24, UDU IUGEP aLlllgtll. JUSLUCSLalSHliNnAstern tl 18.000 rdr, departementscheferne, af hvilka alla, utom finansministern, derjemte hafva boställen, till 15.000 rdr, de konsultativa statsråden til! 12.000 rdr, presidenterne i kollegierna till 9000 rår, derefter expeditionscheferne till 5500 rdr, revisionssekreterare till 4500 å 5000 rdr, hofrättsråder och råder i kollegierna likaledes till 4500 å 5000 rår, expeditionssekreterare till 4500 rår, protokollssekreterarne i kongl. kansliet, sekreterare och kamererare i kollegierna till 3300 rår, registratorer i allmänhet till 2500 rdr, kanslister i kongl. kansliet och andra graden i öfriga ermnbetsverk till 2060 rår, kopister och kammarskrifvare till 1000 rdr, allt riksmynt, o. s. v. Vi bekänna; att en så beskaffad reglering synes oss icke hafva varit förenad med sär deles, mycken. hvarken möda eller omtanka, då dat här nedlagda besväret egentligen bestått deruti, alt låta utskrifva nya stater för derespektiveembetsverken med andra siffror i kolumnerna. Emellertid lärer det få antagas, att regeringen ansett organisationen af vår admini stration och de juridiska embetsverken så full-komlig att, med undantag af bergskollegii förening med kommerskolegium, någon förbältring eller förändring deri alldetes icke erfordras, . utan att allt skall blifva godt och väl, ärendena behandlas med mera skyndsamhet, omsorg och skicklighet, och framför allt erfarna, redbara och dugliga embetsrmän stikasom! med: en trollstaf framkallas, endast rikets ständer, i anseende till de stegrade lefnadskostnaderna, bevilja stegrade löner. Det torde dock vara tvifyel underkastadt, huruvida rikets-ständer i detta hänseende äro af enahanda tanke och åsigt som regeringen, Utan att för tillfället fästa oss vid siffrorra af de föreslagna lönerna; eller påstå ait dessa t gunanhet äro allt för högt tilltagna i för.bållande till nuvarande höjgt uppstegrade priser, ehuru de i afseende på fördelningen här och der gifva skälig anledning till anmärkningar, vidblifva vi den tanke, som förut blifvit i Aftonbladet framstäld, att en allmän och definitiv lönereglering icke, åtminstone för embetsverken i bufvudstaden, bör vidtagag eller af rikets ständer beviljas, utan i sammanbang med förändrade organisationer. ålunda skulle vi t. ex. föreställa oss, att regeringsdepartementen skäligen borde erhålla RB organisation, närmande sig den i Norge, med hänsigt att småningom, om icke helt och håilet indraga vissa kollegier, åtminstone betydligt förenkla arbetsmetoderna inom sgådana, hvilka nästan uteslutande sysselsätta sig .med förvaltningsärenden, och hvarigenom de för, en departementalstyrelse mer eller mirdre främmande presidentsembetena kunde komma att försvinna och ärendena utan tvifvel komma att behardlar med: mindre långsamhet, men med mera sammanhang oeh system än för närvarande, då en administrativ) fråga ofta måste genomgå lika många instaptier som den vidlyftigaste rättegång, så attdet nästan aldrig tager slut med de gå sallade vederbörandes hörandex. En hvar, som känner det nuvarande arbettsättet, har sig nogsamt bekant, att äfven i den lumpnaste fråga, som t. ex. tillhör koaungers befallningshafvandes handläggning, besvär deröfver kunna anföras hos något kollegjum, hvilket snart sagdt obesedt kommusicerar besvären med konungens befallningshafvande, som vanligen inskränker sig att åberopa skälen för sitt ö!verklagade beslut; derefter remitteras samma besvär vanligen till något af de under kollegium lydande kontor, der! handlingarne hvila sin runda tid innan de till pröfning och afgörande företagas; derfter gär saken i de flesta fall, der den är af sågot slegs vigt, till något afregeringsdeparmenter; derpå skola ytterligare kollegiura i vederbörande hörat, innan målet är färdigt till föredragring i konseljen, der det ändå emsider i rie fall bland tio stannar vid samma resultat; som: hos: kollegium, eller kozungens: befållningshafvande. Gsnom denna :eirkelgång ödes både: tid och penkingar, utas att, efter hvad erfarenheten visat; Nvarken. saken eller sökanden id fallj derpå vinner: någonting. CA RR Månne nu en sådan organisation kan anses såsom någet mönster af förträfflighet? Månne: det icke tilläfventyrs i allmänhet skulle leda till en bättre erdnizg, em vissa kollegier sller i: dessas ställe inrättade verk vore mera omedelbart stälda under de särskilta regeringsdepartementer och till en viss grad utgjerde sfåelningar af dessa, för att utan alla nuvarande omgångar kunnma afgifva sina betänkarden och förslag ? Månne icke vidare på detta ätt, ech kenske äfven derförutam, inom regeringsdepartementen, äfvensom ijustitierevisionsexpedition oeh öfriga embetsverk, med fåundanfag, den lägsta graden med de olika benämningarne: kopister, kammarskrifvare och xanglister, kunde efter hand indragas oeh försvinna, eller förvandlas till renskrifvarebefattaingar för estuderade personer, icke blott för oenWingebesparingens skull, hvilken måhända bleffe obetydlig kog, utan fast mera derföre att derigenom ieke ett ovödigt stort antal unge män; islockades på tjerfstemannabanan, för att förnöta sina bästa år i ett själlöst mekaniskt arbete, utan insigt åf xödvändigheten eller utan: sporre. att förvärfva ett högre mått af duglighet, än den som tages i anspråk i dessa lägre grader? Månne det icke åtminstone iönade mödar, att vid en lönereglering, sorå orfordrar-så stora utgifter, som den nu föreslagaa, rikta sin uppmärksamhet åt detta håll, ihågkommande den gamla sanningen, stt om menniskan icke kan lefva utan bröd, så gör brödet dock icke: tillfyllest för at aon skall uppfylla sitt ändamål, vare sig B5jiom menniska eiler i statens tjenst. Dätta ämne är af lika hög vigt, som af vidsträckt omfattning, men just derföre går det eke . an, att vidien. lönerereglering förbise detsamma, eller att forisätta den gamla slenrianen: och för affj.lpandet af olägenheter och brister, som vidlåda våra förvaltande verk ak dl om Jel Efven så,