vande med den gamla frasen, att: det ej är för mycket, att Sverges sydligaste och rika ste provins har ett universiret. Detta kunde vara billigt förr, då kommunikationsanstalterna voro i sin linda, men icke nu, då då: i Lund studerande nationerna kunna komma sjöledes och snart äfven på jernväxar) like fort eller mycket fortare till Stockholm än til Lund: IT allt fall behöfver man i vårt äf raf omgifna och med insjöar och kanaler välförsedda land ej resa många m:l (åtminastonc ide provinser, som rekrytera Lunds akademi) örrsalsmans kommer till-rågonssjöstad, som ar snabb ock be jväm kommunikation ; meå nufvudstsden, så atty om besvärligteten at långa resor. varit en orsak til Lunds, univera. sitets anläggande, denna. orsak numera försvunnit. — Cehoså mycket kännerin sändaren d i Skåne och närmast Luud boende stude randes tänkesätt i allmänhet, att han kan försäkra, .det. de: gerna skulle. vilja resa till stockholm: att studera, äfven om universitet.1 i Innd vore oovar. Det skälet, :soin också medverkade till Carolinska universi etets stif: telse, nemligen att det skulle försvens.a de ordna danska provinseraa och utgörarett slågs moötvigt mot Köpenhamns unpiver-itet lärer äl numera vara utan gilt värdesv Exarmine sälla nemligen icke i befordringsväg, såvida de ej blifvit aflagåa inom fiket. Och ett imversitet vore alldeles tillräckligt för Sverge vian bar sagt, att. .de. tvenne universiteten åstadkommit --enss nyttig täflan sinsemellan. Delta är visserligen ganska sant, men om universiteterna sammansloges till ett ena nationaluviversitet, så kunde detia äfven utan en inhemsk medtäflarinna: blifva ganska ut märkt. så är ct, ex. döpenhamns väl renom merade universitet det! -enrda i det egentlig: anmark — Kiel kan man väl keappasträkns fit. — För öfrigt är det allt rum till täftar med. berömda. utliudska universiteter, ech ) tockholm.! der sä mycket af. det yppersta staten koncentrerar sig, ärsdethardt vär omöjligt för ett universitet alt existera, i som ej följer med sin tid; ty mångas blickar komma då att på närmare håll, än hittills, följa universitetet, ; ; nd Således anser ins; det vara både nyttigt och nödvändigt att Lunds universitet flyttas till Stockholm och der förenas med Upsalas fordnå 7 nyttigt af samma skäl som det är nyttigt at Upsala universitet flyttas; nödvändigt, derföre att: det sydligare. universitetet, om det. qvar stannar i sin småstad, går sin säkra cundergång och sjelfdöd till mötes, ömendast syster universitetet blir flyttadt; ty då blir det omöjligt för Lund att utbärda täflan och jemfö relse med. hufvudstadsuniversitetet.. : Men äfven ur ensannan.synpunkt kunde: det blifva :förmånligt, om universiteterna sammanslöoges. Ty det kunde derigeiom blifva en möjlighet att. hafva t..cx. tvenne professorer i hvarje ämne, hvilka begge skulle vara förpligtade ati tentera och .examinera äfvensom att offentligen föreläsa; och just detta senare vore al väsentlig nytta, ty vid ett universitet borde ålltid i hvarje ämne finnas minst två professorer, af hvilka den ene i sitt föredrag kunde beröra vetenskapens högsta punktersoch i allmänhet åt mera försigkomne bereda vidsträcktäre vyer i. vetandets oändliga verld; då: deremot den andre professorn borde lämpa sina iektioner mera åt det elementära, handlede nybörjaren, .meddela. blott så mycket, som 3 allmänhet är af nöden. att. veta. . På detta sätt kunde föreläsningarne blifva af mycket mera hytta ärl nu, då än en professör föreläser så puerilt att de fleste i mjugg le deråt, och åter en annans föredrag fordrar för att begripas så mycket : förkunska;er, att på sin höjd 2 ä 3 kunna-rätt uppfatta. detsamma. Några läroämnen, som nu: äro höpslagna till en ends profession, äro af den vidsträckthet, att de :ämpligen borde: delas i två eller flere.; Så är t, ex. vid Lunds universitel btott, en iprofessor i kemi: och mineralogi; blott. en professor i bistoria och statistik; blott en dito i österländska språken; blott en ilefvande språk; öch till på köpet föreläser denne äfven estetik, för hvilken. vetenskap ingen särskilt pröfession eller ens adjunktur finnes inrättad ; ävensom ingen profession finnes t:-ex: för geolögi, farmakologi, sanskrit m. fl: ämhen. Deremot; finnes det en särskilt profession i .Lagarnes historia,; men ingen dylik i mer dicinens historia, -eller ens i de till filosofiska fakulteten hörande. vetenskaper, eller i allmän kulturhistoria, hvilken dock är ojemförligt mycket vigtigare än laghistorien. Förändringar och förbättringar vid inrättandet af det på upsala-..och lundasuniversitetens ruiner i Stockholm. stiftade. nationaluniversitetet.kunde sålunda vida lättare och utan så stort betupgende verkställas, då man hade att disponere öfver de nuvarande båda universitetens tillgångar uch stater. Men ej så mycket för den pekut njära besparingsns sku I. vore det fösdelaktigt; för vetenskapen sjelf och för dess spridande vore detaf allra högsta vigt att vid nationaluniversitetet flere lärare anstäldes i hvarje vetenskap, och nya professioner inrättades, så: att hvar och en.ej finge större fält (ör! sin verksamhet, än sommotsvarar menskliga krafter. Litom oss alltså gifva vika för tidens fordringar, då de äro billiga och rättvisa! Ma våra universitet utvandra från sina säkademiska bondbyar, och slå: sig ned i den stolta Mä larstaden, i Rirger J ris stad, för att de.r ifrån -med fördubblad glans: sprida vetenskapens ljus öfver: norden och för att göra det gamla, Sverge bland alla civiliserade folk lika aktadt för sina vetenskapliga idrotter, som de formdom var: det. för sina krigiska! SAERDNA Frågan om förändring i hufvådstadens representativa styrelse. Den komite, som blifvit nedsatt för att till magistraten och femtio äldste äfgifva betän kande i denha fröga, hade, som bekant, till be handling emeottagit: ej blott det af hr Schartau först framlagda förslaget, utan äfven isärskilta motioner af rädmännen Schönmeyr och Upling. Vid ett nyligen hållet komitesammanträde . framlade en af komitens leda