STOCKHOLM, den 18 Dec.
Då ej mindre borgareståndet än ridderska-
pet och adeln antagit det hvilande förslaget
om uppskof i riksdag, måste man i sanning
djupt beklaga, att samma förslag blifvit för-
kastadt af majorsteterne i preste- och bonde-
stånden, oaktadt i det föra flera utmärkta le-
damöter såsom hrr Gumelius, Carlsson, Alm-
qvist, Sandberg m. fl., och inom bosde-
ståndet de eljest mest inflytelseegande med-
lemmar yttrade sig för detsamma, t. ex.
vice talmannen Anders Andersson i Walls,
Anders Persson från Nerike, Nils Larsson från
Jemtland, Sahlström, Matts Persson från Stock-
holms län, Ola Månsson och Per Nilsson från
Skåne m. fl. De invändningar, som anförde
såsom skäl mot förslaget, inskränkte sig
hufvudsakligast till några i vår tanka alltför
obetydliga brister i redaktionen, hvilka likväl
alla äro af den beskaffenhet, att de icke i
ringaste mån borttaga de betydliga fördelar
en dylik lag skulle medföra derigenom att ri-
kets ständer blefve satta i tillfälle att med
tillbörlig omsorg genom af dem utsedde dele:
gerade låta bereda och utarbeta vigtigare iag-
förslag, i stället för att de förslag, som nu
komma från ständerna, ofta äro af den beskaf
fenhet att de måste öfverlemnas till ny ut-
redning hos regeringen eller af henne utsedd:
komiterade.
Under nuvarande förhållanden blifver det
dessutom nära omöjligt att som sig bör be-
handla mera visit omfattande frågor, hvarföre
också dessa ofta komma att ligga nere eller
bortirasslas.
Emellertid, och då de flesta ledamöter, som.
under förevändning af redaktionsfel, afslogo de:
nu gjorda förslaget, tillika förklarade, att de vi:
eri blifvande rikedag gerna skulle biträda et
annat, som vore bättre redigeradt, så tordc
någon anledning derifrån kunna hämtas för de;
förhoppningen, att preste- och bondestånden icke
obenäget upptaga ett ännu enkiare förslag, som,
enligt kvad vi refererade i dag åtta dagar se-
dan, blifvit väekt inom konstitutionsutskottet
och som går derpå ut, att representanterna skull
väljas för: tre-års med-skyldighet satt samman.
komma tll: riksdag vissa: månader. hvarje :år
(t. ex.från den 15 Januari till den15. Maj).
och hvarvid, med undantag af. de förändrin-
gar; som kunde komma i fråga i budgeten.
bevillningsstadgan, tulltaxan och charta sigil-
lataförordningen, öfriga mera omfattande ären-
den skulie kunna uppskjutas till den blifvand:
riksdagsperioden, föratt då behandlas af huf
vudsakligen samma representanter som vid de:
föregående. Fördelarne af detta förslag, hvilka
vi sökt utveckla i nämde artikel, skulle vara
af. ännu större politisk vigt än de, som kund-
följa af riksdagarnes prorogation, och vi skullc
således på det högsta: önska, att konstitutions-
utskottet noga begrundade denina:fråga och
utarbetade förslag till de förändringar i grund-
lagen, som i anledning deraf erfordras. Fö:
vår del kunna vi åtminstone icke inse annat
än att både svenska folket och regeringen böra
vara bättre belåtna med att representationen
sammanträder fyra månader hvarje år, än at
den, såsom nu är förhållandet, uttröttas med
att hållas tillsammans i tolf, tretton å fjorton
månader hvart tredje år, hvarvid det tillika
alltid beror på regeringen, derest hon finner sig
missnöjd med ständerna, att, med bibehållande
af den gamla statsregleringen och bevillnn-
gen, efter fyra månader åtskilja dem, för att
sedermera icke sammankalla riksdag förr är