att dessa förändrade organisationer lättare och hästigare skola kunna genomföras då embetsmännens bu som enär ger Sig. få mera göromål änhan föru it, då ben erhöll: fällmåkt på tjensten, jemväl deta är fettiej ovigtigt skal att bevilja eådäst em provisorisk löneförhöjning. ! ? — Öfver .det beryktade -ryskacirkuläret; hvars äkthet, åtminstone hvad formen beträf: far, betviflats af de franska bladen Patrie och Pays; och hvars läror, aSiecle, anser ganskasdöttasatt vederlägga;isynnerhet då de predikas Ef en Töakt, somjust har interventioner hos sina grannar att tacka för nästan hela sin st:rhet, innehåller det senast hitkomna numret af Times en artikel, hvaruti bland annat yttras följande: Ett ganska märkligt ryskt statsdokument, som vi i7dag i vårtidning införa, påyrkar med mycken ifver nonisterventionens tillämpning på de. neapolitanska förhållandena. Furst Gortschakow begynner med frawläggandet af det påstående, att hädanefter noninterventionsprincipen i-ordets strängaste och obokstafliga etydelse måste bli en regel för den europe: ska politiken, enär det senaste kriget emor Ryssland just företogs till häfdande af denna princip. Dea dlistige ryske diplomaten, hvars uppdrag här var att framkasta ett Jockande argument, förutsätter; att-man hädanefter: ej bör låtsaveta: af-alla historiska förhandlingar, som föregått de allierade armeernas afsärdan-. de till Orienten för att hindra turkiska rikets inkräktning genom czaren. Men så är det icke. Läran om. intervention i en grannstats angelägenheter befinner sig nu på alldeles-sammea punkt som innan ryssarnes öfvergång af Pruth och kongressen i. Paris. En. person kany;äfven med våld, gå in isin grannes husj:soin står ilågor, ehuru han dervid möjligen kommer att skada något af grannens egendom, allt i ändamål att bevara sin egen boning från olycka? Dettz ärBvad Frankrike och England Kunde göra, icke hvad de nu. äro:i begrepp att göra.i Neapel. En person kan: ock gå in i-sin sgranhes häs-i den uttryckliga afsigt att röfva hans egodelar och skära af honom strupen, -på .den. grund, att. han är en sjuk man. Detta: är hvad-Ryssland gjorde iafseende på Törkiet. Det intervenerade, men dess intervention. omintetgjordes. I afseende på Grekland anmärker furst Gortschakow med: ledsnad hufvudstadens fortfarande. besättning med främmande trupper. Han glömmer: härvid, att. Atben ej var annat än ett ryskt batteri, riktadt: emot Turkiet; och att Vestra Europa af hans förre herres djerfva intriger tvingades att fortfarandehålla nämde stad besatt. Rysslands. tanke: var att bringa grekerne i uppror -emot Porten; och Athen skulle i dess egenskap af hufvudstad för ett sjelfständigt grekiskt ..konungarikebli: förnämsta härden för upproret. Men för att återkomma till Neapels angelägenbeter, som nu utgöra ett ämne af mera omedelbar vigt för Europas lugn, så klingar det väl mycket hypokritiskt att höra en rysk diplomat stämpla ifrågavarande demonstration såzom en öppen förklaring af den starkares rätt öfver den svagare. Med -anledoing af underrättelsen om att order blifvit gifna till en rysk eskader att hålla sig-färdig till afsegling, och att dess bestämmelse skulle vara Neapel, yttrar Times med äkta britisk stolthet: Frankrike och England lära näppeligen kunna undertrycka ett småleende vid den hotande anblicken af en rysk flotta. Men då vi önder sista kriget hade en viss svårighet att få se en sådan, så kan utsigten. till ett närmare: betraktande nu ej hos oss väcka andra känslor än tillfredsställelse. Ytterligare få vi anmärka, att ifall noninterventionsprincipen skulle genomföras efter de ryska åsigterna, så måste äfven de franska och österrikiska trupperna i Italien. nu draga sig tillbaka inom sina egna landamären. Om Ebglånd åter intervenerår, så kommer det att ske emot dess vilja och med den fulla tyngden af en omutlig moralisk kraft. Det bör nemligen aldrig förgätas, att Englands genom en inblandning i kontinentala tvister har mindre att vinna och mera att förlora än någon annan makt.