STOÖCKHOLR, den 16 Dec.
; Utom tryckfrihetefrågan förekom, som lä-
ssten har sig bekant, i lördagens plena den
höget vigtiga frågan om en förändrad repre-
sehtation för städerna. Debatten härom var
sndm borgareståndet både liflig och upply-
sande i afseende på opinionerna inom stån-
det; Emellertid segrade reformens vänner
mkd den betydliga majoriteten af 42 röster
mbt 18. Hos adeln och i bondeståndet an-
togs det hvilande förslaget utan motsägelse af
någon ledamot.
Presteståndets röst återstår ännu att inhämta.
Som vi förut berättat, var det från detta stånd
invändningarne mot förslaget vid förra riksda-
gen utgingo; men vi våga likväl hoppas att,
1å sedan denna tid ej mindre det alimänra
ähkesättet inom alla landsändar bögljudt yt-
tråt sig för denna väseniliga förbättring istä-
dernas representation, utan den äfven blifvit
f städernas representanter med en majoritet
mer än två tredjedelar antagen samt slut-
igen enhälligt både hos bondeståndet och
idderskapet och adeln, hvars majoritet icke
äligen kan misstänkas för några slags upp-
:ögande tendenser, presteståndet noga bezin-
vär sig innan det med sitt nej tillint-tgör den
iTågavarande reformen, hvilken i borgare-
ståndet skall inrymma ett ej obetydligt anfal
ad orepresenterade medborgare, tillhörande
både bildningens och förmögenhetens kate-
örin. .
: De konservatives protester emot en repre-
sentationsreform hafva alltsedsn 1809, åtmin-
stone i orden, inskränkt gig dertill att endast
nån finge bibehålla ståndsprincipen, man gerna
väre benägen att i stånden inrymma vissa nu
orepregenterade klasser. Efter denna princip
hå tf. ex, redan universiteten och veten-
skojjakaderiien erhållit representanter i pre-
steståndet, och bruksegarne i borgarestån-
det... Det nu hvilande förslaget är ett yt-
terligare steg på samma bana, hvilken 8e-
lermera kan efterföljas bide af preste-
ståndet, genom medgifven representationsrätt
åt skollärare, och inom bondeståndet genom
att der bereda rum för alla ofrälse fastighets-
egare på landet, som icke tillhöra annat riks-
stånd eller icke äro embets- och tjenstemän,
i hvilket senare hänseende motion redan är
väckt i konstitutionsutskottet. En sådan väg,
att åt representationen gifva mera politisk
styrka och att i någon mån tillfredsställa an-
språken hos de nu orepresenterade, synes väl
inst böra finna motstånd inom presteståndet,
helst då adeln, som svårligen på detta sätt
kan förstärka sitt stånd, förklarat sig önska
förändringen. .
En annan, särdele: för bondeståndet vigtig
fråga, den om rättighet för detta stånd att, i
likhet med de öfriga stånden, sjelft tillsätta sin
sekreterare, hvilket förslag redan blifvit af
adeln, borgare- och bo idestånden bifallet, be-
rör nu äfven på presteståndets votum, för att
för andra gången kunna framläggas till cr-
hållande af konungens sanktion. I det nära
förhållande presterskapet står till Sverges all:
moge och med den kännedom detta måste
anses ega om den stigande upplysningen inom
denna aktade och talrika klass af svenska
folket, synes det vara desto mindre tänkbart
att det högvördiga ståndet nu skulle afslå det
ifrågavarande förslaget, som samma stånd bi-
fallit detsamma, då det vid 1851 års riksdag
framstäldes3.
ERNESTO USES