ställan, huruvida densamma eller ock blott några delar deraf kunderupptagas Hill åpgörande 1 Aftonbladet, innan förslaget komme till afgörande inom stånden. Enligt -hvad. vi, vid samma tillfälle erforo, hade presidenten sistJidne vår varit sy:selsatt med nedskrifvande af sina tafikar rörande samtliga sedan sistlidne -riksdag hvilande förslag till grupdlagsändringar, i ändamål att före,innevarande riksdags börjarni derom. utgifva en bok: Badresan maunder sommaren och sjukdomen hade hkyäl hindrat afslutande och utgifniog ef detta ar. bete, hvaraf den nu meddelade afhandlingen varit ämnad stt utgöra en del. Anledning till den hemställan, zom gjordes, om införandet af denna del eller stycken deraf uti Aftonbladet, tog sig författaren deraf, att Aftonbladet förklarat sig ogilla förslaget och ansett det icke böra antagas, hvilket jemväl vore den åsigt, som ban kyste och som uti afhandlingen blifvit närmare utvecklad. huru Aftonbladets skäl för det hvilande förslägets förkastande i flera delar icke äro desamma, som de här ur konservativ synpunkt utvecklade, ha vi ansett oss böra gå den -aflidnes önskan till mötes genom meddelande åt offentligheten af en redogörelse för innehållet af hans afbandling, då dess syftemål — förslagets motarbetande — i alla fall är ett sådant som äfven delas af Af:onbladet. Vi egna ock denna gärd åt minnet af den hädangångue, hvars stoft i däg blifvit öfverlemnadt åt grafven, så mycket hellre, som det dels bör vara af intresse för allmänheten att erfara, huru -de konservatives f. d. chef bedömde det från chefen. för junkerpartiet utgångna. förslaget, hvars mänga brister och motsägelser. -här äro blottade på ett ganska skoningslöst sätt, dels afhandlingen icke inskränker sig blott till en kritik, utan äfven innehåller ett motiveradt positivt förslag att på ändamålsenligare sätt vinna den åsyftade förbättringen, hvilket i vissa afseenden syhes vara meraförtjent af uppmärksamhet än det omogna junkerförslaget. Sedan författaren först erinrat, huruledes frågan omdesså kallade besvärsmålens afsöndring från statsrådet förut varit under en annän form framstäld, hufvudsakligen genom den af Kongl. Maj:t den 30 Oktober. 1844 afgifna, men af rikets ständer ogillade propositionen om förstärkning i antalet af högsta domstoJens ledamöter, i ändamål -bland annat. att någon del af de besvärsmål, hvilka för närvarande afgöras af konungen i statsrådet, nemligen sådana som : egentligen. röra rättstvister, skulle kunna, om konungen så för godt funne, öfverlemnas till högsta domstolen,..redogör författaren för innehållet af det utaf grefve Lagerbjelke genom sistlidne. riksdags Konstitutionsutskott väckta förslag om en,så kallad regeringsrätt. Detta förslag till ändringar i regeringsformen, sådant det af rikets ständer genom omröstning i förstärkt konstitutionsutskott atitogs till-hvilande, efter att. på riddarhuset hafva förordats af en bland statsrådets dåvarande ledamöter frih. Palmstjernå, innebåller, såsom läsaren torde påmivna sig: Att konungens rätt att pröfva och afgöra de mål, som jemlikt författningarne få hos konungen fullföljas genom besvär öfver embetsmyndigheters meddelade beslut, men icke tillkomma högsta domstolens upptagande och ej-heller angå tillsättande af tjenster, skall på det sätt och med de undantag, som bestämmas i särskilt stadga, stiftad af konungen och rikets ständer gemensamt, enligt 87 4 regeringsformen, uppdragas åt sju af konungen utnämde, kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade män, som skulle benämnas regeringsråd och utgöra konungens regeringsrätt, och bland hvilka minst fem förut böra häfva förvaltät civil beställning, samt minst två hafva -beklädt domareembete; att regeringsrätten skulle äfven tillkomma att i mål, af beskaffenhet att kunna tillhöra dess slutliga pröfning, upptaga och afgöra ansökningar om återställande af försuten tid eller återbrytning af dom, som vunnit laga kraft; att konungen skulle i regeringsrätten likasom i högsta domstolen ega tvenne röster i de mål han funne för godt att öfvervarå; att uti regeringsrätten skulle mål kunna pröfvas och afgöras af fem ledamöter, så ock af fyra, der minst tre af dem äro om beslutet ense; att regeringsrättens beslut skulle, likasom högsta domstolens, utfärdas i konungens namn och med dess höga underskrift eller under dess sekret; att till föredragning och afgörande i regeringsrätten skulle ärendena beredas i-det.departemeut, hvartill de enligt stadgad fördelning höra; att departementschef skulleega att i regeringsrätt deltaga i öfverläggningen, men icke i besluten util. od mål, som till hans departement höra; samt-slutigen ör vid föredragning i statsrådet af frågor om stif-. tande, förändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och författningar, som röra rikets allmänna hushållning, skulle två af regeringsrättens ledamöter närvara, med enahanda skyldighet att -yttra.sig till protokollet, som åligger de vid justitieärendens föredragning i statsrådet tillstädesvarande justitieråden, Rörande det sätt hvarpå förslaget vid förra rikadagen upptogs af stånden och blef förklaradt hvilande, erinras, att bondeståndet ansåg förslaget hvarken vara nödigt eller-nyttigt, och att presteståndet yttrada den gemensam ma tanke, att, i stället för den äfven till sin benämning olämpliga regeringsrätten, en organisstion för de til! Kongl. Maj:t nu ingående besvärsmålens pröfning borde föreslås, hvilken komme att med statsrådet och dess verksamhet stå i samband och förening; och alt i ekonomiska lagstiftningsfrågor preliminära betänkanden alltid borde från denna in: stitution infordras,. Adeln och borgarfestöndet gillade förslaget hufvudsakligen, r:en gjorde vid detaljerna åtskilliga anmärkningar, hvilka omsider föranledde omröstning i förstärkt konstitutionsutskott, hvaraf slutföljden blef bordläggning till denna riksdag. Innan författaren derefter öfvergår till den egentliga granskningen af förslaget; inläter han sig i en omständlig afhandling om skilnaden mellan. egentliga lagfriägor och statsOO OR MO OM RO RR EA till och med att. de äfven möllice skulldl