GÅRDAGENS AFTONPLENA.
Ridderskapet och Adeln.
Vid justering af protokollet för lördagens plenum
anförde hr Dalman skriftligen ett tillägg till sina då
hafda, yttranden under diskussionen om hans motion
angående ändringar i landsböfdingeinstruktionen.
I öfrigt upptogs hela plenum med remisser af bord-
lagda motioner. Vid kapten Nordenfelts motion om
inlösen af Köping-Hultjernvägen yttrade hr . v.
Troil, att initiativet dertill ej bör tagas af rikets stän-
der. Om bolaget gör eit hembjudande, så ansåg ta:
laren att staten bör emottaga det, men att då äfven
endast det verkliga, af fullt sakkunniga personer be-
dömda, värdet bör betalas, icke de af bolaget erlagde
utgifter; och hänvisade talaren tillden antydan K.M:t
gjort i sin proposition, att sträckningen från Sala åt
vester är ännu obestämd till följd af felande under-
sökningar. Grefve E. Sparre anförde, att då anhän-
garne af södra stambanorna fått sina önskningar upp-
fylda, så motsatte de sig allt annat och jemväl den-
na inlösen, samt trodde att, då eudast begärts att
ett anslag skulle ställas till Kongl. Maj:ts disposition
för detta ändamål, han nog skulle iakttaga den var-
samhet, som behöfdes. Sedan såväl hr v. Troil som
frih. Sprengtporten förklarat sig vilja understödja
hvarje nyttig stambana, remitterades motionen.
Vid hr v. Koehs motion om alla böters ingående
till kronan, för att dermed. aflöna åklagare, gjorde hr
A. Ribbing den anmärkning, att han fruktade nitets
afsvalnande, om de lägre tjenstemännens ,särdeleslläns-
männens, bötesandelar skola användas till aflöning åt
högre; i synnerhet befarade talaren detta i afseende
å böter enligt bränvinsförordningen. Grefve Liljen-
cranta delade dessa betänkligheter, ehuru han förkla-
rade att de möjligen kunde vara ogrundade. Motio-
nären uppläste de motiver, han redan 1849 hos Kongl.
Maj:t anfört för detta förslag, som då ej antagits,
ensedan den nya brottmålslagstiftningen ej blifvitin-
förd; han hade just i sammanhang med förslag om
antagande af denna brottmålslågstifning afgifvit denna
motion, och visade att endast mycket få högre åkla-
gare skulle af böterna aflönas, men just länsmännen
erhålla derigenom en högst behöflig löneförbättring.
Samme motiopärs afgifna förslag om anslag till en
ständig lagberedning understödde hr L. J. Hjerta
med den inskränkning, att anslaget måtte beviljas
endast, till nästa statsreglering, på det att den id6,
sor: härför ligger till-grund, måtte vidare utvecklas,
anförande talaren att, sedan allmänna ärendenas be-
redning genom införande af departementalstyrelsen
till allas belåtenhet. upphört, och man väntat att få
bättre utarbetade författningar, men denna förhopp-
ning ej blifvit uppfyld, han börjat tänka på, om ej
denna allmänna beredning hade bort vara qvar samt
att dess fordna nullitet berott af saknad af en para-
graf i grundlagen, som bort innehålla en föreskrift
att alla lagfrågor skulle behandlas i denna beredning,
och till följd af hvilken saknade föreskrift statsse-
kreterarne undandrogo densamma alla de mål, som
de behagade, och till densamma endast öfverlemnade
besvärsmål. Då representationen är sammansatt af
så disparata elementer och samlas på skilda rum
samt följaktligen har mycket svårt att fatta beslut
till något helt i lagstiftningen, så vore en sådan be-
redning nyttig för utredande af samhällsfrågorna.
Den skulle vara en länk mellan representationen och
konungen af en förmedlande, ej beslutande natur.
Vid frih. A. C. Raabs motion, att de kronans egen-
domar, som för dess räkning nu äro utarrenderade,
skulle försäljas, hade hr v. Seth ett skriftligt anfö-
rande, förordande att kronan måtte bibehålla sina
egendomar.
Hr CO. J. Lilliehööks motion, att örlogsfartyg skulle
utskickas till af svenska fartyg mera besökta farvat-
ten, understöddes - varmt af frih. v. Otter, grefve v.
Platen och hr C. B. Lilliehöök.
Hr F. A. Cedersehiölds motion om pension åt dok-
tor Idströms enka och barn understöddes af hr Bo-
geman.
Vid grefve Lagerbjelkes motion om reorganisation
af rikets kollegier anhöll hr Stiernsvärd, att det måtte.
anstå med den föreslagna organisationen af krigs-
kollegium, till dess armåens organisation försig-
gått, samt att, vid en skeende sådan, detta kolle-
gium måtte blifva endast en kontrollerande, ej för-
valtande myndighet.
Friherre Saltzas motion om bränvinsbrännings till-
låtande 1 månad nästa vår för dem, som nu bränt
endast en månad, uppkallade motionären att fritaga
sig från misstanken om eget intresse och för att mil-
dra det intryck friherre Raabs anförande gjort. Mo-
tionären hade utgått från sin åsigt om landets nytta;