FRAMTIDENS DRÖMMAR.
Ur Twice told Taleso af N. Hawthorne.
En stormig septemberafton samlade sig med-
lemmarne sf en landtlig familj i Nya England
kring den bus!iga härden, der de hade upp-
tändt en flammande -brasa af torra grankottar,
drifved, som bergsströmmarne fört med sig,
och eplittror af gamla, stora träd, som stor-
men. nedstörtat utför klippbranten. Dånande
dansade elden uppöt skorstenen, och den klara,
fladdrande lågan uppfyide rummet med ljus
och trefvad. Faderns och moderns anleten
buro stämpeln af en stilla- förnöjsamhet och
glädje; barnen lekte och skråttade; den äldsta
dottern var en bild af sällheten vid sjutton år,
och den åldriga mormodern, som satt med
sin stickning på den varmaste platsen, en bild
af sällheten, gammal vorden. De bade funnit
blomman hjertats ro i den ödstigaste och
Bterilaste trakt i hela Nya England. Denna
familj kad2 nemligen slagit ned sina bopålar
vvi No eh, ett trängt bergspass i Hvita Ber-
gen, der stormen, skarp och kall bela : året
igenom och genomträngande om vintern, all-
tid först med bela sin bisterhet och fulla styrka
hemsökte deras boning, innan den nedsteg i
daiarne. De bodde på en dyster och tillika
farig plats, ty öfver deras hufvuden tornade
Big bergen till en klippbrant, så rak och bråd-
stupande, att stora stenar ofta störtade utför
dess sidor och jagade dem ur deras bäddar
midt om natten.
Dottern hade just yttrat något g:ädtigt skärat,
som lockat ett leende på hela f.miljes lip-
ar. då en stormil i detssmma kom nedru-
gande utför Notch och tycktes stanna vid de-
ras hydda, ryckande på d rren med ett bemskt
klagande tjut, innan den fortsatte sin färd
nedåt dalen. Detta verkade för några ögon-
blick nedstämmande på deras sinnen, ehuru
dessa ljud icke voro ovanliga för deras öron.
Deras goda lynne åerkom dock snart, då de
hörde den yttre dörren öppnas af en van-
iringsman, hvars steg de förut icke hade för-
hummit i följd af den våldsamma stormilen,
kom anmälde hans ankomst och nu vid hans
inträde uppbof ett klagande tjut och med en
KT suck ilade förbi dörren på sin nattliga
färd nedåt daler.
Ehuru dessa menniskor bodde i en sådan