på den blifvande statsskulden. Det är nemligen klart, att då man inlåter sig i statsskuld, så måste man ,:äfven wara ,betänkt på att betala räntorna derå. Den minskade inkomst staten finge vidkännas genom antagandet af detta förslag blefve sålunda ej större, än den ökade utgift statsverket finge genom att inlåta sig i statsskuldssystemet. Om man sålunda antager att den stigande nationalförmögenheten gkulle vara den källa, från hvilken man skulle framdeles hämta tillgångar för att betala räntorna på statsskulden, så är det klart, att ur samma källa äfven kan hyptat Ro att ersätta driga förluster stats: 7 ovuvm grundskatternas successiva försvinvande, och jag skulle tro att ur denna källa, genom antagande af mitt förslag, komme att uppsprihga rikare ådror, ty genom borttagande af de ojemt tryckande bördor, som nu hvila. på vårt :jordbruk, skulle detsamma troligen ernå en vida högre ttvecklibg än eljest, och dymedelst lättare kunna nöta statens anspråk på bidrag, i händelse ej öfriga inkomster räckte till. 2:o Möter man mjg troligen med den anmärkningen: det blir ej lättare för den enskilte fastighetsegaren att skaffa penningar till grundskatternas inlösen, än för staten att erhålla dem mot sina obligationer,. Skilnaden härvidlag är emel lertid omätlig. I ena fallet vore det tämmeligen ovisst huruvida den kapitalegande allmänheten skull lyssna till uppmaningen från fullmäktige i riksgäldskontoret; i andra fallet vore det tämmeligen säkert att penningar skulle kunna åstadkommas, då deras anskaffande komme att bero på personligt åtgörande af hela den fåstighetsegande svenska allmänheten. Det vore tvåhundratusen ansträngande viljor mot tolf. Synnerligast skulle jag tro, att under närvaran de tidpunkt skilnaden skulle visa sig rätt betydlig. Anledningen till den närvarande penningkrisen lärer väl nemligen, oafsedt de mindre fördelaktiga handelsförhållanden till utlandet, som på senare tiden inträdt, till en stor del bero derpå, att en mängd oanvända kapitaler, samlade under föregående fördelaktiga år, finvas på allmogens händer. Sattes nu detta förslag i verket, skulle naturligtvis dessa kapitaler lockas fram i förälsen, hvilket åter vore ganska visit, Öm penningar skulle anskaffas medelst af staten utgifna obligationer, ty. svenska allmogen har ännu ej vant sig vid att på detta sätt använda sina penningar. 3:o Kommer man troligen att förevits detta förslag den fara det innebär, att upphäfva de ordinarie skatterna. Då jag emellertid antager, a. just ur denna synpunkt det mesta motståndet kommer att möta mig, och då troligen härvidlag si många skäl komma att framställas, att det ej tjenade till mycket att upptaga några få på förhand, så inskränker jag mig till att härvidlag liksom i öfriga anmärkningar, som vid förslaget kunna göras, ställe mig på defensiven, beredd att möta de invändningar motståndarne hafva att göra. —