STOCKHOLM, den 8 Jan. Utrikes Korrespondens. (Från Aftonbladets. korrespondent.) Berlin den 31 December 1856. Sedan juldagarne ha här och i Paris utbredt sig fredsrykten, som jag velat låta konsolidera sig något innan jag åter upptog tråden af mina fortlöpande. tapporter. -Men det är ett vacklande fram och tillbaka, så att det är svårt att finna någon hållpunkt. Säkert är, att ett uppskof inträdt i de beslutade åtgärderna. Mobiliseringen kommer icke att ega rum den 2 Januari. 1 den diplomatiska verlden heter det, att storhertigen af Baden skrifvit, att man icke borde brådska för mycket, då en omkastning syntes komma att inträffa i Schweiz. Sedermera gaf kejsar Napoleon en vink, att iman väl kunde dröja litet med mobiliseringen, för att lemna rum åt de sista bemedlingsförsöken. Så ser man nu de ministeriella organerna förklara, att terminen den 2 Januari aldrig varit officiel, att de särskilta kårerna den 20 endast erhållit order att från och med den 1 Januari hvarje ögonblick hålla sig färdiga och vänta mobiliseringsorder. Med andra ord, före den 15 Januari blir näppeligen någon mobilisering af, ehuru ett afgörande beslut af schweiziska förbundsrådet åter kan påskynda de militäriska åtgärderna. Ett annat, ehuru mindre bestämmande motiv för dröjsmål är Österrikes något obestämda hållning. Det väckte svårigheter mot preussiska truppers marsch genom Syd-Tyskland. I detta hänseende har dock allt blifvit ordnadt med de sydtyska regeringarne, till och med Wärtemberg, som tillbakavisat landets. demokratiska deputerades protest mot genommarschen. Men Österrike stod fast dervid, att saken måste bringas å bane vid förbundsdagen. Det ville dermed åstadkomma något dröjsmål. Men Preussen inlät sig icke på den frågan. Öfverste v. Manteuffel, en kusin till ministerpresidenten, har blifvit skickad till Wien, för att bilägga saken. Och då Österrike väl i sitt bjerta är gladt att få gifva luft åt sitt gamla groll mot Schweiz och å sin sida redan låtit förljuda någonting om en observationskår i Vorarlberg, så blir den fvisten mellan Preussen och Österrike väl snart bilagd. Jag nämde nyss protesten i Wirtemberg. Den är aftryckt i tidningarne och har säkerligen icke undgått er uppmärksamhet. Myeket betecknande är detta dokument för stämringen i Sydtyskland och har gjort ganska mycket intryck här, då det naturligtvis icke kan vara likgiltigt, om de preussiska trupperna vid Schweiz gränsor finna en mot dem ovänligt stämd befolkning. Dessa betraktelser ha dock icke varit långvariga. Man har förklarat de deputerade för förlorade söner af liberalismen och radikalismen, och dermed ansett det hela vara väl bestäldt. Emellertid, om Frankrike icke vill kriget, så skall det lätt kunna förhindra det och spara verlden skådespelet af denna Hinckeldeyduell i stort. Vill Frankrike icke kriget, så skall Schweiz lätt nog gå in på något antagligt arrangement. Året slutar i alla fall visserligen under mycket oroliga och, hvad som är värre för den, som tycker om klara situationer, under obestämda och förvirrade situationer, Allianserna i Europa underminerade, Frankrike — SES a a ne a NR he