STOCKHOLM, den 6 Okt.
Vi meddelade i lördagsbladet första afdel-
ningen af den samma dag utfärdade nya skol-
ordningen eller den del deraf, som innehåller
den egentliga stadgan för undervisningen och
ordningen vid elementarläroverken. - För att
sätta dem bland våra läsare, som äro intres-
serade deraf, i tillfälle att taga fullständig
kännedom om den nya författningens inne-
håll, meddela, vi här nedan det andra. kapit-
let, innehållande befordringslag, och. skola.i
morgon uti ett särskilt bihang meddela de
återstående delarne, innehållande stadganden
om tillsynen öfver elementarläroverken jemte
instruktioner för deras kollegier och tjenste-
män, samt ekonomisk stadga. . Emellertid fort-
sätta vi här, såsom tillägg till hvad vi i detta
afseende anförde i lördagsbladet, en kort re-
dogörelse för de väsentligaste förändringar
som genom dessa stadganden tillkommit.
Om redan de genom första kapitlet stad-
gade förändringarne i afseende på undervis-
ningen och ordningen. vids läroverken inga-
lunda- äro så genomgripande seller öfverhuf-
vud så tillfredsställande, som man efter det
mångåriga arbetet..med en ny skolordning
haft anledning vänta, så gäller detta nästan i
ännu högre grad om de följande kapitlen.
Den gamla skolordningen af år 1820 har här,
hkasom äfven uti den afdelning af det första
kapitlet, som bandlar om; ordning: och stukt,
nästan uti allt det väsentliga blifvit bibehål-
len, så vidt den icke i vissa delar redan förut
genom 1849 års cirkulär hade blifvit upphäfd.
I uppställningen och formen finner man en
omflyttning af vissa paragrafer, här och, der
förkortningar af uttrycken samt utbyte af min-
dre lämpliga ot lämpligare. Men i sak är,
jemförelsevis med hvad i detta afseende yr-
kats och väntats, här endast föga förändradt;
och på det hela lider den nya skolordningen äf-
ven i form, lika .väl som den gamla, af en i
många afseenden alldeles onödig vidlyftighet
och ett småaktigt ingående i detaljer, som för
en allmän stadga borde vara främmande. oeb
hellre göras till föremål för särskilta regle-
menten. - å i
Uti den nya befordringslagen söker man
ännu , alltid iörgäfves några. andra och -bät-
tre utvägar att förvissa sig om skicklighet
i lärarekallet hos sökande till befatthingar vid
elementarläroverken,. än de förut stadgade o-
lämpliga profven — en disputationsakt och
en profläsning inför biskop och konsistorium.
En förbättring är visserligen, att;denna dispu-
tationsakt icke numera ovilkorligen och i alla
ämnen behöfver ske på latin. Detta språkär
likväl föreskrifvet för sökande till lärarebe-
fattningar i teologi och i klassiska språk, ät
vensom lärare måste hafva aflagt disputations-
prof på latin försatt kunna nämnas till rek-
tor, så vida ej vid lägre läroverk med blott
två eller tre lärare konungen i förekommrnande
fall finner godt att derifrån frikalla. Lärares
tillsättande sker som hittills af konsistorium.
der biskopen i dylika frågor icke allenast har
två röster, utom den honom i händelse af
lika röstetal tillkommande afgörande : rösten.
utan : äfven eger.att vid sysslors tillsättning
först till protokollet afgifva sitt yttrande, Pre-
sterlig tjenstårsberäkning och ansökningsrät!
är bibehållen; de så högst olämpliga preben-
depastoraterna likaså, åtminstone tills vidare
Det enda väsentligen nya, som vi kunnat upp-
täcka ishela den så kallade befordringslagen,
handlande om ansökning ooh: prof, om sysslas
tillsättning samt om befordringsrätt och löne-
förmåner, är: att lediga sysslor vid elementar-
läroverken skola genom vederbörande: konsi-
storium kuagöras i det offisiela bladet — ett
stadgande, som väl egentligen hade bort ut-
tärdas längesedan: eller i samma stund indi-
genatsrätten upphäfdes; — vidare att ehuru
det i allmänbet är fortfarande förbjudet at!
innebafva mer än en på stat uppförd : ordina-
rie läraretjenst, icke allenast såsom Nittills
musiklärarebefattningen, utan äfven förord-
nanden att undervisa i främmande lefvande
språk, teckni-g och gymnastik få förenas både
sins emellan och med annan lirarebefattning.
— en föreskrift, hvars lämplighet i öfrigt bör
erkännas, men som, hvad särskilt undervis
ningen i de lefvande språken angår, synes
innebära: en: nog: föråldrad uppfattning af den-
na undervisning såsom vore den blott ett slags
tekniskt bihang till de öfriga läroämnena;
— vidare att lärare i musik, teckning oc
gymnsstik skola vid högre läroverk tillsätts
af biskop och konsistorium: (likesom I
musikdirektören), men vid lägre läroverk der.
emot af e:orus ensam, efter läroverkskollegi
hörande, hvarigenom biskopen fått en ny
makt sig tillerkänd; samt slutligen, attlärare
med. undantag: för de nyssnämde i musik
teckning öch gymnastik, skall vid fylda sex
tio lefnadsår, sedan han tretiofem är varit
allmän tjenst och deraf minst trettio. vid ele
mentarläroverk, vara berättigad till afsked
med åtnjutande af emiritilön eller, om tillgång
dertill zaknes, med bibehållande sisom pensior
af tre fjerdedelar af den lön han,vid afskeds
tagandet innehade, med förbibåll likväl: at
om lärare, som erhållit afsked med pensior
eller emeritilön, ingår i annan befattning mes
åtföljande löneförmåner, ett dessa senare möt
svarande belopp då skall afräknas å pensio.
nen eller emeritilönen. Borttagandet af de
orimliga stadgandet i den gamla skolordnin
gen, att sökande till lärarebefattning måst
vara född och njutit uppfostran uti det stift
inom hvilket befordran sökes, eller ock a
kontingen erhållit jus indigenatuss, .måhänd:
denvigtigaste förandringen i hela detta ka
mitel kan jaka ansas s2isnam någvaAnonohat då