JOm räntars frigifvande.
Den motion af hr Wallenberg rörande detta
ämne, hvilken i lördags af borgareståndet re-
mitterades till lagutskottet med förord af ett
stort antal bland ståndets ledamöter, åbero-
par bland annat de motiver, som redan på
sin tid utvecklats både af lagkomiten och af
lagberedningen, samt är af följande lydelse:
Redan för mer än 30 år tillbaka föreslog dåv
rande lagkomite uti sitt förslag till allmän eivillag,
att det uti 9:de kapitlet handelsbalker: stadgade för-
bud, att taga eller låta förskrifva.sig större ränta
än sex för hundra om året, måtte försvinna och rän-
tefotens storlek få bero på Ofverenskommelse emellan
borgenär och gäldenär. . Uti: sina motiver till denna
lagförändring anförde komiten, att, ehuru man, til:
förekommande af ocker eller en alltför stor ränta
eller vinst af utlånade kapitaler, nästan i alla civi-
liserade länder stiftat lagar, deri maximumför r
och-ansvariför den, som.fordrat eller tagitnågotde
utöfver, varit stadgade, hade likväl erfarenheten öf-
verallt visat att dessa lagar icke medfört den åsyf-