AUMLe ? Rensningarna i Rönne å, från Engelholm till Sönnarslöfs bro, hafva under året endast blifvit påbörjade, men komma att bedrifvas med starkare. fart. sedan Engelholms hamnanläggning hunnit fuällbördas. Hamnarbetet vid Ystad (med statsanslåg). Vågbrytarn2 hafva blifvit fullbordade och godkände. Kontrakt om hamnbassinens fördjupande har äfven blifvit antaget: Uppmuddringen af Karlskrona. handelshamn har bedrifvits-till.upptagande af en 13!, fot djup och 300 fot bred ränna i den uppgrundade hamnbassinen, på en längd af. 1500 fot. Arbetenåä till. förbättrande af. Slite hamn på Gotland hafva fortskridit så, att 4 stenkistor blifvit bygda och försänkta; en stenkista är dessutom påbörjad, och stensättning. verkstäld till omkring ?-,:delar af längden -påsträckan från land till första bryggan. Jernvägs-stambana, med utgångspunkt från Malmö, i sträckning till Jönköping. . För att påbörja. denna jernbana, hvilken K: M:t uti nådig proposition till rikets ständer föreslagit till successiv bygnad ensamt på statens bekostnad, i mån som medel derför kunde göras tillgängliga, afsatte ständerna, som Ööfverensstämde uti denna K. M:ts nådiga åsigt, en summa af en million rdr bko, att användas, till dess att rikets näst sammanträdande ständer anvisa ytterligare medel till företagets förbättrande. Med enahanda föreskrifter i afseende på verkställigheten, som dem, hvilka äro nådigst stadgade för statens jervägsstambana med utgångspunkt från. Göteborg, är utförandet af arbetet från Malmö, genom nådigt bref af den 31 Jan. 1855, uppdraget .åt öfversten m. m. Ericsson; och. enär bemälte öfverste afgifvit fullständig berättelse, åskådliggjord af kartor och tabeller, rörande nästl. årets åtgärder i och för ifrågavarande jernvägslinie, hvårom allt styrelsen, på. grund af nådig remiss den 13 nästl. Mars. afgifvit underd. utlåtande, så har styrelsen. nu ansett sig böra underd. åberopa dessa handlingar. Bland vägbygnader, som under året blifvit beslutna, må nämnas omläggningar inom Hallands län at den landsväg, som under benämning Nissastigen sträc. ker sig mellan Halmstad och Jönköping, och hvartill staten anslagit 28,908 rdr. — För sänkning af Ramsjön och andra sjöar i Ljungby, Winberga, Stafsinge och Morups socknar i Halland, af Långsjön och Galnegöl i Almundsryds socken af Kronobergs län, ut dikning af Tomsjöarne m. fl. i Dädesjö och Furuby socknår af samma län och af Mölleoch Dofva-sjöarne i Asarums socken af Blekinge län; samt för aågra myruidikningar Har staten bidragit med 3896 rdr i anslag och 15,984 rdr i lån, SE ATS SADE — Följande petition om lönförhöjning har till Kongl. Möäj:t blifvit ingifven från kronolänsmännen i Jönköpings län: Stormäktigste; allernådigste konung. Undertecknade; kronoläesmän i Jönköpin7s län, våga i djupaste underdånighet vända oss ii. dere Kongl, Maj:t, i höpp att Eders Kongl. Mej tt: digsi täcktes behjerta den underdåniga anhållan vi börmed gå att skriftligen framställa, såsom urståndsatta att på annat sätt andraga våra bekymmer jemte de skäl. som lägga grunden dertill. d Genom nya löneregleringen för landtstaten i rikef hafva en del af oss eller omkriog hälften mistat frår och med en tredjedel till och med Balfva denb ordi narie lön vi bitintills fått uppbära, och återstående halfva antalet bar visserligen blifvit tillagd nåtor förhöjning i den årliga lönen, mena dock till så otill: räckligt belopp under när-arände tid, att det:är o möjligt att :på ett någorlunda anständigt sätt bered: 0ss nödtorflig bergning, helst vid betraktande åf nästan allas vår förlust i det så kallide medelmarkesångsgriset, betydlig minskning i de hitintils åtnjutaa små sportlärna sämt framför allt gevom för hög appskattniog sf våra i allmänhet små och magra boställen, hvilka endast lemna oss tak öiver hufvudet samt mer eller mindre bidrag till tarflig brödföda för oss sjelfve och våra familjer. Boställenas höga uppskattning beror till en del på för oss ofrivilliga åtgärder och, för att icke dölja sanningen; till en del på oss sjelfva i så måtto, att vi, lemnade i okun ghet om det åsyftade ändamålet; bade skäl befara, då befallning derom gafs, att fråga möjligen kunde vara å bane att fråntaga oss desahima; och heldre än att i så fall blifva försatte i en husvill bölBgenhet, då få af oss ega utväg att åvägabringa annan bostad, upptogo vi boställenas afkästning förr för högt än för lågt i loflig och förlåtlig afsigt att skydda oss för käpbara förluster på: desammas indragning, då den motsvarande kontanta ersättving vi kunde moise, i allx fall komme att utgöra endast ett obetydligt belopp. Visserligen äro icke våra boställslägenheter af så klen beskaffenhet, att icke någon inkomst deraf bör kunna beräknas af den som är i landtbruk kunnig och har tillfälle awt uteslutande egna sia tid och uppmärksamhet åt ligenhetens skötande, hvilket senare dock endast. undantagsvis kan vara fallet för oss, såsom nästan uteslutande upptagne af resor och bestyr i och för våra trägne och besvärliga rjenster; men. att på sätt som skett bestämma en läsenhets framtida afkastning efter ett visst fixerad: 2rrende och efter det möjligaste högsta belopp, under en för öfrigt i landtmannaförhållandan ovanlig: högt uppdrifven konjunktur; som är beroende af månva vexlände tillfälligheter; är dock eftör värt ubderdåniga förmenande icke lämpligt, såsom ock utgånsen redan ådagalagt, helst om detta antagna arrende skall utgörå en ordinarie tjeastemans enda lön på stat, och hvarom vi ej känna något liknande exempel itom någon annan tjenstemannakår, då bostilisafkastningen vanligen, såsom billigt är, endast aas! till någon viss procent efter taxeringsvärdet dera. Om vidåre i betraktande tages den arbetspersonal som är behöflig för att ändamålsenligt sköta bostäl lena; de under åren stegrade pretentioner på hög af löning till denna personal, uppgående för en enda arbetskarl, inberäknadt föda och lön; till minst bälften af en Jänsmans lön; de allmänna och kommunala önera, som häfta vid boställena; skyldigheten att låg: ligen vidmakthålla dem till hus och annan häfd, en skyldighet som för några af oss, alldehstund bostsl lena äro belägne i en skoglöstrakt, är mycket benagande; samt osäkerheten att ens erhålia medelmåttig afkastniog å lägenheterna, hvilka, i likhet med andra hemman i orten, äro magra och besvärade af frost och andra vanskligheter, och derå en del af oss gjort, efter våra vilkor, betydliga uppoffring Ir medelst vyodlingårs anställande, af hvilka vi, utom förlusten af det dertill använda kapitalet, bu ingen ånnån inkomst få räkna, öd den att äfven dessa odlingars afkastning blifvit beräknad såsorh en os af staten tillskyndad fördel, enligt hvad den stadfästad: planen för nya löneregleringen bestämmer, så är 0bestridligt; att ett för en gång antäget högt arrende, är en olämplig gruud i och för utrönande af en lägenhets närvarande eller framtida afkastning, syonerligen då denna skall beräknas såsom positiv löp för en tjensteman -och att mången af oss i följd häraf i sjelfva verket icke åtnjuter hågon sådan, då boställslägxenheten blifvit uppskattad till hela bestämda lönebeloppet, ehuru medgifvas måste, dels att desemma böra, efter skäliga grunder i löneberäkningen, ingå, t. ex. på sätt inom militiestaten är stadgadt och ännu vordet bibehållet; dels att boställena i de flesta fall för oss vore omistliga, så som åtminstone en tillflykt då annan bostad ej kan beredas. Våra så kallade extra inkomster bestå i deh kunna endast utgöras af tillfälliga ersättningar för utmätningsresor och bötesandelar. Uimätningsi RR VR ÅKA ER nunna Ach till märkt TA.