rear — Svenska Tidningen föri dag fäster, med anledaieg af förslaget om ett årligt apanage ät prins Oscar, uppmärksamheten derpå, ati danska budgeten företer ieke mindre än elfva särskilta statsanslag åt personer, som tillhöra danska konunrgahuset eller som fill detsamma stå eller stått i nära förhållanden, hvilka anslag i betraktande af danska monarkiens mindre folkmängd oeh dess finansers föga lysande illstånd, äro vida betydligare än de svenska,. Dessa apanager uppgifvas utgå till följande belopp: Konungens eivillista . . . danska rdr 800,000. Enkedrottningens . . . . : -220,000. Arfprinsens och arfprinsessa 90.000. Prins Kristiaos af Danmark 50,000. Landtgrefvinnan Charlottas . -29,900. Prinsessan Wilhelminas (förmäld med hertig Carl af . 3. Glöcksburg; konung Fredrik VII:s första frånskilda ge mål vagt RT o 54000. Hertiginnan Carolinas af Mekleoburg-Strelitz (konuag Fredrik VII:s andra frånskilda gemål) na oa — 16,090. Enkehertiginnåns af Glöckr borgide i: 00 JC AN 5,080. Prins Fredriks af Hessen . . , 1,600. P-insessan Julianas . . JASSE 1,200. Framlidne Prins Emils af Sonderburg-Augustenburg fyra SOFs ta 1,600. Samma danska rår 1,169,360. motsvarande uvgefär i sv. rmå rdr 2,338,720. Di Svenska Tidningen sjelf medgifver att främmande länders missbruk icke kunna försvara våra egna, är det svårt att inse, hvad man trott sig vinna genom anförande af detta exempel, som synes oss innebära den mest klara och påtagliga varning för Sverges rikes ständer mot att börja beträda en dylik bana i anslagsväg, liksom det äfven lemnar ett ganska slående bevis för sanningen af värt yttrande, att sjelfra principen af särskilta apanager åt ändra prinsar af kongl. huset än tronföljaren är vådlig, och att man icke kan förutse hvartbän dess tillämpning i en framtid kan leda. Man torde för öfrigt erinra sig, att det icke är Danmarks konstitutionella regering och folkrepresentation, som uppstält och gjort gällande denza princip. Dst skedde under envåldsmaktens tid då konungen oinskränkt förfogade öfver folkets penningar och sjelf i nåder anordnade hela budgeten. Mär den fria författningen infördes 1848, ville folkrepresentationen icke istrd mel den en gång fsststälda och häfdvunna principen indraga dessa många små apanager, bvarigenom den ovilja och fientlighet, som alla de till danska konungahuset räknade per:oner, utom kenungen sjelf, hyste mot konstitutionen, skulle blifvit ännu större. Man såg igenom fingrarne med detta och mycket annat ofog och påhäng från enväldestiden, ett abderitiskt titelväsende, pedantisks rangordningar o. s. v. i hopp att derigenom i någön mån försona den i dylikt synnerligt förälskade aristokratien, ett hopp bvari mar dock mycket bedrog sig. Att danska folket och dess representation icke betrakta desss många anslag till tyska eller tysksinnade prinsaroch prinsessor, till kenungens frånskilda gemåler 0. 8. v. med synnerlig förmöjelse. utan att de tvärtom i sjalfva verket väeka ganska mycken förargelse, är klart nog. Exem let är, som sagåt, illa valdt för befrämjande af Svenska Tidningens önskningar i detta fell, och icke stört bättre blir förhållandet. om man kastar sin blick på Preussen, Österrike eller något anmat tyskt furstehus, sem räknar ett större antal medlemmar oeh flera smärre apanagerade hof. — För några dagar sedan omnämdes uti en telegrafdepesch,att det såsom halfofficielt ansedda franska bladet Constitutionnel innehållit en artikel. hvaruti bladet tagit parti för Ryssland emot Österrike eeh Esgland. Men redan påföljande dag berättade telegrafen att officiella bladet funnit sig föranlåtet gifva xConstitutionnel, ett slags dementi och förklara att dess artikel ej härrörde från regeringen: Frankrike och England, sade Monitören, vore visserligen icke ense rörande de föreslagna konferenserna och några andra frågor, men franska regeringen vore fart öfvertygad, att meningsolikheterna skulle kunna utjemnas utan att förbundet försvagas. Constitutionnels ifrågavarande artikel ligger nu framför oss i sin helhet, och vi finna det po naturligt, att det uppseende, den ofelart måste ha framkallat, kunnat förmå franska regeringen att genom en sådan förklaring, som den Monitören afgifvit, söka mildra intrycket af densamma. Men oaktadt denna officiella dementi kan man likv.1 knappast betvifla, att artikeln tillkommit med vederbörandes goda minne, och detta så mycket mer som den fianes undertecknad af Constitutionnels hufvudredakiör, hr Rengej söm endast plägar taga till ordet vid mera maktpåliggande tillfällen. Den utgör derföre ett så vigtigt bidrag till belysningen af franska och engelska kabinetternas närvarande ställning till hvarandra, att vi anse oss böra här återgifva densamma. : Artikeln lyder som följer: Den ministerförändring, som egt rum i Konstantinopel, tydes af några tidningar såsom ett uppenbart nederlag för vår politik, egnadt att ännu mer förbittra de tvister, som på detta håll yppat s:g. Det synes 0838 vara att gå allt för raskt tillväga då man tillägger denna häuvdelse en vigt oeh en betydelse, hvarpå vi ännu gerna vilja tvifia. Skall Reschid paschas återinträde i sultanens konselj hafva till följd att förvärra ett redan bedröfligt sakernas tillstånd. och tillsluta dea utväg, som naturligen erbjuder sig att komma wWtur de svårigheter, med hvilka Europa sysselsätter sig? Vi vilja hoppas att demns statsman skall bättre, än man synes vänta sig, fatta denaa belägenhet, och aut han skall välja det enda handlingssätt, som är förenligt med hans lands heder och värdighet. Skulle Turkiet, utan att afsäga sig all stölthet, ntan att förödmjuka sig: sjelft inför världens ögon, kunna samtycka till främmande sttidskraftorg anv