lig i hfvet för annat än underordnade förrätt-
ningar, ochatt alla andra — yttre och der
sjelfständighet är af nöden — endast böra
besörjas..af - mannen, Detta är i alla afseen.
den falskt. Hvad som felas henne i fysisk
styrka, ersättes hos henne i ihärdighet. Man-
nen dukar förr under för svårigheter än qvin-
nan, icke: blott i andligt afseende, utan äf-
ven i kroppsligt. Hon är mindre dödlig än
mannen, och det redan ifrån början af hennes
lif. Hon utbärdar sjukdomar, plågor bättre.
Och Skaparen hade mätt hennes krafter, när,
han hade pålagt henne en af de svåraste plå-
gor af alla, men som tillika skulle belöna
henne med den ljufva känslan att vara mo-
der. - Hon känner äfven sinnessmörtan dju-
pare än mannen, men hon bär den frommeare
och undergifnare. Hon kan göra offer, som
mannen aldrig skulle kunna. All erfarenhet
vigar, att när omständigheterna tillåta henne
att framträda i allvarliga förrättningar, äfven
de största och högsta, visar hon mera snille,
mera skarpsinnighet, mera ståndaktighet än
mannen. När mannen har förlorat mod och
hopp, träder qvinnan fram och ingifver ho-
nom nytt, - Det är derföre som det heter i
skapelse- urkunden, att hon är skapad för att
vara mannens hjelp.
Historien bar; förvarat. oss från forn-
tiden: namnen: af Aspasia, idealet af qvin-
nor; Corinna; -Sappho; Erinna rm. fl; såsom
de utmärktaste -hos grekerna i snille: Spar-
tanskorna öfverträffade männen i mod; i
ihärdighet och fosterlandskärlek. — Historien
omtalar. icke mindre än fyra stater: af ama-
zoner, som: bestodo af-stridbara qvinnör, hvil-
ka behandlade männerna, såsöm männerna i
snåra stater behandla qvinnorna, såsom obe-
tydliga och icke skickhga att förestå offent-
liga göromål. Hos Romarne finna vi Peturia,
sor -uppoffrade sin son för att rädda Rom ;
Porcia, Catos: dotter och Bruti maka, som ef-
ter det förlorade slaget vid Filippi beslöt att
dö, och dog med republiken; Cornelia, den
äläre Scipios dotter och Gracchernas moder, !
den romerska qvinnang högste mönster;
Arria, som, när hennes man tvekade att dö,
stack dolken i sitt bröst, räckte den åt man-
nen, och sade; det gör icke ondt.