het. Skulle Fredrik den sjunde, som till följd af sina personliga demokratiska böjelser är en nagel i ögat på de tyska hofven och de holsteinska junkrarne, under nuvarande förhållanden i en tvär vändning afgå, så skulle den svage, karakterslöse och af junkrarne fullkomligt i ledband förde prins. Ferdinand bestiga tronen och omgifva sig med en ultrareaktionär ministeör, som skulle arbeta derpå att, sedan all konstitutionalitet blifvit qväfd, Danmark med hull! och hår skulle kasta sig i Tysklands armar. Man bör emellertid hoppas, att sakerna icke skola taga denna riktning och att de makter, hvilka jemte Österrike och Preussen undertecknat den bekanta londonertraktaten och som ha intresse af att Danmarks frihet och sjelfständighet upprätthållas, icke låta det komma till det yttersta, utan å ena sidan genom sina bona offic a söka förekomma en abdikation, och å den andra hindra, att tyska förbundsdagen gör sig till domare och -exekutor i denna sak och derizenom gör ett djupt ingrepp i danska kronans sjelfständighet, som nämde makter, bland hvilka äfven är SvergeNorge, förbundit sig att i Europas allmänna intresse garantera och upprätthålla. De tyska makternas påträngande torde endast ha till följd att frågan om Danmarks ställning så mycket förr blir föremål för en gemensam öfverläggning, som, sedan numera både franska och engelska regeringarne fått sina ögon öppna i afseende på de blunders, som blifvit begångna vid afslutande af londonertraktaten, skulie kunna leda till en revisioa af denna traktat och derigenom bli af de mest helsosamma följder för Danmarks, liksom för hela den skandinaviska nordens frihet och framtid. F Att med anledning af de nu uppkomna förvecklingarne den skandinaviska frågan wäder allt mera i förgrunden, röjer sig genom den vigt, som franska och engelska pressen tillägger densamma, men framör allt genom de bekymmer och den harm, som röja sig hos Le Nord, hvilken i många fall utgör en termometer för stämningen mom petersbur :erkabinettet, . Nämde blad bar nyligen börjat en serie artiklar under titel Lettres sur la Suede (bref om Sverge), af hvilka den första uteslutande handlar om skandivavismen, :om författaren framställer såsom ett ämne, hvilket allvarligt måste tagas i betraktande och kraftigt motarbetas af det konservativa Europa (naturligtvis i ryskt intresse). Han söker visa att saken företer stora och oöfvervinneliga svårigheter, antingen man betraktar densammasgsåsom en dynastisk, en nationel eller en politisk fråga. Rörande sakens politiska sida yttrar han: Exemplet af föreningen mellan Sverge och Norge ådagalägger alltför klart de besynoerligheter, som uppstå af en hopfogning af alldeles olika institutioner. Dessa besynnerligheter och besvärligheter skulle endast bli ännu värre genom Danmarks upptagande i unionen. Detta land med sin liberala konstitution skulle tynga ned vågskålen åt den norska sidan och Sverge skulle bli mycket. besväradt af sin politiska isolering. Deraf skulle till och med uppstå nödvändigheten att förändra dess regeringsform, för att sätta den i öfverensstämmelse med de båda andra ländernas. Det är detta, som det liberala partiet fullkomligt inser, som i skandinavismen ser ett medel att uppnå sina syften. Detta är också orsaken, hvarföre den föreslagna unionen möter så mycken köld hos de klasser, som till sitt väsende äro konservativa. De frukta dess genomförande, emedan de instinktmässigt förutse, att den skulle bli vådlig för deras privilegier, ja till och med för deras existens, att en representationsreform derigenom blefve fa vikiig och att de liberale derigenom skulle triumera.n. EäDerefter uttalar den ryske författaren sin ovilja, derför att detta blad — såsom han säger — för politiska ändamål gjort sig till förkämpe för denna idg, vidrörer med stort nöje Finska Litteraturbladets artiklar mot Sverge, och utgjuter sig slutligen i loford öfver hr Crusenstolpe, såsom i denna fråga representerande den konservativa svenska för ståndigheten. Denne Sverges mest elegante skriftställare — heter det — hvilken icke en gång hans motståndare kunna frånkänna omdöme och djup grundlighet (!), har åt denna dagens fråga segrat nägra sidor af afgörande vigt, hvari han reducerar henne till sin rätta betydelse. Det är enligt hans mening en affär, vid hvilken alla fördelarne skulle vara på de andras sida, alla förlusterna på Sverges; — ett bedrägeri, en farlig mystifikation.. Artikelförfattaren slutar med att mana till uppmärksamhet; ty — menar han — om också vissa förslag, som nyligen syntes vara nära sin fullbordan, nu blifvit ajournerade, så är det klart, att den skandinaviska frågan icke kan falla, utan att den åter snart skall lefva upp till följd af dynastiska och politiska intressen och ge anledning till vådliga agitatiomer och förvecklingar. bass ottr — H. M. konungen har i dag hållit konselj.