anledning deraf att endast borgare öch de af bors
gerskapet valde magistratspersoner bestyra om upp-
börd och användande af stadens inkomster, då lik-
väl sådana fastigheisegare och invånare, som icke
tillhöra borgerskapet, äfven biöraga till inkomsterna
och äro ivtresserade i dessas användningssätt. Före
slag äro inom magistraten och borgerskapeis femtio
sldste väckta om undsprödjande af dessa anlednin-
ger till missnöje. mede!st intagande af ett visst an-
tal icke borgare. Ftt förslag går ut på en tillök-
ning med 10, ett annat på en med 25 sädana nya
ledamöter; det: vill säga: herrar äldstes förökning till
60 eller 75. ;
Då det nu åligger mig att yttra mig. om dessa
förslag. nödsakas jag förklära, att jag anser det enz
vara lika sitet tillfredsställande som det audra. Den
grand, hvarpå de båda hvila, är Qtiktig. Art sam-
mantvinga olika elemester och läta dem oupphörligt
påminnas om, att de äro olka, kan icke leda till
näxon ömklig..utgång. Med en. sådan påminnelse,
som de dagligen skulle få af sitt olika val-och sitt
alltid samma actal, kunde de aldrig sammansmälta,
utan skulle siwäfva; mer eller miadre mot hvarandra
ull försvar för inbillade klassintressen, och ingenting
af dessa olägenbeter afbjelpes genom jemkningar i
!en ena eler atidra klassens antal. : Gör man detta
olika, så blifver den: ena klassen: und rlägsen och
kommer endast att visa sig som em minoritet, hril-
ken öfverröstas och reserverar. sig. med mer eller
mindre: bittra. känslor ; gör man: åter suntalet lika, sä
har man kanske endast tillskapat en splittring, som
leder. till intet beslut, .eVer till beslut medelst förseg-
inde. sed!ar.
Bättre är då utan tvifvel att så. ställa saken, att
ingen . genom, sammansättniogen. påminnes om sitt
olika ursprung eller om inbillade . olika intressen.
På det sättet är det; som det lyckatssatt i senare
tider erhålla kommunala myndigheter, inom hvilka
ingen spår till -klassplittring.. visat sig, till exempel
stadsnämd och sockenstämmonämd; jag ser icke skäl,
hvarföre icke samma lyckliga resultat skulle kunna
på samma sätt vinnas i afseende på drätselsiyrelse.
Men det är gifvet, att om en kiass af stadens in-
vånare går in på att.i finansernas förvaltning dela
makten och sammansmälta med. alla öfriga, så måste
också den. klassen befrias. från. de särskilta besvär
och skatter, som densamma, ensam ålegat; skola alla
gemensamt förvalta, .så böra också alla gemensamt
bidraga. Såsom vilkor för amalgamationen måste så-
ledes uppställas, att. borgerskapet. befrias från skyl-
digheten att ensamt skatta till stadens.gemensamma
behof, såsom stadsmilitärkårens underhållande, ved
och ljus för. vakterna, -balfva inqvarteringen, båts-
manshållet, . bro-; och hamnbygnaden ms. fl.,- hvilka
skatter utgöra omkring 45,000 rdr banko årligen,
utom vissa natura . servituter, såsom att endast bor-
gare äro. skyldige hålla hästar och folk vid eldsvådor.
Om borgerskapet ensamt väljer till. magistratsperso-
ner, så ansvarar det också ensamt. för bristens fyl-
lande, i fall stadens intrader icke skulle räcka till
dessa personers aflöning; och om borgerskapet ensamt
väljer riksdagsmän, så betalar det också ensamt des-
sas arfvoden. ;
. Ett grun ilagsförslag hvilar, till nu snart samman-
trädande ständers afgörande,. enligt hvilket förslag
riksdagsmän : skulle -väljas af stadens invånare, icke
endast,af borgerskapet; och om denna ;grundlagsän-
dring kommer att vidtagas, följer ovilkorligen, att
riksdagsmännens arfvoden äfven:böra upphöra att be-
.kostas af borgerskapet ensamt. Så kommer det na-
.urligtvis att blifya med,de öfriga exklusiva rättig-
heterna; afträdas de, så. måste äfven befrielse vinnas
för exklusiva bördor och besvär. . Jag är alldeles öf-
vertlygad, att alla de, som genom förändringex vunne
nya. rättigheter, skola, inse billigheten af att dela
bördorna. 4 j
Hvad jag föreslår är sålunda, att en gemensim
öfserstyrelse för stadens angeligenbeter måtte bildas,
bestående af sextio af stadens röstegande invånare,
vare sig af. borgerskap eller; icke. Denna högsta
kommunala myndighet, som torde i.en framtid kom-
ma att göra de redan. varande öfverflödiga, borde
sammansättas i enlighet med -sockenstämmoförfatt-
ningen. : - -
Den på det sättet tillkomna högsta kommunala
myndighet, hvars ordförande borde vara hr: öfver-
ståthållaren, skulle: utse de särskilta:direktioner eller
sommissioner, hvilka, såsom delegationer af de sex-
nio och under deras öfverinseende och kontroll,- skulle
utöfya närmaste styrelsen. öfver de ärenden, som nu
skötas, af särskilta, utan sammanhang : eller gemen-
sam. kommunsalöfverstyrelse arbetande myndigheter.
Gifvet är, avt dessas detaljer blefve mycket enklare
och till stor del kunde sammanfalla, sedan kassornas
olika natur och tillkomst försvunnit genom antagande
af den grundsatsen, att alla stadens utgifier skola
bestridas åf de g.mensamma intraderna.
Hvad drätselkommissionen särskilt vidkommer, så
borde de sextio, utom eller. inom; sig, dertill utse,
till .en början åtminstone, en magistratsperson, en af
borgerskapets femtio äldste och åtta andra. ledamö-
ser, då det vore önskligt, men ej bör bestämdt före-
.skrifvas, att en från hvarje territorialförsamling in-
ginge.. Äfven åtta suppleanter borde utses, på det
Järendenas . behandling .aldrig måtte behöfva st: nna
genom de ordinarie ledamöternas tillfälliga förfall;
hr öfverståthällaren borde; såsom nu, vara sjelfskrif-
ven ordförande,
- De öfrige förvaltningarne: inqvarterings- och båts-
I manshållskommissionerna, :luss-, hamn- och brobyg-
uadsstyrelserna etce., borde, :så länge de alla anses
böra skilda bibehållas, organiseras och utses på sam-
må: sätt som. drätselkommissionen; men alltid uti
hvardera insät a åtminstone en ledamot af drätsel-
kommissionen; hvilken myudighet samtliga dessa sty-
relser äro underordnade, med; skyldighet att dit in-
sända sina beslut, på det kommissionen må kunna
känna och oafbrutet kontrollera stadens hela finan-
siella ställning — kommissionen bör ega utse tjen-
stemän och betjening, som uti. dessa underordnade
administrativas afdelningar erfordras.
Denna plan synes mig enkel och verkställbar, åt-
minstone : enklare än det nu rådande invecklade sy-
stemet. . Då detta ändock snart nog mäste falla för
en påtryckning. utifrån, framkallad af den i förmö-
genhet och upplysnivg alltjumt växande icke borger-
liga befolkuingens rättmätnga anspråk, så synes mig
klokare ! att göra det i god. tid och med god min,
än att försöka endast .plästra genom insläppande af
en liten del af det påträngande elementet; min full-
komliga. öfvertygelse är att borgerskapet icke skall
förlora på förändringen, utan tvärtom vinna, både
genom, befrielsen från de bördor och besvär, det nu
ensamt mäste draga, och genom den vänliga sivnes-
stämning och den beredvillighet till. billiga eftergif-
ter, som -ådagal äggas genom beslutet.
HERA KANTER KTNIGENDAE 2 NRA
BLANDADE ÄMNEN.
WT OA rr dd RR fR RR a ÄRLA