Utrikes korrespondens.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
London den 5 December.
Inöfå de regerande familjerna och den ut
ländska : diplomatien arbetas nu på en mini
stårförändring, hvarigenom Russell skall bl
premierminister; och Palmerston ville gern
från underhuset aflägsna sina farliga rivaler
såsom Pitt 1805 gjorde med sin företrädare
Addington, genom hans upphöjande till pärs
värdigheten. De artiklar, som på senaste ti
den förordat förändringen, härröra icke frår
Russells vänner, utan från Palmerston. On
man uti de deltagandes memoirer genomläse!
historien öfver ministerkriser, som för men
niskoåldrar sedan föregått i England, så bli
man skygg för att våga ett omdöme. Mar
ser huru litet af de verkliga motiverna di
blef bekant för allmänheten, alldeles sor
om pressen blott blifvit begagnad för att ut
breda oriktiga föreställningar, och man säge:
sig sjelf att det nu är på samma sätt. Jag
ingår derföre icke på de rykten, som hvarje
morgon uppstå och hvarje afton åter försvinna.
Blott följande stora fakta stå fast, att Öster
rike gör och för sin existens måste. göra all.
varsamt motstånd mot Ryssland, och att Öster.
rike misstror lord Palmerston samt har sköl
dertill. I det första tal, hvarmed han i Juni
1829 tog del i den utländska politiken, be.
tecknade han såsom engelska politikens le-
dande grundsats att förekomma en österrikisk
turkisk, allians, och bans första stora hand-
ling såsom uttrikes minister var att förhindra den
koalition, som 1831 under polska revolutione
var i görningen mot Ryssland. Må man för-
bigå gåtorna.i denna utomordentliga mans
bana och hålla sig till det historiska fåktum,
att England under hela 18:de århundradet, un-
der sken af opposition emot Ryssland, varit
öfverens med detsamma. Intet land har derpå
gjort så sorgliga erfarenhetsrön som Sverge.
Hvarföre skulle det vara otroligt, att Pal-
merston : fortsätter denna politik? Att han
fört kriget och slutit freden så att Ryssland
lidit-så litet som möjligt, det blir allt tydli-
gare; ju mera jäsningen lägger sig, ju mera
krigets hemliga historia blir känd, ju mera
följderna af freden blifva märkbara. - Den
fortsatta ockupationen-af Svarta hafvet utgif-
ves såsom stor energi mot Ryssland, men är
i sjelfva verket ett fortsatt anfall på Portens
oafhängigbet, ett fortsatt kränkande af pariser-
fördraget. Ont man icke företagit något all-
varsamt med en ofantlig flotta under kriget; hvad
skola då under freden de få skeppen under
Lyons betyda? Ganska betecknande är hvad
Post vyligen sade om turkiska ministerkri-
ten: Ali paseha skulle hafva stängt Turkiets
ihafsport för dess bästa vän England. Skulle
emellertid Acbmet Vefick qvarblifva i mini-
ståren, så skulle Post icke hafva vunnit
mycket genom bytet. Han är en fast patriot
och hans mål upphörandet af den prokonsu-
larstyrelse, som de främmande sändebuden
utöfva. Det skulie icke vara öfverraskande,
om han; genom ryska skribenter blefve ut-
skriken såsom rysksinnad; denna manöver är
ganska vanlig.
Hjeltarne från Krim blifva den ene efter
den andre lifslefvande -begrafna. Det koönst-
gjerda rykte, som man åt dem tillskapat, för-
svinner; de lånta fjädrarne affalla. Den för-
sta var Cardigan, om hvilken det nu är bevi-
sadt, att han vid Balaklava vände om efter
första chargen och lemnade sitt folk utan an-
förare. Den andre Lucan har försökt genom
en injurieprocess mot Daily News äterstälia
sitt renomå, men har tappat. Högst stod hit-
tills och bar nu fallit djupast sir W.
Williams från Kars. Kmety (Ismail på-
scha) har sedan hans första uppfordran
till Williams, stt låta sanningen komma till
heders, icke hade någon följd, oftentliggjort
en på engelska språket författad skildring
af slaget den 29 September förlidne år (A
narrative of tbe defence of Kars on the 29th
of September 1855 by George Kmety. : Lon-
don, James Ridgway I s. 6 d.). Nikommer
säkert att taga tännedoem-om sjelfva boken,
och jag inskränker mig till att på förhand
varna emot de recensioner, som finnas i nå-
gra engelska tidningar. Med undantag af
Press, gifva alla, så vidt jag bemärkt, ett
oriktigt begrepp om arbetet. Hufvudsaken är,
att anfallet var riktadt mot förskansningarne.
på venstra stranden af floden Kars, att denna
vensträ del af lägret stod under Kmetys be-
fäl, att ham under slaget förde befälet och:
personligen åedde en stormning mot en afl
ryssarne tagen redutt, att Williams, som bade
gitt högqvarter på högra stra: den vid reser-
vernas alldeles icke baft någom andel i sla-
get, och att Kmetys förslag, att begagna 8e-
gern tillett angrepp mot de detacherade ryska
kårerna och genom deras förstöring bryta blo-
kadeny; blef afböjdt. Hvarken Williems eller
Times, hvilken tidning: Kmety direkte -tiil-
skickat ett exemplar, hafva hittills låtit höra!
af sig i frågan. Kort förut hade Wiliarös
blifvit illa blottstäld. I ett arbete af hans
dijutant Lake öfver det asiatiska fälttåget var