Bref från Danmark.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Köpenhamn den 24 Oktober.
sar redan för flera dagar sedan motta-
rrättelsen om ministerkrisens ändtb-
ägabragta lösning tant bien que mal.
Jag i mitt sista lät er förmoda, har
er ingått och Bang definitivt lemnat de
e regionerna; de öfriga hafva alla för-
l qver. Det är sålunda egentligen blott
:tt rskonstitnerande af den upplösta ministe-
ren, icke något splitternytt kabinett. On re-
vient toujours c. Cc.
Den väsrentligaste förändringen är natu-
ligtvis den att konseljpresidentsplatsen blifvit
tagen af br Andre i stället för Bang. Enä
len egentliga anledningen till Andras steg.
i sin tid inlemna sitt afsked och såmedele
kalla hela krisen, väl med skäl kan an-
; ha varit den, att ett visst sidoinflytand:-
ats under Bangs svaga presidium smånin-
göra sig till den grad gällande, att alt
s snart skola blifva underordnadt en er-
das hemliga bea rbetningar, om icke öppet ut-
talade näo volo, sic jubeos, samt att det ef-
teihard etablerat sig ett slags hus- och pe-
latasrainisterskap, under hvars tryck affärern:
nödvändigt måste blifva i betydlig mån li-
dandey detta förutsavt, säger jag, skulle d::
visserligen tyckas, so m vore allt till det bi-
sta möjliga bestäldt, då samme hr Andra,
hvilken ändtligen tog initiativet till att pro-
testera emot en dylik gkernas skefva gång
an sjelf erbållit försätet i ministerrådet oci
sålanda blifvit satt i tillfalle att skaffa kon-
seljens majoritet den aktning och myndighe:.
n Pang hade låtit slippa ur dess hbände:.
d är emellertid tyvärr åtskilligt att å an-
sidan med en viss betänklighet observer .
må från början, framtör allt noga aktr
er, för den föreställning, att rupturen nu vor
äng för alla så pass lagad och den inr:
sjukan så kurerad, att ett återfall icke vidar
uJle kunna befaras. Ni må tvärtom bär vid
gå från den premiss, att hvad man :;:
stil behagar kalla kriseng lösning-
ast och allenast är ett arrangement, sor
åstadkommet förmedelst en kompro-
niss mellan stridiga elementer, hvilka inga-
la i en handvändning förändrat sig der-
för ait de fogat sig i nödvändigheten att än-
au någon tid hålla tillsammans i och för en
t mekanisk samverkan. Jag upprepar för
min del, hvad jag redan för längre tid sedan
yttrade, att tillståndet är i sjelfva verket en
permanent kris, en smygande feber, och at?
detta plåstrande endast är palliativer tills
Frågan är nu, om det palliativ, sov:
vit anlitadt, Andres presidentskap, ic-
1 läkemedel, som, när allt kommer
ing snarare skall påskynda ett nytt ut-
t. ön aflägsna faran derför.
Visst är, att br Andre är den man, son:
taga sin värdighet i akt och som noj:
a rkall se till, att från ärendena hålls
jet särskilta inflytandet af den manner
adra individuella pretentioner inom kon-
Men å andra sidan är hans karakter
verkligen frånstötande skärpa, hans
f den oböjligbet och hans eget jag 2
1 animositet gränsande sjelfförtröstan.
vore i yttersta grad gränsande till un-
, omicke de anledningar till defensiv
tion, hvilka hr And:se såsom blott le-
af ministåren så ofta fann sig befogad
gagna emot hr v. Scheel, icke numera
le snarare förvandlas till rentaf öppen of-
v, redan han såsom president i konseljen
Vit en ökad auktoritet och en långt ut-
4 sfer för sin egen verksamhet. Här är
igen satt hårdt emot hårdt, och man
ckall komma ihåg, att om än Anire må an-
;os kunna inom ministeren påräkna en god
s för alla händelser; och om han än si
vida på förhand vunnit ett öfvertag öfver
Scheel, att han fått rekrytera kabinettet med
Krieger, hvilken alltid varit af Scheel med
ämligen skefva ögon sedd, så fortfar Scheel!
A sin sida att hålla sig tryggad vid ryggstödet
å högsta ort, hvarförutan denne motståndare
onckligen eger någotaf florettfäktarnes talang.
mot hvilken slagsvärdets mera burdusa kraft
oftast kommer till korta. Derför att hr Scheel
icke varit i stånd att sjelf bilda ett kabinett
— måhända hufvudsakligast till följd af den!
för frihetens sak lyckliga omständigbeten, att
hela den gamla Hansenska cliquen lärer bildat
att slags svart förbunds och gjort ett solida-
t löfte att icke partielt, utan blott i full-
gt camaraderie och komplett slagord-
ycka åter in i affärerna! — derför är
galunda så slagen ur brädet, som mån-
abillar sig, och så länge han blott har
ntrikes angelägenheterna om hand, är han
sn faktisk betydenhet, som man gjorde
sig sjelf mest orätt i att undervärdera.
tta om det nya kabinettets utsigter till
ramtida bestånd. Nu om dess betydelse för
gonblieket, Här, tillstår jag, kunna menin-
garne vara ännu mera delade. Man kan för-
stå , att den nationella pressen i det längsta
t att hålla fast vid förboppningarne om
rinistår, derå några namn onekligen a?
alt innehålla en konstitutionel och na-
aranti; men ett är att hoppas, ett an-
t göra sig illusioner. Den nationela
sen kan till den grad förtunnas och utspä-
12, att den blir fullkomligt grå, de konsti-
iutiovella grundsatserna till den grad modifi-
eceras, att de blifva endast en fras i stället
före klighet, och den som efterhand vän-
- I att nöjag med ett minimum, stannar
an tioker dag oförhappandes vid den punkt