nettet, i anledning hvaraf den person, på hvilken han förlitat sig, lemnade sin plats, och Antonio således ånyo måst tillkämpa sig. den fasta fot han redan ansett vunnen. Bedröfvad men likväl ;ihärdig, hade han ånyo börjat arbeta för sitt mål, då underrättelse ankom att sicilianska parlamentet afsatt konungen och hans ätt. Antonio hade då ämnat återvända till: sitt fädernesland för att dela dess öde, om icke konungen sjelf uppmanat honom att qvarstanna. Hans majestät försäkrade sig, oaktadt allt hvad som verkligen gjordes, hysa de mest liberala och välvilliga afsigter mot sicilianarne. Han skulle en dag sända dem vilkor, öfver hvilka de sjelfva skulle falla i förvåning, och Antonio skulle blifva öfverbringaren af dessa vilkor. Men denna dag hade aldrig kommit. Jag tror att han vill muta mig,, sade Antonio, ty han bar mer än en gång antydt sin önskan att, för beständigt, ha en så skieklig läkare som mig fästad vid sin person. Men han kan inte kasta sand i ögonen på mig. Det är någonting slingrigt med honom, — bans planer och bandlingssätt äro icke ärliga. Det är någonting sömnaktigt hos honom; men då och då gnistrar det till i hans öga på ett sätt, som ständigt kommer mig att tänka på en katt, hvilken ligger på lur efter en rätta. Jag bedrager mig mycket om inte denpe man en vacker dag låter hänga 038 allesammans. Lucy ville icke höra på dylika förutsägelger och tillslöt på ett ganska verksamt sätt doktorns mun, genom att lägga sin band på hans läppar. Nå väl, brukade han smileende svara, ty mer än en gång återkom Åntonio till detta ämne — vedremon. Om Antonio var frispråkig 1 Sina anmärkningar rörande konungen, så skonade han ej heller sitt fädernesland, då han fenn anledning till klander, Det liberala partiet i Neapel liknade