STOCKHOLM, den I Dec.
— Vi anförde i. går de skäl, som i vår tanka
kraftigt tala för antagande af det hvilande
förslaget till ändring i 109 8 regeringsformen
och 80 S riksdagsordningen angående rättig-
heten att under någon viss kort tid prorogera
riksdagen.
Vi återkomma till några af de i öfrigt hvi-
lande förslagen till ändringar i grundlagen,
hvilka kommazatt om lördag afgöras.
Beträffande sdet vigtigaste af dessa, om upp-
häfvande af tryckfrihetsförordningens egenskap
af grundlag; så lärer väl dets öde nu merd
icke kunna betviflas. Frågan blir väl nu egent-
ligen endast om det mer eller mindre hög-
tidliga sätt, hvarpå jordfästningen skall firas.
I detta hänseende skulle man väl å ena
sidan kunna tycka detta omogna förslag icke
vara förtjent att på annat sätt än Ii tysthet
begrafvas,, men å den andra sidan synes det
vara af politisk vigt för framtiden att natio-
nens representanter och frihetens vännerså
mangrant som möjligt afgifva sin öppna pro-
test emot detta försök att undergräfva grund-
valen för hela vårt konstitutionella statsskick.
Vi förmoda således att icke blotti borgare-
och bondestånden, utan äfven hos prestestån-
det samt ridderskapet och adeln många röster
komma att vid förkastandet höj: sig mot den
kongl. propositionen; fostret af en reaktionär
syftning hos vår regering, hvilken vi hoppas
nu hafva lemnat rum för något upplystare
åsigter.
et dernäst vigtigaste förslaget torde vara
det om en utvidgad representation för städer-
nas invånare. (11 och 14 S riksdagsordnin-
gen.)
Det innebär ett försök att i. konstitutionelt
hänseende ur det gamla skråtvånget frigöra
det med den nuvarande inskränkta valrätten;
och med den förändrade ställn ng det egent-
liga borgerskapet i vår tid intagit, tämmeli-
gen ensidiga stadsmannaintresset, återgifva
detta intresse dess fordna vd och betydelse
samt inom representationen åt nu orepresen-
terade medborgare, åtminstone istäderna, in-
rymma en. plats, hvarigenom jemväl ett :steg
kan anses vara taget till förberedande af en
allmännare valreform.
Det förtjenar således efter vår tanka att
understödjas af alla fraktioner bland detlibe-
rala partiet. Yu 5
Förslaget utgick från förra riksdagenskon-
stitutionsutskott med anledning af en motion
af representanten för Göteborg hr Björck, som
afsågren vida mer omfattande reform, nemli-
gen upptagande inom börgareståndet :af ore-
EE R fastighetsegåre och näringsidkare
ådei städerna och på landet, hvaremot, som
läsaren förut känner, det nu hvilande- försla-
get lemnar rösträtt endast åt idkare i stad af
yrkenyssom till borgerliga näringar räknas,
städernas magistratspersoner, husegare eller
egare af stadsjord, som ej är frälseman eller
börer till presteståndet; hvarförutan, enligt de
modifikationer förslaget erhöll inom börgare-
ståndet samt ridderskapet och adeln, från val-
rätt skulle vara.undantagna gemenskapen vid
armån och flöttan, vaktbetjente, enskilta tje-
nare, daglönäre, de som försörja sig med till-
fälligt ar eller endast för sjelfförsörjning
ega utöfva något yrke.
Det är oss ett nöje att här anteckna, att
det: sålunda modifierade förslaget på riddar-
huset icke fann motsägelse af någon annan än
en ultrakonservatif ledamot, men: deremot för-
ordades af grefvarne Lagerbjelke och ÅA. G.
Gyldenstolpe jemte friherre Rudolf Cederström,
samt utan votering biträddes af ridderskapet
och adeln. it
I presteståndet yttrade sig doktor Sandberg,
prosten Gahne, professor Agardh och lektor
Sonden för förslaget, hvaremot det bestriddes
af några. högkonservativa ledamöter. med
hvilka majoriteten instänmide.
Inom borgareståndet väckte förslaget mot-
stånd hufvudsakligen af de fyra representan-
terna för Stockholms handtverkare samt re-
resentanterna för Karlskrona och Karlstad,
varjemte hr Björck, understödd af lr Fal-
hem, vidhöll sin mera radikala åsigt. Amen-
dementet om undantagen föreslogs deremot
af br C. F. Wern. och biträddes af 20 leda-
möter mot 18.
I bor deståndet bifölls förslaget utan den af
adeln och borgareståndet beslutade modifi-
kationen, och vid den slutliga voteringen i
förstärkta konstitutionsutskottet gillades det i
dess nuvarande skick med 62 röster mot 17.
hvilka sistnämda således sannolikt tillhörde
presteståndet. j
I det skick förslaget nu befinner sig inne-
bär det egentligen ej något annat än en åter-
gång till det urspryngliga, då stadsinvånare
ansågs liktydigt med borgare, emedan det
först var under 17:de seklets strängt tilläm-
pade skråsystem, som det ännu gällande bur-
skapsbegreppet vann burskap.
ör vår del kunna vi icke godkänna vig-
ten af de emot förslaget gjorda invändningar.
Det är sannt, att det kunnat varå mera rädi-
kalt, att jemväl fabriksidkare å landet kun-
nat. inrymmas valrätt,. samt.i synnerhet att
redaktionen af undantagen kunnat vara bättre
uppstäld; men tnder nuvarande frn
skulle utan tvifval valrättens utsträckning ti
på landet bosatte handlande och fabriksidka-
re, så vidt-dessa skola få plats i borgarestån-
det, möta flera svårigheter, utom det att det
innebär ett slags ensidig utveckling af den
prineip, som nu gäller, - eller att städerna
skola representera ett särskilt näringsintiesse
inom samhället — en princip, som i det nu
hvilande förslaget är förkastad och hvari en
af dess förnämsta förtjenster i vår tanke be-
ae AA RAR RR AR AL KR Rn