på den blifvande statsskulden. Det är nemligen
klart, att då man inlåter sig i statsskuld, så måste
man ,:äfven wara ,betänkt på att betala räntorna
derå. Den minskade inkomst staten finge vidkännas
genom antagandet af detta förslag blefve sålunda ej
större, än den ökade utgift statsverket finge genom
att inlåta sig i statsskuldssystemet. Om man sålunda
antager att den stigande nationalförmögenheten gkulle
vara den källa, från hvilken man skulle framdeles
hämta tillgångar för att betala räntorna på statsskul-
den, så är det klart, att ur samma källa äfven kan
hyptat Ro att ersätta d- riga förluster stats:
7 ovuvm grundskatternas successiva för-
svinvande, och jag skulle tro att ur denna källa,
genom antagande af mitt förslag, komme att upp-
sprihga rikare ådror, ty genom borttagande af de
ojemt tryckande bördor, som nu hvila. på vårt :jord-
bruk, skulle detsamma troligen ernå en vida högre
ttvecklibg än eljest, och dymedelst lättare kunna
nöta statens anspråk på bidrag, i händelse ej öfriga
inkomster räckte till. 2:o Möter man mjg troligen
med den anmärkningen: det blir ej lättare för den
enskilte fastighetsegaren att skaffa penningar till
grundskatternas inlösen, än för staten att erhålla dem
mot sina obligationer,. Skilnaden härvidlag är emel
lertid omätlig. I ena fallet vore det tämmeligen
ovisst huruvida den kapitalegande allmänheten skull
lyssna till uppmaningen från fullmäktige i riksgälds-
kontoret; i andra fallet vore det tämmeligen säkert
att penningar skulle kunna åstadkommas, då deras
anskaffande komme att bero på personligt åtgörande
af hela den fåstighetsegande svenska allmänheten.
Det vore tvåhundratusen ansträngande viljor mot
tolf. Synnerligast skulle jag tro, att under närvaran
de tidpunkt skilnaden skulle visa sig rätt betydlig.
Anledningen till den närvarande penningkrisen lärer
väl nemligen, oafsedt de mindre fördelaktiga handels-
förhållanden till utlandet, som på senare tiden in-
trädt, till en stor del bero derpå, att en mängd oan-
vända kapitaler, samlade under föregående fördelak-
tiga år, finvas på allmogens händer. Sattes nu detta
förslag i verket, skulle naturligtvis dessa kapitaler
lockas fram i förälsen, hvilket åter vore ganska
visit, Öm penningar skulle anskaffas medelst af sta-
ten utgifna obligationer, ty. svenska allmogen har
ännu ej vant sig vid att på detta sätt använda sina
penningar. 3:o Kommer man troligen att förevits
detta förslag den fara det innebär, att upphäfva de
ordinarie skatterna. Då jag emellertid antager, a.
just ur denna synpunkt det mesta motståndet kom-
mer att möta mig, och då troligen härvidlag si
många skäl komma att framställas, att det ej tjena-
de till mycket att upptaga några få på förhand, så
inskränker jag mig till att härvidlag liksom i öfriga
anmärkningar, som vid förslaget kunna göras, ställe
mig på defensiven, beredd att möta de invändningar
motståndarne hafva att göra.
—