förnyande skulle innefatta åsidosättand: af någon undersåtlig vördnad. ; Rörande de öfriga hvilande förslagen, som tillafgörande förekomma i morgondagens plena, hafva vi redan förut yttrat att, efter vär tanika, de samt iga innefatta förbättringar eller förtydliganden, hvilka böra antagas. Vi fästa likväl en särskilt uppmärksamhet vid tillägget i 46 riksdagsordningen, angående sammanträde af rviksstånden för gemensamma öfverläggningar då två stånd sådant önska; äfvensom vid 68 angående årliga sammanträden af rikets ständers revisorer öfver state, bankooch riksgäldsverken, hvilket, bland andra fördelar, äfven medför en betydlig lättnad för det ändock alltid med vigtiga göromål öfverhorade stätsutskottet, som derigenom under riksdagarne befrias från det tidsödande arbetet med räkenskapsgranskningen. Slutligen återkomma vi än en gång till det hvilande förslaget till ändring i 109-:8 regeringsformen och 80 8 riksdagsordningen, angående uppskoj i riksdag. Vi hafva mot detta hört framställas några oförväntade anmärkningar, hvilka väl torde erfordra att på förband upptagas, emedan de synas vara af allt för underordnad beskaffenhet att böra hindra antagandet af ett i öfrigt så nödigt och nyttigt förslag. Den ena anmärkningen består deruti, att ora rikets ständer anse ett eller flera utskott böra under uppskofstiden qvarstanna, för att bereda och utarbeta vissa riksdagsärenden, rikets ständer skulle vara bundne att bibehålla samma ledamöter i dessa utskott, hvilka blifvit vid riksdagens början deruti invalda, oaktadt dessa möjligen visat sig icke motsvara det dem lemnade förtroende. Men utom det att förhållandet för närvarande just är sådant, att nemligen utskottsledamöter icke kunna emot sin vilja under hela riksdagens fortgång skiljas från sina platser, hvilket fördenskull är lika vådligt, ehvad riksdagen oafbrutet fortfar eller under någon tid uppskjutes, så förekommer dessutom uti den nya redaktionen ett stadgande: hvilket, så vidt vi kunna inse, både lagligen kan och bör tydas på det sätt, att rikets ständer ega, derest de så finna för godt, att, utan hinder af förut gjorda val twll ledamöter i utskotten, förordna det eller de utskott hvilka för vissa ärendens beredande och utarbetande skola under uppskofstiden å riksdagsorten qvarstanna. Någon föreskrift, att dessa utskott skola fortfarande bestå af precist samma ledamöter som de förutvarande, finnes således icke, hvarföre äfven ombyte och förändring i dessa hänseenden synas oss lagligen kunna ske, derest sådant skulle anses erforderligt. 4 Töga troligt är det dessutom att den ledamot, som funne sig sakna sitt stånds fortfarande förtroende, skulle vara angelägen om att tvinga sig qvar. Den andra invändningen rörer frågan om skyldigheten för valmännen inom preste-, borgareoch bondestånden att ersätta riksdags: männen deras resekostnad från riksdag, då den uppskjutes, och till riksdag då den åter sammanträder. Denna ersättningsskyldighet synes likväl så klarligen följa af nu gällande 17 2 mom. riksdagsordningen, att ingen domare lärer kunna underlåta att ålägga vederbörande: valmän utbetalningen äfven af den resekostnad, som genom riksdags uppzkof skulle komma i fråga. : Vi skulle således på det allra högsta beklaga, om de nyssnämde grundlösa och obetydliga invändningarne skulle kunna inom något stånd föranleda till förkastande af ett förslag, hvilket -afhjelper så många olägenheter af de nu varande årslånga riksdagarne, som öfverensstämmer med ordningen i hvarje annat konstitutionelt land i Europa samt innebär ett så högst vigtigt politiskt framsteg.