vande med den gamla frasen, att: det ej är
för mycket, att Sverges sydligaste och rika
ste provins har ett universiret. Detta kunde
vara billigt förr, då kommunikationsanstal-
terna voro i sin linda, men icke nu, då då:
i Lund studerande nationerna kunna komma
sjöledes och snart äfven på jernväxar) like
fort eller mycket fortare till Stockholm än
til Lund: IT allt fall behöfver man i vårt äf
raf omgifna och med insjöar och kanaler väl-
försedda land ej resa många m:l (åtminastonc
ide provinser, som rekrytera Lunds akademi)
örrsalsmans kommer till-rågonssjöstad, som
ar snabb ock be jväm kommunikation ; meå
nufvudstsden, så atty om besvärligteten at
långa resor. varit en orsak til Lunds, univera.
sitets anläggande, denna. orsak numera för-
svunnit. — Cehoså mycket kännerin sändaren
d i Skåne och närmast Luud boende stude
randes tänkesätt i allmänhet, att han kan för-
säkra, .det. de: gerna skulle. vilja resa till
stockholm: att studera, äfven om universitet.1
i Innd vore oovar. Det skälet, :soin också
medverkade till Carolinska universi etets stif:
telse, nemligen att det skulle försvens.a de
ordna danska provinseraa och utgörarett slågs
moötvigt mot Köpenhamns unpiver-itet - lärer
äl numera vara utan gilt värdesv Exarmine
sälla nemligen icke i befordringsväg, såvida
de ej blifvit aflagåa inom fiket. Och ett
imversitet vore alldeles tillräckligt för Sverge
vian bar sagt, att. .de. tvenne universiteten
åstadkommit --enss nyttig täflan sinsemellan.
Delta är visserligen ganska sant, men om
universiteterna sammansloges till ett ena na-
tionaluviversitet, så kunde detia äfven utan
en inhemsk medtäflarinna: blifva ganska ut
märkt. så är ct, ex. döpenhamns väl renom
merade universitet det! -enrda i det egentlig:
anmark — Kiel kan man väl keappasträkns
fit. — För öfrigt är det allt rum till täftar
med. berömda. utliudska universiteter, ech )
tockholm.! der sä mycket af. det yppersta
staten koncentrerar sig, ärsdethardt vär
omöjligt för ett universitet alt existera, i som
ej följer med sin tid; ty mångas blickar komma
då att på närmare håll, än hittills, följa uni-
versitetet, ; ; nd
Således anser ins; det vara både nyttigt och
nödvändigt att Lunds universitet flyttas till
Stockholm och der förenas med Upsalas fordnå 7
nyttigt af samma skäl som det är nyttigt at
Upsala universitet flyttas; nödvändigt, derföre
att: det sydligare. universitetet, om det. qvar
stannar i sin småstad, går sin säkra cunder-
gång och sjelfdöd till mötes, ömendast syster
universitetet blir flyttadt; ty då blir det omöj-
ligt för Lund att utbärda täflan och jemfö
relse med. hufvudstadsuniversitetet.. : Men äfven
ur ensannan.synpunkt kunde: det blifva :för-
månligt, om universiteterna sammanslöoges.
Ty det kunde derigeiom blifva en möjlighet
att. hafva t..cx. tvenne professorer i hvarje
ämne, hvilka begge skulle vara förpligtade ati
tentera och .examinera äfvensom att offentli-
gen föreläsa; och just detta senare vore al
väsentlig nytta, ty vid ett universitet borde
ålltid i hvarje ämne finnas minst två profes-
sorer, af hvilka den ene i sitt föredrag kunde
beröra vetenskapens högsta punktersoch i all-
mänhet åt mera försigkomne bereda vidsträck-
täre vyer i. vetandets oändliga verld; då: der-
emot den andre professorn borde lämpa sina
iektioner mera åt det elementära, handlede
nybörjaren, .meddela. blott så mycket, som 3
allmänhet är af nöden. att. veta. . På detta sätt
kunde föreläsningarne blifva af mycket mera
hytta ärl nu, då än en professör föreläser så
puerilt att de fleste i mjugg le deråt, och åter
en annans föredrag fordrar för att begripas så
mycket : förkunska;er, att på sin höjd 2 ä 3
kunna-rätt uppfatta. detsamma. - Några läro-
ämnen, som nu: äro höpslagna till en ends
profession, äro af den vidsträckthet, att de
:ämpligen borde: delas i två eller flere.; Så
är t, ex. vid Lunds universitel btott, en ipro-
fessor i kemi: och mineralogi; blott. en pro-
fessor i bistoria och statistik; blott en dito i
österländska språken; blott en ilefvande språk;
öch till på köpet föreläser denne äfven este-
tik, för hvilken. vetenskap ingen särskilt prö-
fession eller ens adjunktur finnes inrättad ; ä-
vensom ingen profession finnes t:-ex: för geo-
lögi, farmakologi, sanskrit m. fl: ämhen.
Deremot; finnes det en särskilt profession i
.Lagarnes historia,; men ingen dylik i mer
dicinens historia, -eller ens i de till filosofiska
fakulteten hörande. vetenskaper, eller i allmän
kulturhistoria, hvilken dock är ojemförligt
mycket vigtigare än laghistorien. Förändrin-
gar och förbättringar vid inrättandet af det
på upsala-..och lundasuniversitetens ruiner i
Stockholm. stiftade. nationaluniversitetet.kunde
sålunda vida lättare och utan så stort betup-
gende verkställas, då man hade att disponere
öfver de nuvarande båda universitetens tillgån-
gar uch stater. Men ej så mycket för den pekut
njära besparingsns sku I. vore det fösdelaktigt;
för vetenskapen sjelf och för dess spridande vore
detaf allra högsta vigt att vid nationaluniver-
sitetet flere lärare anstäldes i hvarje veten-
skap, och nya professioner inrättades, så: att
hvar och en.ej finge större fält (ör! sin verk-
samhet, än som- motsvarar menskliga krafter.
Litom oss alltså gifva vika för tidens fordrin-
gar, då de äro billiga och rättvisa! Ma våra
universitet utvandra från sina säkademiska
bondbyar, och slå: sig ned i den stolta Mä
larstaden, i Rirger J ris stad, för att de.r
ifrån -med fördubblad glans: sprida vetenska-
pens ljus öfver: norden och för att göra det
gamla, Sverge bland alla civiliserade folk lika
aktadt för sina vetenskapliga idrotter, som de
formdom var: det. för sina krigiska!
SAERDNA
Frågan om förändring i hufvådsta-
dens representativa styrelse.
Den komite, som blifvit nedsatt för att till
magistraten och femtio äldste äfgifva betän
kande i denha fröga, hade, som bekant, till
be handling emeottagit: ej blott det af hr Schar-
tau först framlagda förslaget, utan äfven isär-
skilta motioner af rädmännen Schönmeyr och
Upling. Vid ett nyligen hållet komitesam-
manträde . framlade en af komitens leda-