å andra sidan finnes det äfven här icke så fål personer, som redan hunni göra sig hemmastadda med frågan, och dessa hafva med nöjel sett henne offentligen väckt och behandlad. Detta bevisar åtminstone så mycket, som att en ny tid ingått vid universitetet eller åtminstone börjat att ingå, Ju mera man tänker sig in i de förbållandeny ni velat belysa under : utvecklingen af ämnet för edra artiklar, desto mera klarnar ögat för iakttagelsen af en mängd tecken, som verkligen förebådå en förr eller senare förestående flyttning af XiniVersitetet, och som öfvertyga om nödvändigheten: af en sådan, hvilka tecken man dessförinnan ej tydligt :förmärkt, och man tycker sig .känna grunden under fötterna mera lös och osäker än tillförene. En sådan känsla förnimmes ej minst vid förefallande ekonomiska beröringar och uppgörelser mellan universitetet och staden, desto oftare förekoråmande, ju mindre den stad är, i hvilken universitetet ör förlagdt; man frågar sig, för huru lång framtid dylika öfverenskommelser behöfva och kunna blifva bestående. Att vid pågående riksdag fråga blifvit. väckt dels om hela universitetets Hyttning, genom båda läroverkens förening i hufvudstadeb, dels om juridiska, dels om medicinska fakultetens 108brytning och förläggande i hufvudstaden, har väckt vär uppmärksamhet. såsom ett betydelsefullt tidstecken, ; RAR Glädjen öfver den sannolikhetefi, att, med anledning af den nådiga propositioneng; jern-, vägen skall komma att genomskära vår nejd, har varit gemensam för oss alla, kanske Jikväl iocke a och satnnia skäl, och tydligt är, att mången dervid i synnerhet fägnat sig ät det happete att va Upsala stads fras vägsförbindring med häfvudstaden all fråga om universitetets flyttning skall blifvaför alltid afklippt eller, till det minsta, för en oberäkneligt lång tid framskjuten. Det vore ovänligt att förmena folk att glädja sig åt denna föreställning, huru vansklig dem än må vara; säkert är att jernvägen skall komma att gagna ej blott staden, utan äfven universitetet, eburu dess inflytande på det senare kommer att visa sig mindre omedelbärt öch mera långsamt: Den stegring i priset vå lifsförnödenheter, hvilken man der oth hvar fått vidkännas, hafva I vi på vår ort erfarit på ett ganska betänkligt sätt, enär en och annan nödvändighetsartikel blifvit nära nog hundrade procent dyrare än för några år tillbaka, och omsellef när detta förhållande upphör, lärer icke vara lätt att säga. Lärarnes och lärjungarnes persönal röner denna olägenhet i samma rhån, desse senare må nu inom privata hus genom inackordering eller hämtning eller å restaurationer söka sitt uppehälle. Jemförelsevis torde Upsala vära en af de dyraste örter nu för tiden. Må vara att, till exempely-den publika kosthållningen i hufvudstaden icke är mindre dyr; utan till och Med dyrare — jag förmår ej) dömårhäröfvermed full säkerhet —-såsör dock sjelfva kosthållningen utan gensägelse bättre der än här. Och de stegrade hyrorna, gom än vidare synag Vara i tillväxt, torde jemförelsevis alldeles icke vara lindrigare härstädes än hyrorna äro i Stockholtra. 500 rdr bko för en större, bättre konditionerad våning inom trädhus i. enstnåstäd. gå i dyrheti upp emot den dubbla eller ännu större hyressumman för ew våning i stenbusinom hufvidstaden. Denna reflexion gäller väl närmast familjefädern; lärarne, men också de studerats de, emedan, i den mån: hyrespriserna för våningar ökats, äfven .enkelrummen. och. dubbletterna blifviv dyrare: Så hafva tiderna förändrat sig, od från ekonomisk. synpunktlärer man ej längre med fördel kunna förorda universitetets bibehållande å dess gamla lokal. En sak af synherlig vigt för universitetet kar jag icke underlåta att vidröra, ehuruväl jag icke är så invigd i de akademiskt. konsistoriella-förhåHaridena, att jag förmår fullkomligen belysa den. Men ettord om den i förbigående kan tjena till att från vanmnat: båll framkalla en-merafullständig redogörelse. Det är allmänt kändt, att ständerna från en föregående riksdag anslagit en summa af 80 000 rår bko till uppförande af en bygnad, innehåtlände lärdsatar, laböratorier och -boningsridm för åtskikliga professorer och representanter ef fysisktmatematiska disöipliner. TDennarbygnady den så kallade kemiskd, är det nu mera uppförda stora huset i den så kallade engelska parken. Det går ett rykteyratt sinnan. denna bygnad blifvit utvändigt färdig, än mindre invändigt, entreprenören förklarat sig oförmögeh attrför den betingade suraman fulämdåsift arbete. Ett annat rykte säger i sammanhang dermed, att, då entreprenören sigt.sig behöfva ännu 25,000 rår bko till bygnadens fullbordan och detot Hos den akademiska förvaltningen ar hållit såsom om en nädegåfva, någon eler några för detta bygnadsföretag synnerligen intresseradepersoner; äro betänkta på attafuni. versitetets tillgångar. förskaffa entreprenören dessa medel; oaktadt. den senare, sominropat entreprenaden på öppen auktion, stält bakom sig vederhäftige borgenstnän, som näst honon; äro juridiskt förbundne att ansvara för arbetets fullbordan enligt kontrakt. Det förra ryktet.torde-allt-egaen..verklig.grund; men på det senare ryktet vilja vi ogerna tro, ty det synes rent af otänkbart, att universitetet, som tid efter annan åtnjutit frikostiga stats. anslag och ännu behöfver sådana, skulle utan rim och reson, och utan all jutidisk befogenhet, i fullkomligt oträngdt mål utöfva ett sådant barmlertighetsvefk, hvarigenöm det gjorde-Big?oförtjent afatt vidare blifva före mål för i regerings och ständers åtanka cch uppoffringar. . Det blifver i sanning det farligaste föredöme, om helgden af ett juridiskt bindande kontrakt rörafide ett publikt företag skulle kötmmiv att vika förs konsideråt oner, hvilka, om de också mera förestafvas af-barmhertighetskänster och billighetvän privatintresse, döök icke få rubba rätt och lag: För att ni se saken ur ed allmännare synpunktyså frågas; om. ej ettvsträngtafsrende på ändamål bör göras vid uppförandet af publika bygnader, i synnerhet i ef fattigt land; Och om ej en sådan bygnad, som den ifrågavavranda unnat JR FI TERES fira FÖR