Article Image
ten var nyss åtlerkommen fran en Källvarten-Kuran-
stalt, der han tillbringat omkring tre månader, utan
stt kallvattenkuren i ringaste mån förmått härn-
mande inverka på sjukdomens gång. Tvärtom syntes
den senare under vattenbehandlingen hafva antagit
en raskare fart än under vanliga förhållanden. Med
auledning häraf framstälde hr Nyman uti ett längre
föredrag sina åsigter om kallvattenkurens otillförlit-
tighet mot sypbilis, ehuru beklagligtvis denna läke-
metod bland al:mänheten i detta hänseende vunnit
ett oförtjent entusiastiskt förtroende. I många fall.
likartade med det för sällskapet förevisade, har kallvat-
venkuren visat sig icke blott otillförlitlig, utan posi-
tift skadlig, och det torde derföre vara hvarje sam-
vetsgran läkares plikt att ej genom förordnandet af
ett dylikt indifferent medel förhala en dyrbar tid,
under hvilken mäktigare och mera hastigt verkande
medel kunna och böra användas, emedan sjukdomen
eljest lätt kan inom en ganska kort tid frambringa
förstörelser, hvilka konsten sedermera ej eger i sin
makt att reparera.
Sällskapet har till alla delar instämt i dessa af hr
Nyman yttrade åsigter.
I sammanhang härmed torde böra anföras, att
sällskapet, för att, om möjligt, komma till någon viss-
het i afseende på syfilisationens af några högt pri-
sade, af andra förkastade läror; och sedan sällskapet
fått sig bekant, att försök med den ifrågavarande
nya behandlingsmetoden här verkställas, utsett en af
4 ledamöter sammansatt komit6å, för att uppmärk-
samt och opartiskt följa dessa försök och sedan derom
rapportera till sällskapet.
I den kirurgiska klassen hade hr Santesson redo-
gjort för en af honom förrättad stenskärningsopera-
tion, hvilken, såsom företeende åtskilliga mindre van-
liga förhållanden, här torde förtjena något närmare
omtalas. Patienten, en 32-årig bondeson från Elfs-
borgs län, hade en dag i Mars månad 1852, syssel-
satt med att köra ved ur skogen, fallit omkull bred-
vid lasset på en upprättstående spetsig stör, som sön-
derslet byxorna och rände in i skrefvet, strax framom
kanalöppniogen. Stören förorsakade ett djupt sår till
venster om raphe, utur hvilket sår en stark blödning
genast instälde sig, hvilken innan kort efterföljdes
af en häftig verk med svullnad och allmänna feber-
symptomer. Tillika märkte patienten, att urinen till
en del afgick genom såret. Detta varade dock ej
längre än ett par veckor, hvarefter såret mer och
mer drog sig samman utan apnan än lokal vatten-
behandling, och på fjerde veckan efter olycksfallet
var patienten fullkomligt läkt. Kort tid härefter in-
stälde sig stranguri, med ständiga behof att urinera,
atan att patienten förmådde framkrysta mer än några
droppar i sender, hvarvid en tydlig känsla af någon
främmande kropp i blåsbalsen gaf sig tillkänna.
Under stillhet och återhållsarohet i mat och dryck
mildrades symptomerna, och mellantiderna för urin-
kastningen blefvo längre, men vid minsta ansträng-
ning förvärrades det onda ånyo Så hade tillståndet
vexlat mellan bättre och sämre tills i Juli förlidet
år, då hr S. i Warberg rådfrågades af mannen, son-
derade honom, upptäckte närvaron af blåsest-nar och
rådde patienten att för operations undergående vända
sig till Göteborg eller Stockholm. Den 9 September
intogs mannen för detta ändamål på serafimerlasa-
rettet. Stenarnes storlek och blåsans oförmåga, i
trots af ofta förnyade insprutningar, att hålla den
för en krossningsmanöver erforderliga mängden flui-
dum, bestämde hr S. att använda stenskärning. Efter
erforderhga förberedelser och förutgången anestese-
ring, verkstäldes denna operation — sectio bilate-
ralis — medelst hvilken patienten befriades från
venne stora stenar, som dock brusto sönder då de
kulle fattas och utdragas. Allt afiopp lyckligt och
mannen utskrefs från lasarettet, 38 dygn efter opera-
iionen, fullkomligt återstäld och frisk för att afresa
ill sin hembygd. Stenmassans totalvigt utgjorde
omkring 2 uns och 1 drakma. Kemisk undersökning
visade densamma till största delen bestå af basisk
fosforsyrad kalk med en ringa inblandning af fosfor-
syrad ammoniak-talk. Blard de genom stenarnes
sönderbristviog i blåsan uppkomna större och windre
bitarne voro tvenne, hvilka gehast vid utdragningen
ådrogo sig uppmärksamheten genom den lösare, nå-
sot elastiska beskaffenhet de företedde vid fatwnin-
sen med tången. Sedan den vidsittande stenmassanv
olifvit lösbruten, och det återstsende lagdt i vatten
och utredt, befanns detsamma utgöras af wenne hop-
vecklade tygbitar. Dessa visade sig vid närmare
undersökning vara afslitna stycken af brunt bomulls-
sammet med upphöjda ränder (s. k. manchester) och i
hvilka den opererade strax igevkände profbitar af sina
vid olyckstillfället för 3!,, år sedan begagnade byxor.
Dessa bitar hade sålunda, af den inträngande siören
sönderslitna och i blåsan inskjutna, tjenat till kärnor
för de båda efteråt bildade blåsestevarne.
Hr Cederschjöld hade meddelat sällskapet en öfver-
sigt af berättelserna om de af barnmorskornpa i riket
under år 1854 verkstälda instrumentalförlossningar.
Enligt denna öfversigt uppgick summan af dessa
instrumentalförlossningar under nämde år till 150,
hvaraf med tång blifvit verkstälda 131, med häfsel
1, samt med skarpa instrumenter 16 eller 10,13 pro-
cent. I tvenne fall är instrumenternas beskaffenhet
ej uppgifven. Af qvinnorna tillfrisknade 139 och dogo
9 eller 6 procent. Om förhållandet med 2:ne saknas
uppgift. Af barnen föddes lefvsnde 99: och döde 51
sller 34 procent. — Procenten af döde barn efter
förrättade tångförlossningar var 26,17.
Med anledning af 2:ne af hr Hök observerade och
af honom meddelade fall af s. k. fosforneeros bland
arbetarne på en härvarande tändstieksfabrik, bade
åtskilliga Bånger i sällskapet diskuterats angående
de försigtighetsmått, som böra iakttagas för att göra
den ifrågavarande fabrikationen så litet som möjligt
vådlig i sanitärt hänseende. (För de åsigter, som
härvid gjorde sig gällande inom sällskapet, har förut
1 Aftonbladet redogjorts.)
Äfven på de vådor, hvilka kunna blifva följden af
en annan fabrikation, sådan den på åtskilliga ställen
nom Sverge bedrifves, hade sällskapets uppmärksam
bet under året blifvit fästad. Hr Hamberg hade
semligen meddelat sällskapet resultaterna afen
mängd af honom anstälda kemiska undersökningar
sill utrönande sf de fåirgämnens beskaffenhet, med
hvilka sockerbagare bruka utsira sina konfektyrer.
Dessa undersökningar hafva beklagligen visat, ati
på många ställen, så väl i hufvudstaden som ilands-
orten, för detta ändamål användes en mängd gifiiga
färger, hämtade dels utur mineralriket, såsom pre-
parater af bly, chrom, zink, koppar, ja t. o. m. ar-
senik, dels utur växtriket, såsom gummigutta. Att
ietta oskick mångenstädes redan haft flera för hel-
san skadliga, om ock ej till sin orsak hittills kända
öljder, lider intet tvifvel, och af största vigt synes
let i alla händelser vara, att detta vådliga missbruk
sf ett i allmänhet såsom oskadligt ansedt yrke ge-
oom vederbörliga och stränga koutroller snart häm-
mas och förekommes. Hr Hamberg bar lofvat att
sällskapets tidskrift fullständigt redogöra för dessa
sina vigtiga undersökningar.
Sällskapets hade under året af sin ledamot hr
mm AM eL um ME sp ms AA.
XX me NO
a
CTR mm ATCT AA LOTK I ,:m
er
b
hofmedikus dr G. A. Kaldo fått emottaga en dona-ÅC
ion af 3,000 rdr bko, emot en lifstidsränta å 5 öla
ch uti skrifvelse till br Kaldo uttryckt sin varma ..
acksamhet för den frikostiga gåfvan. -
fven hade sällskapet under året af direktionen b
r f. d. pensiossinrättningen för svenska läkare, de- 1 3
as enkor och barn emottagit den vid förra högtids-
lagen omnämda s. k. Lyäkarenödhjelpsfonden, utgö-
ande en summa af bko rdr 9,475: 19. 6. Sedan ett
fier förut bestämda grunder uppgjordt reglemente l u
ör denga fond af sällskapet blifvit stadfästadt har
somita af densamma tilldelat tvenne enkor efter a
legare i f. d. pensionsinrättningen ett understöd ät
r innevarande år, uppgående till 166 rdr 32 sk. bko, ) K
Sällskapets kapitalbehållning den 30 September Oo!
letta år utgjorde bko rdr 30,624:30. Årsafgiften har hn
blifvit erlagd af 82 ledamöter i Stockholm och 15 i rä
andsorten. Inträdesafgift är erlagd af 3 i hufvud- ti
staden och 2 i landsorten. st
;
BROS NOSTRA SETIKY TSE
Thumbnail