DOKTOR ANTONIO.
EN BERÄTTELSE
sAF FÖRFATTAREN TILL LORENZO BENONIS.
Öfversättning från engelskan. )
Nu var fullt upp att göra för den beställ-
samme doktorn — blommor och växter att
uppställa på smakfullaste sätt på balkongen,
— penslar och färgschatull att ordna så att
hon måtte finna allt till hands — fördslakti-
gaste dager och plats att utvälja för stafletten,
— lämpligaste platsen för pianot, som just
nu bärs in, — och allt detta gör han med
denna stillhet, regelbundenhet och goda smak,
som föra Lucys tankar tillbaka till hennes
ankomst till osterian. Och då hon nu sait
der vid pianot, följande med ögonen hvarje
hans rörelse; under det att hon lät sina fing-
rar röra vid tangenterna, huru ifrigt voro icke
hennes tankar sysselsatta med fordna dagar,
— i huru liflga f.rger framstälde ick: m nnet
denna första afton, då han satte upp gardiner-
na och, till hennes färs fasa, klistrade papper
öfver springorna i dörren! Huru öfverflödan-
de af tacksambet vär icke hennes hjerta! Var
det erinringarnes hemlighetsfulla makt, som
lärde de viljelösa fingrarne att finna tonerna
sf den sicilanska sång, som han först sjungit
för henne, och hvilken hon-alltifrån sin brol-
epsårng aldrig spelat?
Borsigberadsgarne voro återkomna. Sam-
na blommor, samma himmel, samma under-
ulla. mawmr, till och med de ljufva väl-
ukt. wna i Juften, — allt som hoa der beun-
) Se Miioubl. vr 219—223,225 226.228 231 233—
241. WR-—250, 262-255. 257—261, 263, 265 och
287. Vi AE