MITTE, vf, SVIUIRG NHNNaS Uppraknade 1 de före 184( gällande taxor, må npphäfvas. SEEN ET UTRIKES. Vi ha i dag mottagit tidningar från London af den 15, Paris, Brissel och Berlin af den 16, Hamburg af den 17 och Köpenhamn af den 20 dennes. Det börjar visa sig som skulle Preussen vilja göra ytterligare invändningar och svårigheter, egnade att förhindra den uppgörelse af neufchåtelfrågan, hvilken man hoppades skulle blifva en följd af den fransk-engelska bemedlingex och de schweiziska förbundsmyndigheternas beredvillighet att ställa sig till efterrättelse de mellan Schweiz och de bemedlande makterna öfverenskomna vilkor och bestämmelser. Korrespondenter från olika håll uppgifva sammanstämmande, att nya svårigheter nppstått, och de tillägga, att detta med mycket missnöje ses i Tuilerierna. Denna senare omständighet bekräftas också verkligen deraf, att franska Monitören för den 17 dennes i sina spalter aftryckt en artikel i Revue Conrtemporaine, uti hvilken yttras: Den förbindelse Frankrike iklädt sig med afseende på Schweiz har em allvarligare betydelse. Om oförutsedda svårigheter skulle förete sig, skulle Frankrike officielt vara frikalladt rån den åtagna förpliktelsom, men dess moraliska förbindelse skulle fortfara. Om Preussen vägrade att inlåta sig på underhandlingar på de angifna grunderna, så skulle det icke mer kunra räkna på Frankrikes välvilja (bon vouwloir). Frankrike kunde då förklara, att det icke längre vore bundet af Londonrotokollet. Det är likväl att förmoda, att reussen icke skall begå det felet att framkalla nya svårigheter. Om man får tro en korrespondent till Börsenhalle, skall det vara mneufohåtelfångarnes förvisning genom polisåtgärd som preussiska regeringen tagit till förevändning för framkallandet af de nya svårigheter,, från hvilka det franska officiella bladet ger henne en vink att i tid afstå. — DANMARK. I det tryckfrihetsåtal, som redaktören af Dagbladet, cand. jur. Bille, anstält emot reredaktören af Kjöbenhavnspostenn hr I. P. M. Griine, har den senare blifvit dömd att likta till Köpenhamns fattigkassa 100 rår. är Bille, deremot eger att ersätta processens emkostnader med 25 rdr. I slesvigska ständerförsamlingens möte den 16 demnes framlade kongl. kommissarien lagförslag om fördelningen af ett utomordentligt bidrag för hertigdömet Slesvig. Under året 1856 hafva 20,523 fartyg passerat Öresund, hvilket utgör 4745 fler än under år 1855. Endast under 2 år af de senaste 10, nemligen 1847 och 1853, har antalet varit större än i fjol. Af det anförda antalet ha de flesta varit engelska (4772), derefter komma de norska (3275), derpå de preussiska (2836), de danska (2396), de svenska (2359), de holländska (1908), de hannovöaranska (829) och de mecklenburgska (799). FRANKRIKE. Biskopen af Amiens, de Salinis, har i den mördade -Sibours ställe blifvit utnämd till erkebiskop af Paris. Oaktadt uppgiften i den af grefven af Chambord med anledning af Salvandys död aflåtna skrifvelsen om de båda bourbonska liniernas försoning, påstår man åter i Paris med stor bestämdhet, att visserligen en försoning egt rum mellan familjemedlemmarne såsom sådana, men ingalunda någon egentlig politisk fusion. I Tuilerierna komma under dena vinter att gifvas flere maskeradbaler. — På kyrkogården Pere la Chaise har sedan den 1 Januari en särskilt plats blifvit anvisad och inhägnad för musulmäxrs jordande. — Vårons redan på förhasd mycket omtalade bok: Quatre annees de regne, ou en sommes nous ? har i dessa dagar utkommit. Veron uppträder deri, liksom i sina föregående skrifter, såsom en ifrig bonapartist. — Natten mellan den 13 och 14 rasade i Kanalen en så häftig storm, att den mellan Dover och Calais gående ångbåten behöfde 12 timmar för öfver. farten. — Regeringen söges komma att höja Priset på cigarrer. TYSKLAND. Preuasen. Regeringen har för representanthuset fromlagt ett förslag om införande af en allmän beskattning på bygnader.