RIESDAGEN. Vi meddela här, så långt utrymmet för dagen medgifver, en utförligare redogörelse för innehållet af den i går till statsutskottet aflemnade KONGL. M:TS NÅDIGA PROPOSITION angående statsverkets tillstånd och behof; gifven Stockholms slott den 30 Oktober 1856. Ordinarie eller ståndiga inkomster. Kongl. Maj:t har ansett sig böra på följande sätt beräkna statens årliga ordinarie och extra-ordinarie inkomster: 1:0 Ordinarie räntan och den kronan behållna så kallade Afradsspanmålen, hvilken senare hittills upptagits såsom en särskilt statsinkomst, men i följd at den verkstälda skatteförenklingen icke behöfver, mera än öfriga i den ordinarie räntan ingående persedlar, skiljas från nämda ränta, äro nu sammanräknade under en gemensam rubrik. Den af rikets ständer vid senaste riksdag till 1,676,490 rdr bko upptagna andel af ordinarie räntan, som är till vissa tjenstemän, stater och inrättningar indelt och således icke inverkar på beräkningen af tillgångarne för öfriga statsbehof, bar, frår och med år 1852, då, genora öfverflyttningar af visse verks och kassors inkomster, den indelta anpariet minskades och den kroövan behållna ökades, utgjori i medeltal af tre år 2,032,891 rdr bko och kap, efter afdrag af de, genom landtstatens löneregleriog, frår och med år 19855 till kronan ingående löningsräntor. omkring 183.000 rdr bko, tills vidare beräknas tili bko rdr 1,800,000 eliter riksmynt rdr 2,700,000, Den till statsverket inflytande eller kronan behållna delen af ordinarie ränta och afradsspanmål tillsammans beräknades af rikets senast församlade ständer till 958.000 rdr bko och utgjorde, i medelat puder åren 1852, 1853 och 1854 rdr bko 1,146,449 eller riksmynt rdr 1,719,674. När dertill läggas landtstatens från och med år 1865 till kronan ingående löningsräntor 274,500 och