UCBS INCUUCIAHUL. LITTERATUR. Loeuvre de Fogelberg, publig par Casimir Leconte. Paris 1856. Atlas folio. Fogelbergs namn klingar herrligt i svenska öron, och allt hvad som under en eller annan form? väcker det till nytt lif helsag med fröjd af Sverges allmänhet. Ingen svensk konstnär har sett sitt namn så allmänt spridt och så firadt inom fäderneslandet som han. Hans personliga förtjenst både såsom snille och menniska har häri tvifvelsutan ganska mycken del, men dessa hafva icke ensamt verkat det. Den öfverlägsna förmågan, den ädla viljan behöfva något mer än sig sjelfva, — det är sorgligt, men det är sannt — för att bryta sig en vög i I:fvet och lefva i historien. De behöfva lycka, och denna har icke svikit Fogelberg. Den har till och med liksom i en brävpunkt samlat sina strålar kring hans sista verk, hans sista dagar, för att i ett sken af koncentrerad storhet, om vi så få uttryeka oss, ställa bans bild inför samtid och efterverld såsom den främste i rykte och ära bland konstens fosterländska idkare. Men denna lycka, denna förtjenta lycka, har gjort ännu mer. Den har under ett långt och väl användt lif förvärfvat bonom icke blott vanliga beundrare och vänner — hvem känner ej huru mänga sådana Fogelberg egde.— utan en så ovanlig i sin ställning och sin hänvgifvenhet som mr Casimir Leconite. Hr Casimir Leconte är en fransk konstälskare med stor förmögenhet. Lyckan förde hocom i Fegelbergs väg; dennes arbeten, dennes persomlighet anslogo hotom framför andras. Han bidrog icke så litet att göra Fogelberg känd i Frankrike derigenom att ban inköpte och på 1827 års konstexposition i Paris uppstälde hans Amor i snäckan som, för att nyttja hr Leconotes egna ord, y figura avec la plus gronde distinction. Sedan dess har hr Leconte i trettio år med en väns och beundrares nitälskan följt utvecklingen af Fogelbergs konstnärskap, och den sista gärden af shans vackra tillgifvenhet är förevarande verk. Han har utgifvit det på egen bekostnad, om man ej får antaga att den comit de atronage, som med sina namn pryder första ladet af arbetets text, äfven materielt intresserat sig för företaget. Att de hyst en varmare känsla för Fogelberg och hans verk, kan man, åtminstone med ledning af spridda enskilta underrättelser, taga för alldeles gifvet. Edsuard Bertin, sjelf konstnär (landskapsmålare) och hufvudredaktör af Journal des Dåebats, Paul Delaroche, Ingres, Vermet, Duret, de fyra största konstnärer, skulle vi tro, som Frankrike eger eller nyss egt, många andra med europeiskt rykte, litterära personligheter sådana som Ampere, Geffroy, Marnier, Le Normant, Gustave Plancehe, den snillrike följetonisten och utförlige tecknären af Fogelberg och hans verk, Taylor, igenfinnas alla i denna Comite, och en mera lysande hyllningsgärd än den man häri måste finna har väl sällan om någonsin i utlandet kommit en svensk ryktbarhet till godo. Mr Lecontes arbete töreträdes af en naturligtvis på franska skrifven historik öfver Fogelberg, -hvars verk, nordiska folksagorna m. m., författad af utgifvaren sjelf och vittnande om skrifställareförmåga, om man ock bär och der kunnat önska att det synbara anspråket på forskning och såkkännedom varit at mindre fransk natur, t. ex. derivationen af ordet Väring från Varg. Bland mindre kända, intressanta anekdoter om Fogelberg må anföras den, såsom vi särskilt veta, fullt tillförlitliga, att han i sin barndom, bemäktigade sig de rofvor och morötter hans mor hemförde från torget och återlemnade dem efter några minuter eller timmar förvandlade till hvarjebanda mytologiska eller historiska figurer m. m. En annan efter friherre Bezkows lefnadsteckning anförd berättelse, att Fogel berg, då redan elev vid konstakademien, skulle Bjelf på en kälke hafva dragit en samling af sina skizzer till Sergel att förevisas honom, kunna vi ej lika obetinvgadt antaga såsom fullt sanningsenlig. Planscherna, arbetets bufvudafdelning, äro omkring 40 st. och omfattar, oberäknadt konstnärne porträtt (efter Södermark), alla hars kända större arbeten jemte ett antal skizzer dels till dem, dels i öfrigt utkastade af Fogelbergs hand och alarig.utförda i annat ämne än lera eller gips. De bilda en högst intressant samling, om men ock kunde önskat ait större artiatigk förmågs stitt utgifvaren till buds vid utförandet. Stor on.sorg och kostnad äro i alla fall nedlagde på verket, då det är utfördt i gravsr och ganskfint, såsom en del konstälrkare uttrycka sig. Ett icke ovägentligt hinder för de särsk konstverkens trogna och artistiska återgifvane ligger c ivifvetaktiot deri. att gravyrefna förts icke efwr ot sje live vi men hvilka ve stan elltid vidlide ful fia gas s på, SOM : i sådanas Öfvergar