- 1) töra matrikel ötver de vid läroverket intagna
lärjungar, enligt bifogade formulär litt. D;
- 2) föra diarium, enligt formuläret litt. E;
2) 3) hålla läroverkskollegii protokollsbok i vederbör-
ligt skick;
f 4) inom åtta dagar efter hvarje termins slut till
Teforus insända afskrift af examenskatalogen, men
il låta på sitt ställe inhäfta originalet, för att i läro-
verkets arkiv försvaras;
; 5) derstädes jemväl förvara inkomna samt afskrift
i Jaf utgående betyg och skrifvelser.
108. Skulle för något fall i afseende på läro-
verkets styrelse tydlig och lagbestämd föreskrift sak-
nas, anmäle rektor sådant hos ephorus och begäre
bans förordnande; egande rektor emellertid att för
tillfället stadga, och gälle hans föreskrift till ovilkor-
lig efterlefnad intilldess ephori beslut hunnit med-
delas.
j 109. Rektor tillkomme af öfriga lärare det före-
träde, den aktning och hörsamhet, som hans vigtiga
och ansvarsfulla embete anstå.
OO Off SS RR
Om läroverkskollegium.
s 110. Ledamot af kollegium är hvarje vid läro-
verket tjenstgörande, på ordinarie stat uppförd lärare,
utom lärare i musik, teckning och gymnastik. Läro-
verkets rektor sammankalle kollegium, vare vid dess
sammanträden föredragande, samt i epbori eller in-
spektors frånvaro ordförande, och ansvare alltid för
protokollet.
Den, som ensam, med fullt ansvar, såsom vikarie
förestår läraresyssla, vare jemväl ledamot af kollegium.
Lärare, som ej är kollegiiledamot, må, om rektor fin-
ner skäl, kollegii sammanträden öfvervara och i öf-
verläggningarna, men ej i besluten deltaga.
Ej må ledamot utan laga förfall sig från kollegii
sammankomst afhålla.
111. Ärender, som undervisningen, skoltukten
eller läroverkets angelägenheter i allmänhet röra,
handläggas af kollegium med den myndighet denna
stadga medgifver.
112. Vid omröstning inom kollegium ego, i hän-
delse af lika röstetal, ordföranden afgörande röst.
113. Är ephorus vid lärosätet närvarande, varde
han genom rektor om kollegii sammankomst under-
rättad. Kommer ephorus vid kollegii sammanträde
tillstädes, deltage han såsom ordförande, der han så
vill, i målens ransakning och utredning, och, sedan
kollegii ledamöter afgifvit sina röster, meddele sitt
utlåtande, utom i de mål, som böra hans pröfning
och stadfästelse underställas, då han ej må ingå uti
öfverliggningen om beslutet.
S 114. Är ephorus icke vid lärosätet närvarande,
varde inspektor alltid om: kollegii sammankomst un-
derråttad, och öfvervare, der han så för godt finner,
såsom röstegande och ordförande dess öfverläggningar.
115. Är fråga om lärjunges skiljande från läro-
verket, vare kollegium icke domfört med mindre tre
ledamöter äro närvarande. Befinnes kollegium ej
domfört, ege ordföranden att en eller två för all-
mänt förtroende inom orten kända personer adjun-
gera.
116. Målen behandlas i kollegium med möjli-
gaste korthet och summario pröcessu, så framt sa-
kens utredande ej annorlunda kräfver. För öfrigt ege
kollegium tillse, att dess åtgärder alltid må leda till
det ändamål, som förnämlbgast bör åsyftas, nemligen
lärjungarnes bildande till gudsfruktan, sedlighet, flit
och ordning.
f-117. Aoser rektor sig ej kunna biträda kollegii
beslut, må det efori pröfning understillas.
Om Lärare.
118. Läraren gifve sorgfällig akt på sitt an-
svarsfulla kall att befordra lärjungarnes förkofran i
gudsfruktan, sedlighet, kunskaper, ordning, flit och
lydaktighet. Han erinre sig, att han vid sitt kalls
utöfning i förhållande till lärjungen företräder faders
ställe. Han. besinne ock, att till det mål, som ban
vid lärjungarnes ledning bör hafva i sigte, förer han
dem säkrast genom eget föredöme.
S 119. Vid lärjungarnes behandling i sedligt af-
seende framlyse- alltid lärarens gadsfruktan, hans
kärlek till rättvisa och ordning, hans redlighet och
saktmod. På ett faderligt, det är mildt, men allvar-
ligt sätt rätte han deras förseelser, fästande noggran
uppmärksämhet på skilnaden mellan de fel, som till-
höra deras ålder, och dem som komma af vanart,
eller, lemnade utan rättelse, kunna dertill leda. Då
läraren begagoar den bestraffnivgsrätt, hvilken så väl
enligt denna stadga som enligt naturen af all upp-
fostran honom tillkommer, tage han sig väl tillvara,
att den icke. utöfvas af nyck eller med öfverilning.
särdeles hafve ban akt derpå, att icke bestraffnin-
gen, genom missförhållande till felets beskaffenhet
och de felandes sinnesart. må alstra ökadt sjelfsvåld
eller förställning, bitterhet eller nedslagenhet.
-120. Vid- undervisningen vare lärarens förnäm-
sta syfte, att utveckla lärjungens anlag och förmö-
genheter. Han besinne derföre, att han ej fullgjort
sio plikt genom att hafva inpreglat lexans bokstaf i
lärjungens minne, utan bör sorgfälligt tillse, att lär-
jungen, i förhållande till det fattningsgåfvans om-
fång, som tillhörer hans ålder, och till det kunskaps-
mått han redan hunnit inhämta. tillegnar sig läro-
ämnet i klar insigt, och derigenom hans förmögen-
beter öfvas till sjelfverksamhet, det är till en på
samma gång fri och metodisk verksamhet. Detta
mål söke läraren vinna dels genom förklaring och
förhör af föresatta lexor, dels genom tal- och skrif-
Sfniogar, hvilsa för undervisningen äro af väsentlig
vigt. - Vid förhör öfve läraren sorgfälligt lärjungen
att med reda, klarhet och fullständighet afgifva sina
svar.
Läraren göre vid hvarje undervisningsämne lär-
jungen uppmärksam på dess tillämpning, dock så,
att den teoretiska bildningen, såsom tankeöfning och
sunskap, derigenom ej: uppoffras. — Vid språkunder- i ri
visning bör, så vidt möjligt är, det språk begagnas, )k
ivari undervisning meddelas.
Läraren skall noga tillse, att lärjungens håg och vi
krafter ieke nedtyngas genom för stora hemlexor. Ilk
första klassen må hem exor älls icke eller endast h
hÖgst sparsamt gifvas, i följande klasser deremot
småningom utvidgas i samma mån som lärjungens
tropps- och själskrafter utvecklas till förmåga så äl
if en mera ansträngd sysselsättning, som af en icke bi
lott till minnesöfning inskränkt studiiverksambet på
gen hand. st
121. Lärare vare ovilkorligen förpliktad att un-k
ler läsetermin bo inom den stad, der läroverket, vid ) kc
wilket han tjenstgör, är beläget. bi
122. Vid utsatt lärotimme infinhe sig läraren lä
4 klockslaget 1 lärorummet, och må han ej utan nc
riltigt förfall derifrån aflägsna sig före timmens slut. di
För öfrigt ställe han sig ull noggran efterrättelse bs
warje i denna stadga gifven föreskrift, som med lig
hans. befattning kan ega sammanhang. sa
123. Lärare, som blifvit till klassföreståndare ra
itsedd, iaktiage hvad 101 honom i sådan egenskap til
lägger.
s 124. Vid läroverk, der lektor eller annan ordi- lel
arie lärare vid undervisningen biträdes af adjunkt dj
ler annan lärare, tillhöre lektorn eller ordinarie ll
irären samtliga lärjungarnes ledning i honom ålig- 50!
ande läroämne, och hafve ban i följd deraf tillsyn in!
fver det sätt, hvarpå biträdande läraren undervis- sä
ingen meddelar, men ege ieke att, utan rektors vet- I ko
sap och bifall, , derutinnan göra några anordningar. oc)
s 125. Lärare, som vid ett läroverk utöfver dess) Pe
rdinarie stat anställes, ege i afseende på tjenstens ut:
töfniog samma rävtigheter- och skyldigheter som or- j ra!
inarie lärare, derest undantag ej är i denna stadga
UU PA UR AM AM Ac mm mm mm
Sreskrifvet. ter
FJERDE KAPITLET. H
Ekonomisk Stadga. 107
Om lärohus och embelsgårdar. ke
s 126. Bygnad och underhållande aflärohus :kola, I ele
er de icke, enligt gällande författningar, åligga stä- l
erna, ske på bekostnad af stiftens bygnadskassor, för
1
anAaAm vadaorvrhöranda hickana nanh Janeicta.rL;: Fx.