förnyande skulle innefatta åsidosättand: af nå-
gon undersåtlig vördnad. ;
Rörande de öfriga hvilande förslagen, som
tillafgörande förekomma i morgondagens plena,
hafva vi redan förut yttrat att, efter vär tan-
ika, de samt iga innefatta förbättringar eller
förtydliganden, hvilka böra antagas. Vi fästa
likväl en särskilt uppmärksamhet vid tillägget
i 46 riksdagsordningen, angående samman-
träde af rviksstånden för gemensamma öfverlägg-
ningar då två stånd sådant önska; äfvensom
vid 68 angående årliga sammanträden af
rikets ständers revisorer öfver state, banko-
och riksgäldsverken, hvilket, bland andra
fördelar, äfven medför en betydlig lättnad
för det ändock alltid med vigtiga göromål öf-
verhorade stätsutskottet, som derigenom un-
der riksdagarne befrias från det tidsödande
arbetet med räkenskapsgranskningen.
Slutligen återkomma vi än en gång till det
hvilande förslaget till ändring i 109-:8 rege-
ringsformen och 80 8 riksdagsordningen, an-
gående uppskoj i riksdag. Vi hafva mot detta
hört framställas några oförväntade anmärknin-
gar, hvilka väl torde erfordra att på förband
upptagas, emedan de synas vara af allt för
underordnad beskaffenhet att böra hindra an-
tagandet af ett i öfrigt så nödigt och nyt-
tigt förslag. Den ena anmärkningen be-
står deruti, att ora rikets ständer anse ett el-
ler flera utskott böra under uppskofstiden
qvarstanna, för att bereda och utarbeta vissa
riksdagsärenden, rikets ständer skulle vara
bundne att bibehålla samma ledamöter i
dessa utskott, hvilka blifvit vid riksdagens
början deruti invalda, oaktadt dessa möjligen
visat sig icke motsvara det dem lemnade för-
troende. Men utom det att förhållandet för
närvarande just är sådant, att nemligen ut-
skottsledamöter icke kunna emot sin vilja un-
der hela riksdagens fortgång skiljas från sina
platser, hvilket fördenskull är lika vådligt,
ehvad riksdagen oafbrutet fortfar eller under
någon tid uppskjutes, så förekommer dessutom
uti den nya redaktionen ett stadgande: hvil-
ket, så vidt vi kunna inse, både lagligen kan
och bör tydas på det sätt, att rikets ständer
ega, derest de så finna för godt, att, utan
hinder af förut gjorda val twll ledamöter i
utskotten, förordna det eller de utskott
hvilka för vissa ärendens beredande och ut-
arbetande skola under uppskofstiden å riks-
dagsorten qvarstanna. Någon föreskrift, att
dessa utskott skola fortfarande bestå af pre-
cist samma ledamöter som de förutvarande,
finnes således icke, hvarföre äfven ombyte
och förändring i dessa hänseenden synas oss
lagligen kunna ske, derest sådant skulle an-
ses erforderligt. 4
Töga troligt är det dessutom att den le-
damot, som funne sig sakna sitt stånds fort-
farande förtroende, skulle vara angelägen om
att tvinga sig qvar.
- Den andra invändningen rörer frågan om
skyldigheten för valmännen inom preste-, bor-
gare- och bondestånden att ersätta riksdags:
männen deras resekostnad från riksdag, då den
uppskjutes, och till riksdag då den åter sam-
manträder. Denna ersättningsskyldighet sy-
nes likväl så klarligen följa af nu gällande
17 2 mom. riksdagsordningen, att ingen
domare lärer kunna underlåta att ålägga ve-
derbörande: valmän utbetalningen äfven af
den resekostnad, som genom riksdags upp-
zkof skulle komma i fråga. :
Vi skulle således på det allra högsta be-
klaga, om de nyssnämde grundlösa och obe-
tydliga invändningarne skulle kunna inom
något stånd föranleda till förkastande af ett
förslag, hvilket -afhjelper så många olägen-
heter af de nu varande årslånga riksdagarne,
som öfverensstämmer med ordningen i hvarje
annat konstitutionelt land i Europa samt in-
nebär ett så högst vigtigt politiskt framsteg.
