STOCKHOLM, den 6 Okt. Vi meddelade i lördagsbladet första afdelningen af den samma dag utfärdade nya skolordningen eller den del deraf, som innehåller den egentliga stadgan för undervisningen och ordningen vid elementarläroverken. För att sätta dem bland våra läsare, som äro intresserade deraf, i tillfälle att taga fullständig kännedom om den nya författningens innehåll, meddela, vi här nedan det andra. kapitlet, innehållande befordringslag, och. skola.i morgon uti ett särskilt bihang meddela de återstående delarne, innehållande stadganden om tillsynen öfver elementarläroverken jemte instruktioner för deras kollegier och tjenstemän, samt ekonomisk stadga. . Emellertid fortsätta vi här, såsom tillägg till hvad vi i detta afseende anförde i lördagsbladet, en kort redogörelse för de väsentligaste förändringar som genom dessa stadganden tillkommit. Om redan de genom första kapitlet stadgade förändringarne i afseende på undervisningen och ordningen. vids läroverken ingalundaäro så genomgripande seller öfverhufvud så tillfredsställande, som man efter det mångåriga arbetet..med en ny skolordning haft anledning vänta, så gäller detta nästan i ännu högre grad om de följande kapitlen. Den gamla skolordningen af år 1820 har här, hkasom äfven uti den afdelning af det första kapitlet, som bandlar om; ordning: och stukt, nästan uti allt det väsentliga blifvit bibehållen, så vidt den icke i vissa delar redan förut genom 1849 års cirkulär hade blifvit upphäfd. I uppställningen och formen finner man en omflyttning af vissa paragrafer, här och, der förkortningar af uttrycken samt utbyte af mindre lämpliga ot lämpligare. Men i sak är, jemförelsevis med hvad i detta afseende yrkats och väntats, här endast föga förändradt; och på det hela lider den nya skolordningen äfven i form, lika .väl som den gamla, af en i många afseenden alldeles onödig vidlyftighet och ett småaktigt ingående i detaljer, som för en allmän stadga borde vara främmande. oeb hellre göras till föremål för särskilta reglementen. å i Uti den nya befordringslagen söker man ännu , alltid iörgäfves några. andra och -bättre utvägar att förvissa sig om skicklighet i lärarekallet hos sökande till befatthingar vid elementarläroverken,. än de förut stadgade olämpliga profven — en disputationsakt och en profläsning inför biskop och konsistorium. En förbättring är visserligen, att;denna disputationsakt icke numera ovilkorligen och i alla ämnen behöfver ske på latin. Detta språkär likväl föreskrifvet för sökande till lärarebefattningar i teologi och i klassiska språk, ät vensom lärare måste hafva aflagt disputationsprof på latin försatt kunna nämnas till rektor, så vida ej vid lägre läroverk med blott två eller tre lärare konungen i förekommrnande fall finner godt att derifrån frikalla. Lärares tillsättande sker som hittills af konsistorium. der biskopen i dylika frågor icke allenast har två röster, utom den honom i händelse af lika röstetal tillkommande afgörande : rösten. utan : äfven eger.att vid sysslors tillsättning först till protokollet afgifva sitt yttrande, Presterlig tjenstårsberäkning och ansökningsrät! är bibehållen; de så högst olämpliga prebendepastoraterna likaså, åtminstone tills vidare Det enda väsentligen nya, som vi kunnat upptäcka ishela den så kallade befordringslagen, handlande om ansökning ooh: prof, om sysslas tillsättning samt om befordringsrätt och löneförmåner, är: att lediga sysslor vid elementarläroverken skola genom vederbörande: konsistorium kuagöras i det offisiela bladet — ett stadgande, som väl egentligen hade bort uttärdas längesedan: eller i samma stund indigenatsrätten upphäfdes; — vidare att ehuru det i allmänbet är fortfarande förbjudet at! innebafva mer än en på stat uppförd : ordinarie läraretjenst, icke allenast såsom Nittills musiklärarebefattningen, utan äfven förordnanden att undervisa i främmande lefvande språk, teckni-g och gymnastik få förenas både sins emellan och med annan lirarebefattning. — en föreskrift, hvars lämplighet i öfrigt bör erkännas, men som, hvad särskilt undervis ningen i de lefvande språken angår, synes innebära: en: nog: föråldrad uppfattning af denna undervisning såsom vore den blott ett slags tekniskt bihang till de öfriga läroämnena; — vidare att lärare i musik, teckning oc gymnsstik skola vid högre läroverk tillsätts af biskop och konsistorium: (likesom I musikdirektören), men vid lägre läroverk der. emot af e:orus ensam, efter läroverkskollegi hörande, hvarigenom biskopen fått en ny makt sig tillerkänd; samt slutligen, attlärare med. undantag: för de nyssnämde i musik teckning öch gymnastik, skall vid fylda sex tio lefnadsår, sedan han tretiofem är varit allmän tjenst och deraf minst trettio. vid ele mentarläroverk, vara berättigad till afsked med åtnjutande af emiritilön eller, om tillgång dertill zaknes, med bibehållande sisom pensior af tre fjerdedelar af den lön han,vid afskeds tagandet innehade, med förbibåll likväl: at om lärare, som erhållit afsked med pensior eller emeritilön, ingår i annan befattning mes åtföljande löneförmåner, ett dessa senare möt svarande belopp då skall afräknas å pensio. nen eller emeritilönen. Borttagandet af de orimliga stadgandet i den gamla skolordnin gen, att sökande till lärarebefattning måst vara född och njutit uppfostran uti det stift inom hvilket befordran sökes, eller ock a kontingen erhållit jus indigenatuss, .måhänd: denvigtigaste förandringen i hela detta ka mitel kan jaka ansas s2isnam någvaAnonohat då