TEE UDY UVVERBEHY UVBI VIE ne våg adv. - dn OG
och hvsrom kamrarne icke drömde vid desk
antagande. År 1853 varnades Neue Preussische
Zeitung för sin hållning mot Frankrike, och
Preussisches Wochenblatt för sina sfhand-
lingar om ryska politiken, samt hotades med
motsvarande administrativåtgärder. . Den 25
Oktober 1854 erhöll Neue Preussische Zei-
tung en varning af den gedan uti en duell
dödade polispresidenten v. Hintkeldey, der-
före att den angripit Frankrikes regering.
Då det ej kan öfverlemnas åt tidningarneg
godtfinnande, heter det i varningen; att oroa
och försvåra regeringens ställning: till andra
makter, till hvilka hon står i fredligt förbållan-
de, samt sålunda bringa vigtiga statsintressen
i fara, så hafva, ihändelse bladet ännu en gång
gör sig skyldigt till ett dylikt ofog, boktryc
karen och förläggaren att vänta tillståndsbref-
vets indragande, och för framtiden skola så-
dant fall, uti offentlighetens intresse, pPes-
sen och tidningsupplagan genast beläggas med
qvarstad.
j
Å
i
1
L
j
4
j
6
(
l
q
l
1
t
i
e
l
Vi hafva velat citera detta den tiden af Preus- f
sigcche Zeitung offentliggjorda avertissement, )
emedan det kan gälla såsom mönster och I c
norm för alla andra, som med mer eller min- ls
dre hotånde form likväl voro till syftet de-l1
samma. Att denna varning tillfälligtvis varj(
riktad mot ett rysksinnadt blad gör ingenting la
till saken. Hundratals andra i motsatt syfte, lt
det vill säga i ryskt intresse, hafva följt denna 1
varningsåtgärd. Här visade sig dessutom klart, Ii
buru grundsatsen om tillståndsbrefvens in-J1
dragning på administrativ väg, hvars lagstri-i
diga usurpation genom förvaltningen vi härlt
ofvan antydt, afväpnat regeringen med hän- li
seende till andra makter. Utan detta sy-ls
stem bade regeringen - helt enkelt kunnat t
svara de utländska kabinetten, att så län-1
ge strafflagen icke blifvit öfverträdd, hvar-lr
öfver endast bebörig domstol hade att yttralr
sig, den gällande lagen icke berättigade ld
regeringen till någon åtgärd. Deremot hade lr
intet kunnat invändas. Ingen främmande re- lr
gering, icke ens den franska, kunde göra gäl-g
lande det anspråk, att för dess skull landets f
lagar skulle kränkas. Man vet hvilket hägn ä
åberopandet af landets lagar skänkt det lilla s
Belgien mot de fianska anspråken. Sålunda lg
måste den af preussiska regeringen uti denna
riktning införda praxis ställa dörrarne vid-d
öppna för de mest obilliga reklamationer af ll
främmande regeringar, och den rätt, som Preus- v
sens styrelse i sitt eget land tog i anspråk, o
framställa sig såsom ett slags plikt, i hänse-i
ende till hennes förbållande till andra länder, c
hvilken kunde bringa henne derhän att nöd-!n
gas uppträda till och med mot de sträfvanden, I v
som styrelsen i sjelfva verket gillade, ochl1
som icke ens stodo i motsägelse med hennes k
egen politik. d
Man kan efter denna framställning om me- P
kanis.nen af den preussiska förvaltningen med z
hänseende till pressen, ehuru invecklad den g
än må vara, säkerligen tillräckligt klart öf-t
verse densamma. Jemte en sträng lag, jury-8
domstolarnes inkompetens i pressfrågor, samt f
den pålagda tidningsskatten, är det tillstånds-
brefvens indragning, beslagen utan laga I
dom, polismaktens förvisning af oppositions-
pressens redaktörer, förlänandet och återta-
gandet af de legala annonsernas privilegium
samt slutligen de bonapartistiska varningarne,
hvilka alla sammanlagda utgöra en fruktans-
värd apparat af förvaltningens åtgärder, som
på alla sidor trycka den preussiska pressen,
gartit beröfva densamma luft och ljus, Der-
till kommer öfvertribunalets stadgande i bör-
jan af Mars 1845, att hvarje tidningsredaktör v
är skyldig att, på domarens. yrkande, namn-s
gifva alla medarbetare och korrespondenter g
till sin tidskrift, hvarigenom således indirekt s
blifvit mot vår press tillämpadt fransmännens a
ryktbara lag af den 20 Juli 1850, rörande 1
tidningsuppsatsers undertecknande! Dertill kom- fi
mer slutligen regeringens pretention att, se-
dan den betecknat en tidningsredaktör såsom
sig särdeles misshaglig; fordra hans ersättande a
genom någon annan. Det tvungna, för öfrigt e
gagnlösa och derföre rent af vexatoriska re-!g
daktionson;byte, som regeringen den 31 Mars! ri
TORTRINPRETT TER msosbnksen PR
9. om helsovården och snyggheten inom verk-i
staden; 10. om associat:onen för inbördes bjelpb
och om pensionskassor; 11. om jemlikheten s
och cm olika stånd inom sambället; 12. omlg
spel, om dryckenskap och om liderlighet samt q
vr
j
deras följder; 13. om dåliga böcker och då-
lig läsning; 14. om arbetarens plikt r emot
sin familj; 15. om några åsigter öfver hus-
hållning, äl
Bland modellerna i denna afdelning an-N
märker jag, utom flera ritningar öfver arbe-)n
tarebostäder, — och bland dessa de af arbets- tj
städerna vid Mihblbausen — äfven flera maski- e
ner till lättande eller fuilkomnande af arbe-b
tet. Symaskinen är som bäst i full gång; en
sömmerska har hyrt den för ett visst pris ilk
timman, och låter den nu med Jernvägsfart I f
tillverka långsömmarne få ett snörlif. li
Salen för möblerna finner jag rikt utrustad !o
med alla slags stolar, soffor, sängar, ifrån de V
simplaste till de bästa som man kan tänka lic
sig i en tarflig boning. På hvar möbel ärl!hb
priset utsatt j mte fabrikantens adress. Det!h
är så på ala artiklar vid denna exposition. (c
En stor del af fabrikanterna ha ogerna gått v
in på utsättandet af priset, men juryn har väl-
betär kt deraf gjort en oeftergiflig fordran förb
emottagande af artiklar till expositionen. Mest li
frapperar mig bär en sjuksäng, som medelst t
maskineri, har likasom lemmar, hvilka kunnald
röras, så att den sjuke vid vissa rörelser föga 1:
eller alis icke behöfver rörag af menniskohäön- o
der. Hufvudgärden höjes eller sänkes efterh
behag genom en skrufmaskin. Lika beqväma E
äro ett par andra inrättningar, som bespara B
den sjuke allt besvär och i följd deraf alll-!
låga.
Husgerådsafdelningen öfverflödar af kokkärl
af alla;slag, storlekar och -fasoner. En del
äro så nätta och behändiga, att man skulle
vilja rå om dem blott för nöjes skull. En
stor mängd äro beräknade för gmå husbåll
PR RE: FE er I