näs af knapt 2 mils breda och af sådan be-
skaffenhet, att halfön lätt kan göras otillgäng-
lig. Från denna station, som i många hän-
seenden vida öfverträffar stationerna vid Svea-
borg och Kronstadt, kunde en stor sjömakt
3 ena sidan hålla i schack Englands besitt-
ningar i Nordamerika samt Förenta Staterna
och på den andra sidan skeppsfarten i de
nordliga hafven och vägen till Archangel,
medan hafvet rundtomkring ön företer en ri-
kedöm på fisk, som också hitloekat alla na-
tioner och särskilt fransmännen, som hvarje år
ha 4 till 500 fartyg med omkring 4000 sjömän
i dessa farvatten och derförc äfven ständigt ha
ett par krigsskepp stationerade der. Denna
Islands betydelse, hvarpå man först under de
senaste åren gifvit akt, är ingen hemlighet
för England, och man kan derföre vara öf-
vertygad att det noga skall vaka öfver att ön
icke måtte komma i Frankrikes eHer någon
annan större sjömakts besittning.
Augsburger Allgemeine Zeitung bar nyligen
bragt å bane Islands statsrättsliga förhållanden
och med den vanliga förbittringen mot Danmar:
framstält. saken så som vore Island djupt förför-
deladt af Danmark. Vid sidan af denna hät-
ska framställning är det intressant att erinre
sig, att det egentliga konungariket Danmark,
under hvilket Island lyder. 1853 —56 har haft
en inkomst. af Island af 29.598 rdr och er
utgift af 49.630 rdr; det har sålunda--mås:
tillskjuta 20.132 rdr. Isländ lemnar intet bi
drag till civillistan, armen, flottan; hvarken
med penningar eller manskap, eller i allmän-
het till de gemensamma angelägenbeterna.
Man Koppas emellertid i Danmark, att för-
bållandet framdeles skall bli bättre, och att
Islands bjelpkällor skola utveckla sig unde;
inflytande af fribeten och sedan de tryckand:
taonopolier, som förut hämmät utvecklingen
af handel och industri på ön, nyligen blitvi
öpphäfda. I alla händelser är denna ö af så
stör betydelse för Danmarks och för hela nor-
detis historia och kutur, att man gerna fin-
ner sig i några uppoffringar, och ati danska
folket icke har den ringaste lustatt uppgifva
denna ö åt hvilka makt som helst.
Årets markegångssättningar
För Jemtlands län:
Råg 20 rdr, korn 12 rdr, ärter 30 rdr, hafra 12
rdr, blandsäd 12 rdr, och för Herjeådalen råg 6 rdr,
korn 4: 50; hafra-12 -rdr,-blandsäd-8: 25. Medel-
markegånsaris för åren 1847— 1856: för Jemtland
råg 13:55, korn 9: 89, ärter 12: 92, och för Her-
jeådalen råg 11: 41, korn 8:57, allt riksmynt.
För Westernorrlands län:
En tudna råg 14 rdr, korn 12: 32, ärter 13:
16, hafra 7: 16. Medelmarkegånogspris för de tio
åren 1847-1856: En tunna råg 10: 20, 10, korn
8: 5, 2., ärter 9:32, 10, hafra 4: 39; 7.
För Norrbottens län:
I tusna korn 16 rdr; 1 tunna råg 16: 32; 1 tama
malt 16 fdr; 1 tuhna ärter 20 rdr; 1 tunna salt
dt-kRNiHge 12. 12. I ISK höttra KAR 1 RAI AK KIA