RIESDAGEN.
Vi meddela här, så långt utrymmet för da-
gen medgifver, en utförligare redogörelse för
innehållet af den i går till statsutskottet af-
lemnade
KONGL. M:TS NÅDIGA PROPOSITION
angående statsverkets tillstånd och behof; gifven
Stockholms slott den 30 Oktober 1856.
Ordinarie eller ståndiga inkomster.
Kongl. Maj:t har ansett sig böra på följande sätt
beräkna statens årliga ordinarie och extra-ordinarie
inkomster:
1:0 Ordinarie räntan och den kronan behållna så
kallade Afradsspanmålen, hvilken senare hittills upp-
tagits såsom en särskilt statsinkomst, men i följd at
den verkstälda skatteförenklingen icke behöfver, mera
än öfriga i den ordinarie räntan ingående persedlar,
skiljas från nämda ränta, äro nu sammanräknade
under en gemensam rubrik.
Den af rikets ständer vid senaste riksdag till
1,676,490 rdr bko upptagna andel af ordinarie rän-
tan, som är till vissa tjenstemän, stater och inrätt-
ningar indelt och således icke inverkar på beräknin-
gen af tillgångarne för öfriga statsbehof, bar, frår
och med år 1852, då, genora öfverflyttningar af visse
verks och kassors inkomster, den indelta anpariet
minskades och den kroövan behållna ökades, utgjori
i medeltal af tre år 2,032,891 rdr bko och kap, efter
afdrag af de, genom landtstatens löneregleriog, frår
och med år 19855 till kronan ingående löningsräntor.
omkring 183.000 rdr bko, tills vidare beräknas tili
bko rdr 1,800,000 eliter riksmynt rdr 2,700,000,
Den till statsverket inflytande eller kronan behåll-
na delen af ordinarie ränta och afradsspanmål till-
sammans beräknades af rikets senast församlade stän-
der till 958.000 rdr bko och utgjorde, i medelat
puder åren 1852, 1853 och 1854 rdr bko 1,146,449
eller riksmynt rdr 1,719,674.
När dertill läggas landtstatens från och med år
1865 till kronan ingående löningsräntor 274,500 och