att dessa förändrade organisationer lättare och hä-
stigare skola kunna genomföras då embetsmännens
bu som enär
ger Sig. få mera göromål änhan föru it, då ben
erhöll: fällmåkt på tjensten, jemväl deta är fettiej
ovigtigt skal att bevilja eådäst em provisorisk löne-
förhöjning. ! ?
— Öfver .det beryktade -ryska- cirkuläret;
hvars äkthet, åtminstone hvad formen beträf:
far, betviflats af de franska bladen Patrie
och Pays; och hvars läror, aSiecle, anser
ganskasdöttasatt vederlägga;isynnerhet då de
predikas Ef en Töakt, somjust har interventio-
ner hos sina grannar att tacka för nästan hela
sin st:rhet, innehåller det senast hitkomna
numret af Times en artikel, hvaruti bland
annat yttras följande:
Ett ganska märkligt ryskt statsdokument,
som vi i7dag i vårtidning införa, påyrkar med
mycken ifver nonisterventionens tillämpning
på de. neapolitanska förhållandena. Furst
Gortschakow begynner med frawläggandet af
det påstående, att hädanefter noninterventions-
principen i-ordets strängaste och obokstafliga
etydelse måste bli en regel för den europe:
ska politiken, enär det senaste kriget emor
Ryssland just företogs till häfdande af denna
princip. Dea dlistige ryske diplomaten, hvars
uppdrag här var att framkasta ett Jockande
argument, förutsätter; att-man hädanefter: ej
bör låtsa- veta: af-alla historiska förhandlingar,
som föregått de allierade armeernas afsärdan-.
de till Orienten för att hindra turkiska rikets
inkräktning genom czaren. Men så är det
icke. Läran om. intervention i en grann-
stats angelägenheter befinner sig nu på allde-
les-sammea punkt som innan ryssarnes öfver-
gång af Pruth och kongressen i. Paris. - En.
person kany;äfven med våld, gå in isin grannes
husj:soin står ilågor, ehuru han dervid möjligen
kommer att skada något af grannens egendom,
allt i ändamål att bevara sin egen boning från
olycka? Dettz ärBvad Frankrike och England
Kunde göra, icke hvad de nu. äro:i begrepp
att göra.i Neapel. - En person kan: ock gå in
i-sin sgranhes häs-i den uttryckliga afsigt att
röfva hans egodelar och skära af honom stru-
pen, -på .den. grund, att. han är en sjuk man.
Detta: är hvad-Ryssland gjorde iafseende på
Törkiet. Det intervenerade, men dess inter-
vention. omintetgjordes. I afseende på Grek-
land anmärker furst Gortschakow med: leds-
nad hufvudstadens fortfarande. besättning med
främmande trupper. - Han glömmer: härvid,
att. Atben ej var annat än ett ryskt batteri,
riktadt: emot Turkiet; och att Vestra Europa
af hans förre herres djerfva intriger tvinga-
des att fortfarande- hålla nämde stad besatt.
Rysslands. tanke: var att bringa grekerne i
uppror -emot Porten; och Athen skulle i dess
egenskap af hufvudstad för ett sjelfständigt
grekiskt ..konungarike- bli: förnämsta härden
för upproret. Men för att återkomma till Nea-
pels angelägenbeter, som nu utgöra ett ämne
af mera omedelbar vigt för Europas lugn, så
klingar det väl mycket hypokritiskt att höra
en rysk diplomat stämpla ifrågavarande de-
monstration såzom en öppen förklaring af den
starkares rätt öfver den svagare.
Med -anledoing af underrättelsen om att
order blifvit gifna till en rysk eskader att
hålla sig-färdig till afsegling, och att dess
bestämmelse skulle vara Neapel, yttrar Times
med äkta britisk stolthet: Frankrike och
England lära näppeligen kunna undertrycka
ett småleende vid den hotande anblicken af
en rysk flotta. Men då vi önder sista kriget
hade en viss svårighet att få se en sådan,
så kan utsigten. till ett närmare: betraktande
nu ej hos oss väcka andra känslor än till-
fredsställelse. Ytterligare få vi anmärka, att
ifall noninterventionsprincipen skulle genom-
föras efter de ryska åsigterna, så måste äfven
de franska och österrikiska trupperna i Ita-
lien. nu draga sig tillbaka inom sina egna
landamären. Om Ebglånd åter intervenerår,
så kommer det att ske emot dess vilja och
med den fulla tyngden af en omutlig mora-
lisk kraft. Det bör nemligen aldrig förgätas,
att Englands genom en inblandning i konti-
nentala tvister har mindre att vinna och mera
att förlora än någon annan makt.