Hvilken betydelse skall den riksdaz, som
med denna dag tager sin början, tå för vårt
fäd lan 1? Hvilka frukter skall den kom-
jan är
idag
a höljer äfven den närmaste fran
0 038 icke att kunna ly någon
fik af detta täckelse, men det raå dock tillå-
195 053 uttala ma önskningar vi hysa,
att de ufve
ningar och beslut, tll hvilke
svenska folkets representanter nu fgamman-
ia, måtte lända till tädernealandets sanna
rå och verksamt befrämja ej minds dess
ftning och andliga odling, desz
örkofran 1 materielt välstånd.
ru vi icke förbise vigten af de woliti-
så or, som böra blifva föremål för re-
presentationeas behandling och som möjligen
under riksdagens lopp komma att antaga en
förut icke arad utsträckning, torde det dock
kunna antagas, att vid denna likasom vid der
latna riksdagen de ekonomiska och
Ja frågorna komrma att företrädesvis
; ta representationen.
Förbättringen af våra kommunikationsan-
r medelst ett fullständigare system af
ögar och beredande af en ändamålsenlig
ting i hela vår väghållning öfverhuf-
vud, lättnad för jordbruket uti den tryckande
skjutsskyldigheten medelst dess ersättsude ge-
pom lämpligare fortsk ffningssätt och post-
väsendets förbättring, penninge- och kredit-
väsendets ordnande, så vidt detta af lagstift-
ningen beror, afskaffandet af den återstod af
förbud, som ännu under förevändning af skydd
vidlåder vår tull-lagstiftning, och antagande
af den fria handelns system med finanatullar
i stället för skyddstullar, fortgåendet på den
väg till en förbättrad bränvinslagstifining.
som först vid den sistförflutna riksdagen med
framgång beträddes, ytterligare nedsättning i
den allmänna bevillningen i den mån de be-
tydligt ökade statsinkomsterna bereda utvägar
dertill, — sådana äro exempelvis de frågor,
som företrädesvis torde ligga mängden af vära
riksdagsmän om hjertat. Viförmoda, att pro-
positioner rörande alla eller de flesta af dessa
frågor icke heller från regeringens sida komma
att uteblifva, och man bör boppas, att dessa
åtföljas af sådana beräkningar och planer, att
representationens arbete derigenom blir i vä-
sentlig mån underlättadt.
De propositioner, som komma att ligga re-
geringen mest om bjertat, blifva emellertid
förmodligen nu, såsom vanligt, de som angå
behofvet af ökade anslag. Såsom otvifvelaktigt
kan anses, att dessa komma att företrädesvis
angå, utom statsjernvägarne, försvarsverket
samt löneförhöjningarne för embets- och tjen-
stemän. De utomordentligt stegrade priserna
och andra omständigheter låta äfven ana, att
de belopp, som komma att för dessa ända-
mål begäras, icke blifva emå.
Utan att för närvarande, och innan propo-
sitionerna blifvit kände, inlåta oss närmare på
dessa ämnen, anse vi oss kunna i allmänhet
antaga, att representationen skall anse bevil-
jandet af anelag, som innebära uttryck af för-
troende tili regeringen, icke allenasi
afmätas efter det bevisade och erkänt
hofvet, utan äfven bero af det förtrocr
rådgifvare förtjena, åt hvilka konungen be
hafva öfverlemnat ansvaret för medleus använ-
dande. Utgående från denna konstitutionella
grundsats, föreställa vi oss, att regeringen
icke allenast låter vara sig angeläget stt bevisa
behofvet af de äskade ansiagen sam: framlä
alla för bedömandet af deras behöflig
forderliga upplysningar, utan att äfven de bland
konungens rädgifvare, som hafva säte och
stämma inom representationen, inför denna
afgifva sådana förklaringar, som må vara eg-
nade att ingifva förtroende till ministeren. Vi
sätta bland sådana förklaringar fortfarande i
främsta rummet ett öppet tillkännagifvandre,
att regeringen öfvergifver de mot vär konsti-
tutionella frihet hotande förslag till grund-
lagsförändringar, hvilka sedan sistiidne riks-
dag, äro i enlighet med hennes då afgifna pro:
positioner hvilande för att vid denna riksdag
till slutligt afgörande företagas. Eburu det
icke är det ringaste tvifvel derom, att ju både
förslaget om upphäfvandet af tryckfrihetsför-
ordningens egenskap af grundlag och det om
den ambulatoriska prinsregeringen komma att
åtminstone af tvenne stånd och följaktligen af
rikets. ständer afslås, alldeles oberoende af
hvarje sådan förklaring å regeringens sida,
och vi således visserligen icke anse denna
komma att utöfva något inflytande på försla-
gens öde, som ovilkorligen biir ett förkastande,
anse vi likväl ett öppet förklarande, att re-
geringen icke numera sjelf önskar antagandet
af de nämde förslagen, eller att hennes mnu-
varande organer inom representationen åtmin-
stone icke med sina röster biträda desamma,
såsom ett oundgängligt vilkor för möjligheten
af en försoning. Då konungen också redan
afskedat den minister, som under loppet at
den sistförflutna riksdagen hade kontrasigne-
rat ifrågavarande propositioner, och denne lem-
nat rum för en annan, kan afgifvandet at
en sådan förklaring icke heller innebära nå-
gonting förnärmande för regeringen. Man har
trott sig hafva skäl för det antagandet, att
det ombyte af konungens rådgifvare, som ny-
ligen till någon del egt rum, skulle innebära
omfattandet af mera liberala styrelsegrundsat-
ter, än som utmärkte de afgångne ministrar-
ne. Ombytet har likväl skett eå nyligen,
kort före riksdagens början, att man icke
ännu genom några från regeringen utgångna
handlingar fått någon bestämd ledning för
omdömet. En förklaring af den beskaffenhet
vi här antydt skulle gifva en sådan ledning,
KONTORETS STOKE
Vas
hållet obegriplig för sir John, var det någon-