STOCKHOLM, den 18 Dec. Då ej mindre borgareståndet än ridderskapet och adeln antagit det hvilande förslaget om uppskof i riksdag, måste man i sanning djupt beklaga, att samma förslag blifvit förkastadt af majorsteterne i presteoch bondestånden, oaktadt i det föra flera utmärkta ledamöter såsom hrr Gumelius, Carlsson, Almqvist, Sandberg m. fl., och inom bosdeståndet de eljest mest inflytelseegande medlemmar yttrade sig för detsamma, t. ex. vice talmannen Anders Andersson i Walls, Anders Persson från Nerike, Nils Larsson från Jemtland, Sahlström, Matts Persson från Stockholms län, Ola Månsson och Per Nilsson från Skåne m. fl. De invändningar, som anförde såsom skäl mot förslaget, inskränkte sig hufvudsakligast till några i vår tanka alltför obetydliga brister i redaktionen, hvilka likväl alla äro af den beskaffenhet, att de icke i ringaste mån borttaga de betydliga fördelar en dylik lag skulle medföra derigenom att rikets ständer blefve satta i tillfälle att med tillbörlig omsorg genom af dem utsedde dele: gerade låta bereda och utarbeta vigtigare iagförslag, i stället för att de förslag, som nu komma från ständerna, ofta äro af den beskaf fenhet att de måste öfverlemnas till ny utredning hos regeringen eller af henne utsedd: komiterade. Under nuvarande förhållanden blifver det dessutom nära omöjligt att som sig bör behandla mera visit omfattande frågor, hvarföre också dessa ofta komma att ligga nere eller bortirasslas. Emellertid, och då de flesta ledamöter, som. under förevändning af redaktionsfel, afslogo de: nu gjorda förslaget, tillika förklarade, att de vi: eri blifvande rikedag gerna skulle biträda et annat, som vore bättre redigeradt, så tordc någon anledning derifrån kunna hämtas för de; förhoppningen, att presteoch bondestånden icke obenäget upptaga ett ännu enkiare förslag, som, enligt kvad vi refererade i dag åtta dagar sedan, blifvit väekt inom konstitutionsutskottet och som går derpå ut, att representanterna skull väljas för: tre-års med-skyldighet satt samman. komma tll: riksdag vissa: månader. hvarje :år (t. ex.från den 15 Januari till den15. Maj). och hvarvid, med undantag af. de förändringar; som kunde komma i fråga i budgeten. bevillningsstadgan, tulltaxan och charta sigillataförordningen, öfriga mera omfattande ärenden skulie kunna uppskjutas till den blifvand: riksdagsperioden, föratt då behandlas af huf vudsakligen samma representanter som vid de: föregående. Fördelarne af detta förslag, hvilka vi sökt utveckla i nämde artikel, skulle vara af. ännu större politisk vigt än de, som kundfölja af riksdagarnes prorogation, och vi skullc således på det högsta: önska, att konstitutionsutskottet noga begrundade denina:fråga och utarbetade förslag till de förändringar i grundlagen, som i anledning deraf erfordras. Fö: vår del kunna vi åtminstone icke inse annat än att både svenska folket och regeringen böra vara bättre belåtna med att representationen sammanträder fyra månader hvarje år, än at den, såsom nu är förhållandet, uttröttas med att hållas tillsammans i tolf, tretton å fjorton månader hvart tredje år, hvarvid det tillika alltid beror på regeringen, derest hon finner sig missnöjd med ständerna, att, med bibehållande af den gamla statsregleringen och bevillnngen, efter fyra månader åtskilja dem, för att sedermera icke sammankalla riksdag förr är