1) töra matrikel ötver de vid läroverket intagna lärjungar, enligt bifogade formulär litt. D; 2) föra diarium, enligt formuläret litt. E; 2) 3) hålla läroverkskollegii protokollsbok i vederbörligt skick; f 4) inom åtta dagar efter hvarje termins slut till Teforus insända afskrift af examenskatalogen, men il låta på sitt ställe inhäfta originalet, för att i läroverkets arkiv försvaras; ; 5) derstädes jemväl förvara inkomna samt afskrift i Jaf utgående betyg och skrifvelser. 108. Skulle för något fall i afseende på läroverkets styrelse tydlig och lagbestämd föreskrift saknas, anmäle rektor sådant hos ephorus och begäre bans förordnande; egande rektor emellertid att för tillfället stadga, och gälle hans föreskrift till ovilkorlig efterlefnad intilldess ephori beslut hunnit meddelas. j 109. Rektor tillkomme af öfriga lärare det företräde, den aktning och hörsamhet, som hans vigtiga och ansvarsfulla embete anstå. OO Off SS RR Om läroverkskollegium. s 110. Ledamot af kollegium är hvarje vid läroverket tjenstgörande, på ordinarie stat uppförd lärare, utom lärare i musik, teckning och gymnastik. Läroverkets rektor sammankalle kollegium, vare vid dess sammanträden föredragande, samt i epbori eller inspektors frånvaro ordförande, och ansvare alltid för protokollet. Den, som ensam, med fullt ansvar, såsom vikarie förestår läraresyssla, vare jemväl ledamot af kollegium. Lärare, som ej är kollegiiledamot, må, om rektor finner skäl, kollegii sammanträden öfvervara och i öfverläggningarna, men ej i besluten deltaga. Ej må ledamot utan laga förfall sig från kollegii sammankomst afhålla. 111. Ärender, som undervisningen, skoltukten eller läroverkets angelägenheter i allmänhet röra, handläggas af kollegium med den myndighet denna stadga medgifver. 112. Vid omröstning inom kollegium ego, i händelse af lika röstetal, ordföranden afgörande röst. 113. Är ephorus vid lärosätet närvarande, varde han genom rektor om kollegii sammankomst underrättad. Kommer ephorus vid kollegii sammanträde tillstädes, deltage han såsom ordförande, der han så vill, i målens ransakning och utredning, och, sedan kollegii ledamöter afgifvit sina röster, meddele sitt utlåtande, utom i de mål, som böra hans pröfning och stadfästelse underställas, då han ej må ingå uti öfverliggningen om beslutet. S 114. Är ephorus icke vid lärosätet närvarande, varde inspektor alltid om: kollegii sammankomst underråttad, och öfvervare, der han så för godt finner, såsom röstegande och ordförande dess öfverläggningar. 115. Är fråga om lärjunges skiljande från läroverket, vare kollegium icke domfört med mindre tre ledamöter äro närvarande. Befinnes kollegium ej domfört, ege ordföranden att en eller två för allmänt förtroende inom orten kända personer adjungera. 116. Målen behandlas i kollegium med möjligaste korthet och summario pröcessu, så framt sakens utredande ej annorlunda kräfver. För öfrigt ege kollegium tillse, att dess åtgärder alltid må leda till det ändamål, som förnämlbgast bör åsyftas, nemligen lärjungarnes bildande till gudsfruktan, sedlighet, flit och ordning. f-117. Aoser rektor sig ej kunna biträda kollegii beslut, må det efori pröfning understillas. Om Lärare. 118. Läraren gifve sorgfällig akt på sitt ansvarsfulla kall att befordra lärjungarnes förkofran i gudsfruktan, sedlighet, kunskaper, ordning, flit och lydaktighet. Han erinre sig, att han vid sitt kalls utöfning i förhållande till lärjungen företräder faders ställe. Han. besinne ock, att till det mål, som ban vid lärjungarnes ledning bör hafva i sigte, förer han dem säkrast genom eget föredöme. S 119. Vid lärjungarnes behandling i sedligt afseende framlysealltid lärarens gadsfruktan, hans kärlek till rättvisa och ordning, hans redlighet och saktmod. På ett faderligt, det är mildt, men allvarligt sätt rätte han deras förseelser, fästande noggran uppmärksämhet på skilnaden mellan de fel, som tillhöra deras ålder, och dem som komma af vanart, eller, lemnade utan rättelse, kunna dertill leda. Då läraren begagoar den bestraffnivgsrätt, hvilken så väl enligt denna stadga som enligt naturen af all uppfostran honom tillkommer, tage han sig väl tillvara, att den icke. utöfvas af nyck eller med öfverilning. särdeles hafve ban akt derpå, att icke bestraffningen, genom missförhållande till felets beskaffenhet och de felandes sinnesart. må alstra ökadt sjelfsvåld eller förställning, bitterhet eller nedslagenhet. -120. Vidundervisningen vare lärarens förnämsta syfte, att utveckla lärjungens anlag och förmögenheter. Han besinne derföre, att han ej fullgjort sio plikt genom att hafva inpreglat lexans bokstaf i lärjungens minne, utan bör sorgfälligt tillse, att lärjungen, i förhållande till det fattningsgåfvans omfång, som tillhörer hans ålder, och till det kunskapsmått han redan hunnit inhämta. tillegnar sig läroämnet i klar insigt, och derigenom hans förmögenbeter öfvas till sjelfverksamhet, det är till en på samma gång fri och metodisk verksamhet. Detta mål söke läraren vinna dels genom förklaring och förhör af föresatta lexor, dels genom taloch skrifSfniogar, hvilsa för undervisningen äro af väsentlig vigt. Vid förhör öfve läraren sorgfälligt lärjungen att med reda, klarhet och fullständighet afgifva sina svar. Läraren göre vid hvarje undervisningsämne lärjungen uppmärksam på dess tillämpning, dock så, att den teoretiska bildningen, såsom tankeöfning och sunskap, derigenom ej: uppoffras. — Vid språkunderi ri visning bör, så vidt möjligt är, det språk begagnas, )k ivari undervisning meddelas. Läraren skall noga tillse, att lärjungens håg och vi krafter ieke nedtyngas genom för stora hemlexor. Ilk första klassen må hem exor älls icke eller endast h hÖgst sparsamt gifvas, i följande klasser deremot småningom utvidgas i samma mån som lärjungens troppsoch själskrafter utvecklas till förmåga så äl if en mera ansträngd sysselsättning, som af en icke bi lott till minnesöfning inskränkt studiiverksambet på gen hand. st 121. Lärare vare ovilkorligen förpliktad att un-k ler läsetermin bo inom den stad, der läroverket, vid ) kc wilket han tjenstgör, är beläget. bi 122. Vid utsatt lärotimme infinhe sig läraren lä 4 klockslaget 1 lärorummet, och må han ej utan nc riltigt förfall derifrån aflägsna sig före timmens slut. di För öfrigt ställe han sig ull noggran efterrättelse bs warje i denna stadga gifven föreskrift, som med lig hans. befattning kan ega sammanhang. sa 123. Lärare, som blifvit till klassföreståndare ra itsedd, iaktiage hvad 101 honom i sådan egenskap til lägger. s 124. Vid läroverk, der lektor eller annan ordilel arie lärare vid undervisningen biträdes af adjunkt dj ler annan lärare, tillhöre lektorn eller ordinarie ll irären samtliga lärjungarnes ledning i honom ålig50! ande läroämne, och hafve ban i följd deraf tillsyn in! fver det sätt, hvarpå biträdande läraren undervissä ingen meddelar, men ege ieke att, utan rektors vetI ko sap och bifall, , derutinnan göra några anordningar. oc) s 125. Lärare, som vid ett läroverk utöfver dess) Pe rdinarie stat anställes, ege i afseende på tjenstens ut: töfniog samma rävtigheteroch skyldigheter som orj ra! inarie lärare, derest undantag ej är i denna stadga UU PA UR AM AM Ac mm mm mm Sreskrifvet. ter FJERDE KAPITLET. H Ekonomisk Stadga. 107 Om lärohus och embelsgårdar. ke s 126. Bygnad och underhållande aflärohus :kola, I ele er de icke, enligt gällande författningar, åligga stäl erna, ske på bekostnad af stiftens bygnadskassor, för 1 anAaAm vadaorvrhöranda hickana nanh Janeicta.rL;: Fx.