UTRIKES
Med södra posterna ha: vi i dag mottagit
tidningar från London af den 28, Paris, Bris-
sel och Berlin af den 29 November samt från
Köpenhamn af den 2 dennes.
DANMARK.
Flera olyckor hafva förorsakats af de se-
naste häftiga stormarne. Den 28 November
hade tvenne skonertar, en engelsk och en
fransk, strandat vid Kronoborgs udde. Från
Helsingör telegraferades, att man saknade ra-
ketapparater till manskapets räddning. En
norsk skonert, som nyligen ankrat i Helsing-
ör, hade nödgats kapa sina master i hamnen.
En dansk brigg hade drifvit i land vid Sned-
kerstenen. Det å Helsingörs redd liggande
vaktskeppet Saga hade drifvit till sjös, men
!yckligen åter uppnått redden. På Bornholm
hade den 22 November en holländsk koff
strandat, och en under bygnad stående väder-
qvarn kullblåst och förstörts för egaren. -
Inrikesministårens expeditionskontor har blif-
vit underlagdt 2:dra departementet.
Holsteinske och utfikesministern, geheime-
rådet v. Scheele (eller Scheel), har den 1 den-
nes anländt till Altona, hvarifrån han ämnar
begifva sig till Lauenburg.
Ordföranden öppnade landstingets möte den
1 dennes med en helsning från konungen;
omnämde derefter i hjertliga ordalag den för-
lust, som drabbat tinget genom konferensrådet
Larsens död. Till medlemmar af arbetsord-
ningskomitn utsågos: Bjerring, Clausen, Leh-
man, Schroll och Flensborg. Viee ordföran-
de, 1 den aflidne Larsens ställe, skulle utses
öljande dag.
pero FRANKRIKE.
Först den 27 November lemnade ändtligen
neapolitanska sändebudet med hela sin lega-
tionspersonal Paris och begaf sig till Brissel,
der han äfven är ackrediterad.
Allmänna immobilierbolaget, sem i Fau-
bourg S:t Antoine eger stora obegagnade tom-
ter, låter nu på en del af desamma uppföra
en arbetarestad, som skall erbjuda utrymme
för flera tusen invånare. — Ett antal tju-
rar har passerat genom Lyon på väg till Lon-
don, der nu äfvenledes tjurfäktningar skola
organiseras.
ENGLAND.
Cobden har till handelskammaren i Man-
chester aflåtit en skrifvelse, hvari han enträ-
get tillråder densamma att antaga Amerikas
förslag i afseende på reformen af sjörätten,
enligt hvilka förslag en krigförande makt ej
skulle vara berättigad berttaga på sjön an-
träffad fientlig egendom. Fördelen, menar
hr Cobden, skulle ögonskenligen vara på Eng-
lands sida, då värdet af dess år ut och år in på
hafven simmande egendom är betydligt större
än alla andra nationers. Han antager värdet
af på sjön befintliga britiska kofferdifarare
till 100 millioner , af de amerikanska till
50 millioner , af de franska till 30 millio-
ner . Times uppträder likväl emot hrr
Marcys och Cobdens fredligt och bumant
klingande förslag och anmärker till slut: ä
Om dessa nyheter också möjligen fr ee
srigöts olyckor, äro de dock säkersgeO.n Hotter och
rringa i ra;
tb göra oe kr kriget. Man skulle tvärtom
vida oftare skrida till krig, emedan ad SkaNe lida
mindre deraf. Just froktan för (taga år rd
1 oss! Ge
vardet Skalle man deremot undanrödja den
skranka, som det egna intresset uppreser, hvad skall
1å afhålla nationerna från att blindt hängifya sig åt
in grälsjuka och vid den ringaste anledning komma
lufven på hvarandra?
