SKIUUVES I MF Enerevorgs - tianNning at den 12
November:
Sistlidne söndags afton inträffade att ångfartygei
Arvika, fördt af kaptenen Zethelius, strandåde i
Götaelf midtför Malöga och kantrade, så att far-
tyget är liggande långskepps utefter en tvärbrani
lerbank i 30 ä 40 gr.d:rs vinkel med skorstenen
och masten mot vattnet. Enligt afgifven sjöprotest var
vädret va kert och månljust, då fartyget vid 6-tiden
lemnade Trollhättan äfvensom under färden genom
Stallbacka kanal; men då detsamma kommit ett stycke
derofvanför, inträffade. plötsligen en stark och tjock
stöyra. så att hvarken befälhafvaren, utkiken eller
rorgängaren och dess..medhjelpare kunde surskiljs
sjömärkena och sålunda undgå faran. Fartyget lig-
ger i sned riktning: endast 9 fot-på banken från se-
geldjupet. Vid den andra öfverhalningen fartyge:
gjorde blef detsamma förfyldt, och däckslasten gick
till det mesta öfverbord, hvaraf dock en del berga-
des. Lasten, som till alla de delar, hvilka skadas
af vatten, är deraf genomdrucken, bestod förnäm-
ligast af styckegods, hufvudsakligen destineradt. til
lastageplatser i Byelfven. Skadan är stor cch fara
är att fartyget icke kan tagas från sitt farliga läge
förr än en blidare väderlek inträffar. Något men-
hiskolif gick vid olyckstillfället icke förloradt.
— Om Rysslands sjökrigsrustningar läses
uti det senaste utkomna häftet af Tidskrift i
sjöväsendet följande efter the Artizane med-
delade uppsats:
Ett ämne, som icke kan undgå att väcka intresse.
är kännedomen om Rysslands förkleredelser för ati
införa ångan på sina linieskepp och att bilda ec
fiotta af kanonångbåtar eller dylika ångfartyg, lämp-
liga att ställas emot de allierades ofantliga ångflotta
Amiral Napier lemnade, efter sitt besök i Kronstadt.
många intressanta upplysningar i detta ämne, och
flera sådana hafva erhållits af en utmärkt maskinist-
officer, som nyligen besökt Petersburg och åskädat
den sista revyn af flottan. I betraktande af Ryss-
lands få medel att skaffa sig ångmaskiner på sina
fartyg, i jemförelse med dess mäktiga motståndare
må man förundra sig öfver de ansträngningar, som
blifvit gjorda, och de resultater som uppnåtts. Vid
revyn i Kronstadt inspekterades hela ångbåtsflottan
jemte linieskeppen och fregatterna. Der funnos då
45 till 5) ångkanonbåtar med propeller, fullt utru
stade till sjötjeost. De hafva 7 fots djupgående ak-
ter och 5 fots för; ångmaskinerna af 80 hästkrafter
äro efter Carlsunds princip. Deras 2 panror äro 4
fot i diameter, och de göra en fart af 8 till 9 knop.
De hafva tre svåra kanoner, hvaraf 2 fullgoda 65
pundiga (om 27 sk v. v.) och en lång 36-pundig.
Konstruktionen och utseendet likna de engelska ka-
nonbåtarnes, utom att de äro lägre på vattnet och
hafva skarpare bog, så att de snarare tyckas passa
till flodfart än att gå till sjös, och de hafva således
icke så kraftfullt utseende.. Icke mindre än 75 så-
dana hålla på att byggas. Äfven har man påbörjat
12 ä 14 propellerkorvetter med -högtrycksmaskiner,
men endast 2:ne sådana hade kunnat blifva färdiga
äll.denna vår. Dessutom äro 14 flytande batterier
under bygnad. Dessa hafva blott kanoner på ena
sidati och föra sina 4 stycken fullgoda 68-pundiga
kanoner fulla 5 fot öfser vattnet. Bröstvärnet mel-
laa kanonportarne är beklädt med 4 tums tjockt jern
nedtill däck, hvarest sidan utskjuter i en stark slutt-
aidg till vattenlinien och är: beklädd -med- endast 1
wm tjocka plåtar, enär det antages att en kula, som
träffar den sneda ytan, skall-deremot studsa utan att
genomtränga plåtarne. Under dicket bildas skrofvet
af 3 långa, fyrsidiga cisterner, uti hvilka krutet för-
saras under vattenytan. Kanonerna äro särdeles väl
beräknade på att kunna med minsta arbete serveras
hastigt. Ännu har Ryssland endast ett linieskepp
med propeller, men det omtalas allmänt, att ett stort
antal både linteskepp och fregatter skall förses med
åogkraft, helst maskiner dertill redan äro under till
verkning vid regeringens verkstäder i Kolpeny och
på samma faktorier, der kanonbåtarne blifsit bygda.
Uiom allt de:ta fanns ett stort antal seglande och
roende kanonslupar, hvilka man hade svårt att kunna
rskna under pågående revy.
— I Jönköpings Tidning för den 15 den-
nes läses:
Då det beslut, som vid extra bolagsstämma med
delegarne i Smålands privatbank den 16 sistl. April
fattades om förhöjning af priva bankens grundfond
med icke mindr än en half. million rdr rmt, torde
å anses såsom ett erkännande af ortens behof utaf
ökadt rörelsekapital — ett behof, hvilket dessutom
visar sig påtagligt för en hvar, som känner den be-
tydliga utveckling industrieo på denna ort vunnit un-
der de senare åren — men Kongl. Maj:t funnit sig
ieke böra bifalla bölagets anhällan om sanktion å
dettå beslut, Bar den åsigt blifvit allt mer och mer
allmän, att man borde söka genom stiftandet af en
så- kallad filialbank på de grunder, som bestämmas
i koögl. kungörelsen den 22 Januari 1855, afhjelpa
berörde behof. — En inbjudning till aktieteckning
för detta ändamål her också nu wgått.
I
— Man läser i Wermlandstidningen för d-
15 dennes:
Med anledning af åtskillige timmerhandlares hos
konuogens befalloingshafvande härstädes gjorda an-
mälan, att egarne till Rörås kopparverk i N d
han i fordna dagar pl:gat, tvenne gånger om
dagen hos Lucy; en gäng på förmiddagen —
Jäkarebesöket, som hon leende kallade det -
ech, en gång på eftermiddagen, — vänbesö-
ket. Hans tankar tycktes st ndigt vara sys-
I gelsatta med henne, och hans omsorger att
roa och muntra henne voro outtröttliga. Han
förde till henne taflor, planchverk, skizzer
som han sjelf tagit af de vackra trakter, hvilka
de tillsammans skulle besöka någon gång;
inya böcker, så vil italienska som engelska.
På- ämnen, egnade att intressera en person,
I hvilken hyste ett så varmt deltagande tör Ita-
ilien som Lucy, var vid denna tid visserligen,
icke; någon brist. Den nyss timade resnin-
gen i Milano och Venedig, piemontesiska ar-
I måns intågande i Lombardiet, krigets omskift-
ningar, de olika partierna inom landet, Pius
IX; Carlo Alberto samt öfriga fram-
stående personligheter, neapolitanska hofvet,
konungen och hans ministrar voro ämnen,
hvilka alla tillsammantagne, eller hvart och
ett för sig; erbjödo Antonio tillfälle att lägga
i dagen sin skarpa iakttagelseförmåga, sina
storsinnade åsigter och sin ovanliga framställ-
ningsförmåga. Lucy hade redan för lång tid
tillbaka lärt sig värdera bans sinnesjemnbet,
i hans varma känsla, denna lyckliga förening
af klokhet, känstofullhet, och humor, hvilken
gjorde hans konversation så originel, ER
umgänge så upplifvande; men han blottade
nu. för henne alla sitt hjertas rika skatter, 1
det han initierade henne i alla mysterlerna
jat sin varma själ, och lemnade henne för-
ltroende af alla sina förhoppningar, farhågor
och felslagna beräkningar.
Han omtalade för henne huru, just i det
iögonblick då: han ansett alla de hinder; som
legat i väg n för ernåendet af det mål,
I för hvars skull han begifvit sig till Neapel,