å andra sidan finnes det äfven här icke så fål
personer, som redan hunni göra sig hemma-
stadda med frågan, och dessa hafva med nöjel
sett henne offentligen väckt och behandlad.
Detta bevisar åtminstone så mycket, som att
en ny tid ingått vid universitetet eller åtmin-
stone börjat att ingå,
Ju mera man tänker sig in i de förbållan-
deny ni velat belysa under : utvecklingen af
ämnet för edra artiklar, desto mera klarnar
ögat för iakttagelsen af en mängd tecken, som
verkligen förebådå en förr eller senare före-
stående flyttning af XiniVersitetet, och som öfver-
tyga om nödvändigheten: af en sådan, hvilka
tecken man dessförinnan ej tydligt :förmärkt,
och man tycker sig .känna grunden under föt-
terna mera lös och osäker än tillförene. En
sådan känsla förnimmes ej minst vid förefal-
lande ekonomiska beröringar och uppgörelser
mellan universitetet och staden, desto oftare
förekoråmande, ju mindre den stad är, i hvil-
ken universitetet ör förlagdt; man frågar sig,
för huru lång framtid dylika öfverenskommel-
ser behöfva och kunna blifva bestående. Att
vid pågående riksdag fråga blifvit. väckt dels
om hela universitetets Hyttning, genom båda
läroverkens förening i hufvudstadeb, dels om
juridiska, dels om medicinska fakultetens 108-
brytning och förläggande i hufvudstaden, har
väckt vär uppmärksamhet. såsom ett betydelse-
fullt tidstecken, ; RAR
Glädjen öfver den sannolikhetefi, att, med
anledning af den nådiga propositioneng; jern-,
vägen skall komma att genomskära vår nejd,
har varit gemensam för oss alla, kanske Jik-
väl iocke a och satnnia skäl, och tydligt
är, att mången dervid i synnerhet fägnat sig ät
det happete att va Upsala stads fras
vägsförbindring med häfvudstaden all fråga
om universitetets flyttning skall blifvaför all-
tid afklippt eller, till det minsta, för en obe-
räkneligt lång tid framskjuten. Det vore o-
vänligt att förmena folk att glädja sig åt denna
föreställning, huru vansklig dem än må vara;
säkert är att jernvägen skall komma att gagna
ej blott staden, utan äfven universitetet, eburu
dess inflytande på det senare kommer att visa
sig mindre omedelbärt öch mera långsamt:
Den stegring i priset vå lifsförnödenheter,
hvilken man der oth hvar fått vidkännas, hafva I
vi på vår ort erfarit på ett ganska betänkligt
sätt, enär en och annan nödvändighetsartikel
blifvit nära nog hundrade procent dyrare än
för några år tillbaka, och omsellef när detta
förhållande upphör, lärer icke vara lätt att
säga. Lärarnes och lärjungarnes persönal
röner denna olägenhet i samma rhån, desse
senare må nu inom privata hus genom inac-
kordering eller hämtning eller å restauratio-
ner söka sitt uppehälle. Jemförelsevis torde
Upsala vära en af de dyraste örter nu för ti-
den. Må vara att, till exempely-den publika
kosthållningen i hufvudstaden icke är mindre
dyr; utan till och Med dyrare — jag förmår
ej) dömårhäröfvermed full säkerhet —-såsör
dock sjelfva kosthållningen utan gensägelse bät-
tre der än här. Och de stegrade hyrorna,
gom än vidare synag Vara i tillväxt, torde jem-
förelsevis alldeles icke vara lindrigare härstä-
des än hyrorna äro i Stockholtra. 500 rdr bko
för en större, bättre konditionerad våning
inom trädhus i. enstnåstäd. gå i dyrheti upp
emot den dubbla eller ännu större hyressum-
man för ew våning i stenbusinom hufvidsta-
den. Denna reflexion gäller väl närmast fa-
miljefädern; lärarne, men också de studerats
de, emedan, i den mån: hyrespriserna för vå-
ningar ökats, äfven .enkelrummen. och. dub-
bletterna blifviv dyrare: Så hafva tiderna för-
ändrat sig, od från ekonomisk. synpunktlärer
man ej längre med fördel kunna förorda uni-
versitetets bibehållande å dess gamla lokal.
En sak af synherlig vigt för universitetet kar
jag icke underlåta att vidröra, ehuruväl jag
icke är så invigd i de akademiskt. konsistori-
ella-förhåHaridena, att jag förmår fullkomligen
belysa den. Men ettord om den i förbigående
kan tjena till att från vanmnat: båll framkalla
en-mera- fullständig redogörelse. - Det är all-
mänt kändt, att ständerna från en föregående
riksdag anslagit en summa af 80 000 rår bko
till uppförande af en bygnad, innehåtlände
lärdsatar, laböratorier och -boningsridm för åtskik-
liga professorer och representanter ef fysiskt-
matematiska disöipliner. TDennarbygnady den
så kallade kemiskd, är det nu mera uppförda
stora huset i den så kallade engelska parken.
Det går ett rykteyratt sinnan. denna bygnad
blifvit utvändigt färdig, än mindre invändigt,
entreprenören förklarat sig oförmögeh attrför
den betingade suraman fulämdåsift arbete.
Ett annat rykte säger i sammanhang dermed,
att, då entreprenören sigt.sig behöfva ännu
25,000 rår bko till bygnadens fullbordan och
detot Hos den akademiska förvaltningen ar
hållit såsom om en nädegåfva, någon eler
några för detta bygnadsföretag synnerligen in-
tresserade- personer; äro betänkta på attafuni-
. versitetets tillgångar. förskaffa entreprenören
dessa medel; oaktadt. den senare, sominropat
entreprenaden på öppen auktion, stält bakom
sig vederhäftige borgenstnän, som näst honon;
äro juridiskt förbundne att ansvara för arbe-
tets fullbordan enligt kontrakt. Det förra
ryktet.torde-allt-ega- en..verklig.grund; men
på det senare ryktet vilja vi ogerna tro, ty
det synes rent af otänkbart, att universitetet,
som tid efter annan åtnjutit frikostiga stats.
anslag och ännu behöfver sådana, skulle utan
rim och reson, och utan all jutidisk befogen-
het, i fullkomligt oträngdt mål utöfva ett
sådant barmlertighetsvefk, hvarigenöm det
gjorde-Big?oförtjent afatt vidare blifva före
mål för i regerings och ständers åtanka cch
uppoffringar. . Det blifver i sanning det far-
ligaste föredöme, om helgden af ett juridiskt
bindande kontrakt rörafide ett publikt företag
skulle kötmmiv att vika förs konsideråt oner,
hvilka, om de också mera förestafvas af-barm-
hertighetskänster och billighetvän privatin-
tresse, döök icke få rubba rätt och lag:
För att ni se saken ur ed allmännare syn-
punktyså frågas; om. ej ettvsträngtafsrende på
ändamål bör göras vid uppförandet af publika
bygnader, i synnerhet i ef fattigt land; Och
om ej en sådan bygnad, som den ifrågava-
vranda unnat JR FI TERES fira FÖR