till och med dess motståndare medgifva. Schweiziska folket här på ett hedrande sätt visat, huru partiskiljaktigheter och intressen måste vika för det gemensamma fäderneslandets id. Den uti kantonerna uppflammande patriotismen förstummade de gamla partistriderna och de kalkylerande materiella betähkligheterha. -Diplomatien började märka, att en sådan endrägt och beredVilligHet till offer, utvecklad i bjertat af Euröpay kunde blifva ett mäktigt lifvande exempel, vid betraktande af vår tids många i jäsning varande samhällsförbållanden. Man insåg ganska väl, att det. icke skulle Kunna lyckas att. helt. simpelt föra Schweiz fill protokolls och. döma deröfver såsöra ett passift stridsföremål. Ty efter. allt utseende framställer sig saken ännu så, att Schweiz på sin höjd förlorar tvistepunkten, men. vinner processens Till och med Kreuz2eitung yttrar uti sin senaste artikel om denna sak: Det gläder oss att fångarne blifvit frigifna, men det faller oss icke in att tala om en preussisk seger; 1. Hela dennastrid har ej. uppstått för att fira se-rar. Preusseo har 1815 begått det felet att försätta furstendömet Neurfchå el uti en falsk dubbelställning::; det skulle. vara, en kanton, såsom de andra,och likvil förblifva ett furstendöme. Vi veta väl att Preussen gjorde detta i en god afsigt, för, att bättre betryggaschweiziska gränsen mot Frankrike; hvilket land manmed rätta ansåg för en gemensam motståndare. Men det-vår likväl ett misståg; ty Neufchåtels dubbla uppgift kunde icke genomföras med hänseende til de sedan inträffade tilldragelserna. Äfven 1849 hade Preussen; sedan-det besegrat revolutionen i Badeny lätt kunrat reglera Neufehåtelfrågan; ren man underlät det då: Hven kan väl undra på, att efter allt detta lösningen under närvarande. förhållanden blifvit så försvårad? Slutet af strofen borde rätteligen ;sheta: Hvem kan väl undra, på, att vi måste afstå från Neufchåtel! äDenna sjelfbekännelse af feodalpårtiets organ inger det hoppet, att Preussen hämtat tvenne vigtiga lärdomar af de. sista månadernas. villervalla. För det första: att ingensympati är att vänta i södra Tyskland för specielt preussiska intressen, isynnerhet om de hafva ett. dynastiskt-ursprung. : Man trodde här på fullt allvar uti Konservativa kretsar, att de reussiska uniformernas uppträdande i södra Tyskland skulle -framkalla:.ett för Preussens inflytande gynsamt intryck uti Baden, Wärtemberg samt Bayern. Och nu har man uti Wirtemberg, hvarest något mera frihet och mindre polisregemente är rådande än uti B