omöjligen kunna erhålla någon öfvervigt; och
om borgerskapet och öfrige valmän skulle fö-
rena sig om att välja någon embetsman, så
lärer han väl då i sådant fall få anses ega
ett särdeles stort förtroende, och då är detju
fora rätt att icke grundlagen lägger något
inder i vägen för hans utväljande: I brö-
drariket Norge, hvars fria författning man
med skäl lofordar, har utur detta synpunkt
grundlovens 50 S i allmänhet gifvit rösträtt
och välbarhet åtallä utan inskränkning som
äro eller varit embetsmän: bg
Tikaledes hafva vi Hört betänkligheter fram-
ställas möt svårigheten att förändra städernas
valordningar efter den nya metoden och med
denna medgifna utvidg:ing af valrätten.
Men utom det. att dessa valordningar i alla
fall mångenstädes fordre en grundlig revision,
synes det hvilande fötslaget innebära flera ga-
rantier än det nu gällande, emedan den nys
redaktionen i detta hänseende synes vara mera
bestämd än den nuvarande, äfvensom den
förra lemnar öppen möjligheten : af en annan
beräkningsgrund fär rösterna än den nu allt-
för orimliga men i grundlagen stadgade, att
rösterna skola beräknas efter hvad hvar och
en af de väljande skattar till staden och så-
ledes icke ens en graderad skala vid valen
kunna införas,
Beträffande det nu ensamt för hufvudsta-
den i grundlagen qvarstående stadgandet om
valen klassvis och den dermed :-följsktiga in-
skränkning-af valbarheten — hvilket som vi
tro ej eller är öfligt i någon annan stad i ri
ket — så har olämpligheten deraf vid flera
riksdagar varit insedd, så att jemväl för den
händelse att det här afhandlade vidsträcktare
förslaget icke skulle bifallas, ett annat förslag
till ändring i 14 S riksdagsordniugen hvilar
angåendecafskaffande af klassfördelningen at
valen äfven inom hufvudstaden, hvars ante-
gande det väl icke vidare lärer lyckas någon
intrig att förhindra.
På dessa grunder tillönska vi lifligt det
ifrågavarande reformförslaget lycka och fram-
gång på dess förestående resa genom de fyra
riksstånden, till en säker plats inom grund-
lagen.