anledning deraf att endast borgare öch de af bors gerskapet valde magistratspersoner bestyra om uppbörd och användande af stadens inkomster, då likväl sådana fastigheisegare och invånare, som icke tillhöra borgerskapet, äfven biöraga till inkomsterna och äro ivtresserade i dessas användningssätt. Före slag äro inom magistraten och borgerskapeis femtio sldste väckta om undsprödjande af dessa anledninger till missnöje. mede!st intagande af ett visst antal icke borgare. Ftt förslag går ut på en tillökning med 10, ett annat på en med 25 sädana nya ledamöter; det: vill säga: herrar äldstes förökning till 60 eller 75. ; Då det nu åligger mig att yttra mig. om dessa förslag. nödsakas jag förklära, att jag anser det enz vara lika sitet tillfredsställande som det audra. Den grand, hvarpå de båda hvila, är Qtiktig. Art sammantvinga olika elemester och läta dem oupphörligt påminnas om, att de äro olka, kan icke leda till näxon ömklig..utgång. Med en. sådan påminnelse, som de dagligen skulle få af sitt olika val-och sitt alltid samma actal, kunde de aldrig sammansmälta, utan skulle siwäfva; mer eller miadre mot hvarandra ull försvar för inbillade klassintressen, och ingenting af dessa olägenbeter afbjelpes genom jemkningar i !en ena eler atidra klassens antal. : Gör man detta olika, så blifver den: ena klassen: und rlägsen och kommer endast att visa sig som em minoritet, hrilken öfverröstas och reserverar. sig. med mer eller mindre: bittra. känslor ; gör man: åter suntalet lika, sä har man kanske endast tillskapat en splittring, som leder. till intet beslut, .eVer till beslut medelst förseginde. sed!ar. Bättre är då utan tvifvel att så. ställa saken, att ingen . genom, sammansättniogen. påminnes om sitt olika ursprung eller om inbillade . olika intressen. På det sättet är det; som det lyckatssatt i senare tider erhålla kommunala myndigheter, inom hvilka ingen spår till -klassplittring.. visat sig, till exempel stadsnämd och sockenstämmonämd; jag ser icke skäl, hvarföre icke samma lyckliga resultat skulle kunna på samma sätt vinnas i afseende på drätselsiyrelse. Men det är gifvet, att om en kiass af stadens invånare går in på att.i finansernas förvaltning dela makten och sammansmälta med. alla öfriga, så måste också den. klassen befrias. från. de särskilta besvär och skatter, som densamma, ensam ålegat; skola alla gemensamt förvalta, .så böra också alla gemensamt bidraga. Såsom vilkor för amalgamationen måste således uppställas, att. borgerskapet. befrias från skyldigheten att ensamt skatta till stadens.gemensamma behof, såsom stadsmilitärkårens underhållande, ved och ljus för. vakterna, -balfva inqvarteringen, båtsmanshållet, . bro-; och hamnbygnaden ms. fl.,hvilka skatter utgöra omkring 45,000 rdr banko årligen, utom vissa natura . servituter, såsom att endast borgare äro. skyldige hålla hästar och folk vid eldsvådor. Om borgerskapet ensamt väljer till. magistratspersoner, så ansvarar det också ensamt. för bristens fyllande, i fall stadens intrader icke skulle räcka till dessa personers aflöning; och om borgerskapet ensamt väljer riksdagsmän, så betalar det också ensamt dessas arfvoden. ; . Ett grun ilagsförslag hvilar, till nu snart sammanträdande ständers afgörande,. enligt hvilket förslag riksdagsmän : skulle -väljas af stadens invånare, icke endast,af borgerskapet; och om denna ;grundlagsändring kommer att vidtagas, följer ovilkorligen, att riksdagsmännens arfvoden äfven:böra upphöra att be.kostas af borgerskapet ensamt. Så kommer det na.urligtvis att blifya med,de öfriga exklusiva rättigheterna; afträdas de, så. måste äfven befrielse vinnas för exklusiva bördor och besvär. . Jag är alldeles öfvertlygad, att alla de, som genom förändringex vunne nya. rättigheter, skola, inse billigheten af att dela bördorna. 4 j Hvad jag föreslår är sålunda, att en gemensim öfserstyrelse för stadens angeligenbeter måtte bildas, bestående af sextio af stadens röstegande invånare, vare sig af. borgerskap eller; icke. Denna högsta kommunala myndighet, som torde i.en framtid komma att göra de redan. varande öfverflödiga, borde sammansättas i enlighet med -sockenstämmoförfattningen. : Den på det sättet tillkomna högsta kommunala myndighet, hvars ordförande borde vara hr: öfverståthållaren, skulle: utse de särskilta:direktioner eller sommissioner, hvilka, såsom delegationer af de sexnio och under deras öfverinseende och kontroll,skulle utöfya närmaste styrelsen. öfver de ärenden, som nu skötas, af särskilta, utan sammanhang : eller gemensam. kommunsalöfverstyrelse arbetande myndigheter. Gifvet är, avt dessas detaljer blefve mycket enklare och till stor del kunde sammanfalla, sedan kassornas olika natur och tillkomst försvunnit genom antagande af den grundsatsen, att alla stadens utgifier skola bestridas åf de g.mensamma intraderna. Hvad drätselkommissionen särskilt vidkommer, så borde de sextio, utom eller. inom; sig, dertill utse, till .en början åtminstone, en magistratsperson, en af borgerskapets femtio äldste och åtta andra. ledamöser, då det vore önskligt, men ej bör bestämdt före.skrifvas, att en från hvarje territorialförsamling inginge.. Äfven åtta suppleanter borde utses, på det Järendenas . behandling .aldrig måtte behöfva st: nna genom de ordinarie ledamöternas tillfälliga förfall; hr öfverståthällaren borde; såsom nu, vara sjelfskrifven ordförande, De öfrige förvaltningarne: inqvarteringsoch båtsI manshållskommissionerna, :luss-, hamnoch brobyguadsstyrelserna etce., borde, :så länge de alla anses böra skilda bibehållas, organiseras och utses på sammå: sätt som. drätselkommissionen; men alltid uti hvardera insät a åtminstone en ledamot af drätselkommissionen; hvilken myudighet samtliga dessa styrelser äro underordnade, med; skyldighet att dit insända sina beslut, på det kommissionen må kunna känna och oafbrutet kontrollera stadens hela finansiella ställning — kommissionen bör ega utse tjenstemän och betjening, som uti. dessa underordnade administrativas afdelningar erfordras. Denna plan synes mig enkel och verkställbar, åtminstone : enklare än det nu rådande invecklade systemet. . Då detta ändock snart nog mäste falla för en påtryckning. utifrån, framkallad af den i förmögenhet och upplysnivg alltjumt växande icke borgerliga befolkuingens rättmätnga anspråk, så synes mig klokare ! att göra det i god. tid och med god min, än att försöka endast .plästra genom insläppande af en liten del af det påträngande elementet; min fullkomliga. öfvertygelse är att borgerskapet icke skall förlora på förändringen, utan tvärtom vinna, både genom, befrielsen från de bördor och besvär, det nu ensamt mäste draga, och genom den vänliga sivnesstämning och den beredvillighet till. billiga eftergifter, som -ådagal äggas genom beslutet. HERA KANTER KTNIGENDAE 2 NRA BLANDADE ÄMNEN. WT OA rr dd RR fR RR a ÄRLA