minister, i en ännu timligen oklar dager; hans beteende i fästefrägan, undandrog sig allt parti pris för ögonblicket, men äfven vägrade att gifva riksdagen minsta besked om hvad han ämnade för framltiden gå för väg, liknade ganska nära ett hascon; hans vyer med afseende på sin ställning som medlem af regeringen öfverhufvud taget erbjuda icke mindre anvmaärkningsvärda egen-! domligheter. Den erna dagen insisterar han: offentligt på skilnaden mellan en sparlamentia-! risk och en konntitutionel minister, och åberopar sin rätt att här vara endast det se: nare, d. v. s., sin rätt att, så länge han enligt sin uppfattning är konstitutionel, stå obsrörd af riksdagens bifall eller klander; den andra dagen låter han under hand förstå, att så framt man skulle i finansfrågan pussera sina anspråk på en ministeriel ansvarighet inför den särskilta danska riksdagen, han, Krieger, måste finna det följdriktigt att för ett sådant votum — afgå. Det hänger nu visserligen till en. början derpå, huruvida detta senare varit mera än en skrämskott, -— man är i sjelfva verket i detta ögonblick böjd för att snarast tro dette; — vidare låter det sig onekligen. sägas, att derför att hr Krieger tillfälligtvis ginge bort ur ministåren, de öfriga väl kunde ganska väl blifva qvar. Ovissheten om det ena och det andra är emellertid stor nog för att, som jag från början ytmat, gifva er rätt att betrakta hela ställningen som tämligen kritisk, och en sak förtjenar under alla omständigheter att noga observeras, den, att den närvarande brytningen i hvad fall som helst icke gerna kan sluta annorlunda än will riksdagens fördel, — förutsatt att den står trofast på sin rätt; — blir finans-ansvarighetsfrågan ett medel för riksdagen till att epränga mi nisteren, har det danska parlamentet på en gång och i ett slag vunnit ett öfvertag öfver hela helstatsfiktionen, hvilket synes böra vara afgörande; tager ministeren det beslut att förblifva på sina poster, trots ett nederlag i den sväfvande frågan, vet riksdagen en gång för alla att icke mera låta sig förbluffa: af lösa skrämskott från ministerbänken, och den skall sålunda känna sig uppmanad att gå endast vidare .och vidare sin väg fram, öfverlemnande åt ministeren att vika fot för fot så länge den har lust eller tills vissa andra omständigheter tillkomma, hvilka i alla fall tvinga den att lemna dessa eljest så behagliga helstatstaburetter. Ni har förmodligen för längesedan sett er omkring för att finna någon aldrig så obetydlig vink om hvad svar härifrån afgätt på de mycket omtalade sista tyska noterna. Jag ber er vara öfvertygads om ätt något sådant svar emellertid ännu i dag — icke ens blifvit aflåtet från kabinettet härstädes. Hrr Scheel och Andfe hafva begagöat sig af den lyckliga omständigheten, att Preussen under tiden fått Neufehbåtel att tänka på, till att Sppskjuta hela denna kinkiga affär i det längsta. Den har dock i de sista fjorton dagarne varit föremäl för täta och djupsinniga öfverläggningar mellan de nämde begge herrarne och tredje mar, hr Krieger, hvilken man tagit med som juridiskt ombud, enär hans advoökatoriska kl yftighet och påhittighet lärer ansetts behöflig för att gifva hr Manteuftel åtminstone något att bry sitt hufvud med. I detta drag fyckes likväl striden med Schweiz vända sig itll ett slut, och Preussen skall då åter hafva fria händer. Det gäller då här att vara lad-dad,, som ett svenskt ordspråk säger. År man det, och huru? — För min del fruktsr jag storligen att Neufchåtelfrågans lösning på diplomatisk väg — och derhän tyckes det nu gå — skulle blifva för den danska helstaten fatal (kuriösa kombinationer, men icke inom politiken sällsynta!), och att denszama spik, som slår Neufchåtel för allo far: vid den egchweiziska federationen,skall blifva en spik — i statsministern Scheels likkista. P. S. Jag erfar i detta ögonblick, att finansutskottet, med hvilket Krieger i de senaste dagarne plägat konferenser, åstadkoromit under hand ett. högst märkvärdigt resultat, i det h. exe. Krieger funnit sig omsider föravlåten satt inför utskottet, såväl för egen del, som på sina kollegers vägnar — medgifva ansvarigheten och göra ett slags formlig ursäkt för sin förut drifna motsatta mening. Efter detta nederlag bakom kulisserna blir nu naturligtvis hr K. -— qvar på sin plats, och krisen är så till vida förbi, åtminstone intilldess saken förekommer i thinget, hvilket likväl i sista timman torde låta nåd gå för rätt. Emellertid ger allt detta ämnen till en kel hop reflexioner, dem jag tillsvidare öfverlemnar ät er sjelf att göra, med afseende på ministårens, hela ställning härstädes och på HKalten af. de grundsatser, som motivera dess verksamhet. SB. — Handelsfriheten på landet förblef, som bekant är, inskränkt genom ett stadgande, som inrycktes i 6 S1 mom. handelsordninman af a ÖR TYnarnhar RAF — Tjatta myr der han icke blot :