Den engelska expeditionen till Persiska vi-
ken, 40 skepp stark, har afgått från Bombay.
BLANDADE AMNEN,
— Rörliga observaterier. Under belägrin-
gen af Sebastopol vore de allierade mången gång i
saknad af en ståndpunkt, från hvilken de kunde öf-
verskåda det inre af fiendens försvarsverk; åtskilliga
planer för afbjelpande af denna olägenhet uppgjor-
des, men vero overkställbara. Två eller tre månader
innan staden föll i de allierades händer, hade en ta:r
Stocquerel kommit på den tanke, att en maskin, kon-
struerad enligt samme printip som de af engels-
männen så kallade lazy tongs., skulle kunna för-
skaffa en person tillräckligt högt upp i vädret, för
att från ett säkert afstånd få en fullständig öfver-
sigt af de inre försvarsverken. Han meddelade sin
id6 åt herrarne Saunders, som gillade den och utar-
betade alla detaljer för dess praktiska tillämpning.
På krigsministern lord Panmures begäran konstrue-
rades nu en sådan maskin. En serie af spjälar —
sex och sex, af hvilka två och två korsvis — upp-
stiger från en triangulär bas, och hvarje afdelning
af spjälar i denna serie är så förenad med den när-
maste undre och öfre, att den vertikala rörelsen,
som åstadkommes genom ett på en spindel verkande
bjul, samtidigt meddelar sig åt hela serien. På
detta sätt kan en person med lätthet bringas 50 till
100 fot upp i luften. Öfverst befinner sig en ställ-
ning med bröstvärn för den upphöjda personens
säkerhet, och det hela hvilar på en vagn, så att det
med lätthet kan flyttas huru man behagar. Ehuru
maskinen ej hann blifva färdig innan Sebastopol
fallit, och dess användning såsom ett slags belä-
gringsredskap således ej behöfdes, kommer den emel-
lertid väl tillpass vid många fredliga sysselsättnin-
gar och afbjelper ett verkligen i hög grad känbart
behof. Vid målning och reparering af väggar, tak
0. 8. v., vid eldsvådor, vid fruktplockning eller ans-
ning af höga träd, vid skeppsreparationer, med ett
oråy vid alla sysselsättningar, der arbetet kräfver
en viss höid öfver marken, blir Patent Elevato and
Observatory, såsom maskinen kallas, af största värde.
Om den kan ersätta de fula, obeqväma och lifsfar-
liga murareställningar, som nu vid alla nybygnader
och reparationer skräpa på våra gator, så skall mensk-
ligheten i allmänhet, och husegare, hyresgäster och
promenerande i synnerhet, stanna i stör förbindelse
till hrr Stocquerel och Saunders. Mången köpman,
hvars handel annars skulle lida en oversättlig skada
derigenom att en sådan der murareställning spärrar
ingången till hans butik och hotar trafikerande med
ruin, skall tända ett tacksamt hjertas rökoffer icke
blott för hrr Stocquerel och Saunders, utan ock för
den af hrr bygmästare, som behagar taga närmare
notis om elevatorn (af hvilken en teckning finnes i
Illustrated London News) och vid aldra första till-
fölle införa den härstädes. Ofvanstående hrr Stoc-
querel och Saunders hafva tagit patent på sin upp-
finning i England, Frankrike, Belgien o. s. v., och
oe lär redan vara i flitigt bruk i nämde län-
er.
— Blekingsposten för den 18 berättar föl-
jande från Karlskrona:
En stor uppståndelse har här i staden förorsakats
af en allmänt cirkulerande berättelse, att en afliden
och å nya begrafningsplatsen jordad, person uppvak-
nat i kistan, sprängt sönder locket, suckat, vändt sig
i sin graf och sönderskrubbat ansigtet. Håret kunde
resa sig på menniskors hufvud öfver en så fasansfull
tilldragelse, om blott — den vore sådan den berät-
tats. Men till stor skada för alla kafferep, nödsskas
vi protestera mot historien i dess belhet. Det verk-
liga förhållandet är följande: Sistlidne tisdags mor-
gon befanns en f. d. handlande, C. J. Hzeger, lig-
gande död på golfvet i sitt ram. Som förste stads-
täkaren tillfälligtvis var på sjukbesök i granskapet, an-
anmodades han se på liket, och förklarade han att
Heeger dött af slaganfall. På likets ansigte funnos
skrubbsår, synbart uppkomne deraf att Heger fallit
omkull. På lördags förmiddagen nedsattes liket i
grafven på nya begrafningsplatsen å Vänd, och då
grafven hunnit till hälften fyllas af dödgräfvarens
son, tyckte sig denne höra bultning i kistan och
skyndade att derom underrätta sin far. Dödgräfva-
ren, åtföljd af son och dotter, ilade till den halföppna
grafven och började lyssna. De hörde huru liket
bultade, och dessutom förnummo dödgräfvarens son
och doccter att liket suckade. Då började dödgräf-
varer, att i kraft af sitt embete betvifla att ett lik
ku,åe bulta och sucka i sin graf, utan måste liket
? (ltså vara lefvande. Hvad var då att göra? Natur-
ligtvis ingenting annat än att öppna graf och kista.
Men dertill trodde dödgräfvaren sig icke ega makt
rutan vördig prostens lof. Han ilar alltså med andan
i halsen den qvartmilslånga vägen till staden, rap-
orterar saken till pastor och får — till att börja
med — snus för sitt för långt sträckta tjenstenit att
sicke utan alla omständigheter genast öppna grafven.
Mannen, som fruktade att anses såsom graföppnare
— annan mening än den, hvarå han hade fullmakt på
fickan, fick nu prostens tillsägelse att uppsöka förste
stadsläkaren, som träffades hemma och genast åkte
rut till grafven. Liket uppgräfdes, kistan fanns icke
. det minsta söndersparkad, den döde låg stilla på ryg-
.gen och icke på magen, stel och alldeles oböjlig, så-
som den der legat död i flera dagar, putsad och ren-
rakad, med slät, orubbad och spänd svepning. Två
personer, som varit närvarande vid likets. svepning,
efterskickades, för att bese skrukbsåren, och dessa
intygade, att skråmorna voro desamma, som funnos
vid svepningen. En fläck på högra knäskålen var
äfven nu synlig, men vitsordades hafva befunnits vid.
dödstilfället. Med ett ord: man bade ingen annan
anledning till den förskräckliga kyrkogårdsscenen, än
den, som varit följden af en uppjagad inbillning och
möjligen en eller annan stens eller lerklumps ned-
fallande i vattnet, som stod under kistans toma rum.
— Jagtparli. Under denna öfverskrift be-
rättas i en dansk tidning följande: En på landet
boende värdshusvärd hade nyligen låtit inrätta en
väl inhägnad ankdamm, i hvilken funnos 133 st. an-
kor, bestämda till resandes förplsägning. Traktens
räfvar, som fått väder om saken, begåfvo sig emel-
tertid en vacker natt till stället, gräfde en gång un-
der planket och började derpå en jagt; som icke slu-
tade förr än 100 af ankorna voro dödade. Om mor-
gonen voro några och 20 af liken bortsläpade, men
de öfriga lågo qvar på den blodbestänkta valplatsen.
Man påstår, att då ett par räfvar vid dylika tillfäl-
len följas åt, dödar hanen, under det honan släpar
bytet till sin kula. Om det förhåller sig så, måste
vid detta tillfälle flera räfvar varit med om jagten,
så framt man icke får antaga att ett gammalt par
varit åtföljdt af en skara vuxna barn, hvilka skolat
inöfvas i yrket.,
ent os) mt ARN EK köret 2 nn HL
me TA ms car a, brå Få
HANDELS-UND
Tr