STOCKHOLM, deu 21 Okt. Då Svenska Tidningen föregått oss med exemplet att ännu innan stånden blifvit organiserade uppställa statistiska tabeller och ordna partierna å särsilta rutor på det politiska schackbrädet, torde det måhända icke heller å Aftonbladets sida anses allt för mycket förwätet att kasta en blick bakom kulisserha inom det stånd, om hvars framtid under riksdagen vår värde kollega tyckes hafva de ömmaste bekymren, nemligen borgareståndet. Inom detta stånd lärer frågan för mnärvarande egentligen vara den, huruvida den så kallade centern skall i afseende på de förestående elektorsvalen och den deraf beroende utskottstillsättningen närma sig högern eller venstern, eller med andra ord huruvida der krets, som slutit sig omkring den i dag till vice talman utnämde hr Schwan såsom chef, skall med sig förena det gamla konservativa partiet, eller det liberala, som under de föregående riksdagarne räknat så många utmärkta och ansedda representanter. g dette hänseende hafva vi hört upppgifvas, att om centern får sin ursprungliga vilja fram i afseende på utskottstillsättningen, så drager den lätt med sig de konservative, hvaremot om centern närmar sig venstern, och för dett: ändamål gör några eftergifter åt det hållet. det högra partiet skulle komma att förblifv: obevekligt. Härvid synes oss böra för det första besimnas, att då högerns leder allt mer och mer glesnat och denna fraktion i och för sig, är inom borgareståndet fullkomigt vanmäktig så skulle venästern, om en förvning mellan centern och högern komme att ega runt, ännt i alla fall ega en ganska; betydande, styrkt inom ståndet, hvartill ytterligare komme et i ingen mån förverkadt förtroende. både: hos allmänheten och, hvad som för riksdagen ä ännu vigtigare, hos bondeståndet. Genom er förening mellan, centern och högern skulle således troligen inträffa, att borgareståndet helt och hållet förlorade sin under alla riksdagar på de sista tjugo.åren innehafda. politiska position, att nemligen vara det på. sitt sätt afgörande ståndet. Månne det vore Iclokt att ställa så till? Månne det skulle öfve.ensstämma vare, sig... med nationens eller. regeringens välförstådda intresse, så vida: nemligen regeringen verkligen vill allvarligt framgi på en liberal. bana? Detsär omöjligt att tveke om svaret på dessa frågor. Om vi lugnt betrakta den närvarande politiska ställningen, så komma vi till den slutsats, att å ena sidan venstern gör fullkomligt rätt, då den icke vill förhasta sig med något fullkomligt förtroende till regeringen, samt i närvarande ögonblick, och så länge man ännu ieke sett hennes propositioner, intager en af. vaktande ställning, utan att afkläda sig sir krigiska rustning, men å andra sidan äfven att vensterns eget intresse ofelbart måste blifva att understödja regeringen, i samma mån hennes handlingar komma att lemna garantier För de förhoppningar man tror sig hafva skäl att hysa. Hvilken styrka skulle icke regeringen då få genom vensterns understöd? Bör man undardraga henne detta stöd och, genom att skjuta venstern i bakgrunden, sannolikt ännu mera stegra dess fordringar och tilläf: ventyrs förvandla den till.en ganska fruktansvätd opposition? Kan detta kallas en poilitisk försoning i liberal mening? Kan der Jedamot af borgareståndet, zom synes hafva åtagit sig ledningen af utskottsvalen och som eljest är en man med både talang, liberala tänkesätt och en fin politisk beräkning, förbise detta? Måste han icke inse, att hanverkliga inflytarde skulle vidga sin omkrets vida mer genom att vinna venstern, som har en seäktig opinion i landet bakom sig, än hö gern, som står allt mer och mer isolerad? Bör han icke inse, att hans ära såsom representant, vid den innevarande likasom vid föregående riksdag, är märmare förbunden med det liberala än med det konservativa partiet, och att man kan uträtta vida mer med det förras än med det senares xillhjelp? Har icke all politisk erfarenhet tillräokligt öfvertyga derom, att man aldrig på förhund bör giiva sitt förtroende åt personer, innan man först fått pröfva deras handlingar? Om en fusion mellan centern oa högern, i och för utskottsvalen, också icke nnebure att det slags liberale, som tillhöra den förra, öfvergått till de kons-rvative, så finge arken likväl åtminstone ett misstänkt utseende. Och hvartill skulle en sådan fusion här i lan:e.! under närvarande omständigheter gagna? icke det konservativa partiet, äfven i borgareståndet nästan lika mycket som på riddarhuset, före vädesvis ett regeringsparti quand TEme, som belst vä der sig allt efter den vind. om blåser ofv Rifrån ? Om således centern aed en anslutnin, 7 till högern åsyftar att görs mn tjengt åt regerin, eR och de af henne tillimnade reformer i lige, 2! Tiktning, så är denna amål alldeles öfvernanäöver för sådant äna. 5 d ändå lödig. Ty antingen följe högern me är der eller också blir den såsom op vosition, IN 1 cke understödjes af yttersta v eA8tern, full koraligt oskadlig. Helt annat är. ms:d det så kallade venstra partiet. m fusion mellan detta och centera en ofvan är sagdt, ett stöd både hos det I! stra allmänna tänkesättet och hos det fjede sd indet. Utan ensådan förening förloras bege ! åa: arne. Ja, en brytning kan tvärtom med(: föra, om icke alltid ett numeriskt, åtminstone : ett politiskt och moraliskt nederlag, om nemli: I I gen venstern organiserar sig till en proteste-f rande minoritet, som ändå alltid, såsom hvi-i lande på rent demokratisk grund, mer eiler!s förhållandet Genom vinnes.