SKIUUVES I MF Enerevorgs tianNning at den 12 November: Sistlidne söndags afton inträffade att ångfartygei Arvika, fördt af kaptenen Zethelius, strandåde i Götaelf midtför Malöga och kantrade, så att fartyget är liggande långskepps utefter en tvärbrani lerbank i 30 ä 40 gr.d:rs vinkel med skorstenen och masten mot vattnet. Enligt afgifven sjöprotest var vädret va kert och månljust, då fartyget vid 6-tiden lemnade Trollhättan äfvensom under färden genom Stallbacka kanal; men då detsamma kommit ett stycke derofvanför, inträffade. plötsligen en stark och tjock stöyra. så att hvarken befälhafvaren, utkiken eller rorgängaren och dess..medhjelpare kunde surskiljs sjömärkena och sålunda undgå faran. Fartyget ligger i sned riktning: endast 9 fot-på banken från segeldjupet. Vid den andra öfverhalningen fartyge: gjorde blef detsamma förfyldt, och däckslasten gick till det mesta öfverbord, hvaraf dock en del bergades. Lasten, som till alla de delar, hvilka skadas af vatten, är deraf genomdrucken, bestod förnämligast af styckegods, hufvudsakligen destineradt. til lastageplatser i Byelfven. Skadan är stor cch fara är att fartyget icke kan tagas från sitt farliga läge förr än en blidare väderlek inträffar. Något menhiskolif gick vid olyckstillfället icke förloradt. — Om Rysslands sjökrigsrustningar läses uti det senaste utkomna häftet af Tidskrift i sjöväsendet följande efter the Artizane meddelade uppsats: Ett ämne, som icke kan undgå att väcka intresse. är kännedomen om Rysslands förkleredelser för ati införa ångan på sina linieskepp och att bilda ec fiotta af kanonångbåtar eller dylika ångfartyg, lämpliga att ställas emot de allierades ofantliga ångflotta Amiral Napier lemnade, efter sitt besök i Kronstadt. många intressanta upplysningar i detta ämne, och flera sådana hafva erhållits af en utmärkt maskinistofficer, som nyligen besökt Petersburg och åskädat den sista revyn af flottan. I betraktande af Rysslands få medel att skaffa sig ångmaskiner på sina fartyg, i jemförelse med dess mäktiga motståndare må man förundra sig öfver de ansträngningar, som blifvit gjorda, och de resultater som uppnåtts. Vid revyn i Kronstadt inspekterades hela ångbåtsflottan jemte linieskeppen och fregatterna. Der funnos då 45 till 5) ångkanonbåtar med propeller, fullt utru stade till sjötjeost. De hafva 7 fots djupgående akter och 5 fots för; ångmaskinerna af 80 hästkrafter äro efter Carlsunds princip. Deras 2 panror äro 4 fot i diameter, och de göra en fart af 8 till 9 knop. De hafva tre svåra kanoner, hvaraf 2 fullgoda 65 pundiga (om 27 sk v. v.) och en lång 36-pundig. Konstruktionen och utseendet likna de engelska kanonbåtarnes, utom att de äro lägre på vattnet och hafva skarpare bog, så att de snarare tyckas passa till flodfart än att gå till sjös, och de hafva således icke så kraftfullt utseende.. Icke mindre än 75 sådana hålla på att byggas. Äfven har man påbörjat 12 ä 14 propellerkorvetter med -högtrycksmaskiner, men endast 2:ne sådana hade kunnat blifva färdiga äll.denna vår. Dessutom äro 14 flytande batterier under bygnad. Dessa hafva blott kanoner på ena sidati och föra sina 4 stycken fullgoda 68-pundiga kanoner fulla 5 fot öfser vattnet. Bröstvärnet mellaa kanonportarne är beklädt med 4 tums tjockt jern nedtill däck, hvarest sidan utskjuter i en stark sluttaidg till vattenlinien och är: beklädd -medendast 1 wm tjocka plåtar, enär det antages att en kula, som träffar den sneda ytan, skall-deremot studsa utan att genomtränga plåtarne. Under dicket bildas skrofvet af 3 långa, fyrsidiga cisterner, uti hvilka krutet försaras under vattenytan. Kanonerna äro särdeles väl beräknade på att kunna med minsta arbete serveras hastigt. Ännu har Ryssland endast ett linieskepp med propeller, men det omtalas allmänt, att ett stort antal både linteskepp och fregatter skall förses med åogkraft, helst maskiner dertill redan äro under till verkning vid regeringens verkstäder i Kolpeny och på samma faktorier, der kanonbåtarne blifsit bygda. Uiom allt de:ta fanns ett stort antal seglande och roende kanonslupar, hvilka man hade svårt att kunna rskna under pågående revy. — I Jönköpings Tidning för den 15 dennes läses: Då det beslut, som vid extra bolagsstämma med delegarne i Smålands privatbank den 16 sistl. April fattades om förhöjning af priva bankens grundfond med icke mindr än en half. million rdr rmt, torde å anses såsom ett erkännande af ortens behof utaf ökadt rörelsekapital — ett behof, hvilket dessutom visar sig påtagligt för en hvar, som känner den betydliga utveckling industrieo på denna ort vunnit under de senare åren — men Kongl. Maj:t funnit sig ieke böra bifalla bölagets anhällan om sanktion å dettå beslut, Bar den åsigt blifvit allt mer och mer allmän, att man borde söka genom stiftandet af en såkallad filialbank på de grunder, som bestämmas i koögl. kungörelsen den 22 Januari 1855, afhjelpa berörde behof. — En inbjudning till aktieteckning för detta ändamål her också nu wgått. I — Man läser i Wermlandstidningen för d15 dennes: Med anledning af åtskillige timmerhandlares hos konuogens befalloingshafvande härstädes gjorda anmälan, att egarne till Rörås kopparverk i N d han i fordna dagar pl:gat, tvenne gånger om dagen hos Lucy; en gäng på förmiddagen — Jäkarebesöket, som hon leende kallade det ech, en gång på eftermiddagen, — vänbesöket. Hans tankar tycktes st ndigt vara sysI gelsatta med henne, och hans omsorger att roa och muntra henne voro outtröttliga. Han förde till henne taflor, planchverk, skizzer som han sjelf tagit af de vackra trakter, hvilka de tillsammans skulle besöka någon gång; inya böcker, så vil italienska som engelska. Påämnen, egnade att intressera en person, I hvilken hyste ett så varmt deltagande tör Itailien som Lucy, var vid denna tid visserligen, icke; någon brist. Den nyss timade resningen i Milano och Venedig, piemontesiska arI måns intågande i Lombardiet, krigets omskiftningar, de olika partierna inom landet, Pius IX; Carlo Alberto samt öfriga framstående personligheter, neapolitanska hofvet, konungen och hans ministrar voro ämnen, hvilka alla tillsammantagne, eller hvart och ett för sig; erbjödo Antonio tillfälle att lägga i dagen sin skarpa iakttagelseförmåga, sina storsinnade åsigter och sin ovanliga framställningsförmåga. Lucy hade redan för lång tid tillbaka lärt sig värdera bans sinnesjemnbet, i hans varma känsla, denna lyckliga förening af klokhet, känstofullhet, och humor, hvilken gjorde hans konversation så originel, ER umgänge så upplifvande; men han blottade nu. för henne alla sitt hjertas rika skatter, 1 det han initierade henne i alla mysterlerna jat sin varma själ, och lemnade henne förltroende af alla sina förhoppningar, farhågor och felslagna beräkningar. Han omtalade för henne huru, just i det iögonblick då: han ansett alla de hinder; som legat i väg n för ernåendet af det mål, I för hvars skull han begifvit sig till Neapel,