De särskilta kapitlens rubriker, som angifva innehållet, äro: Stadga för undervisningen och ordningen vid elementarläroverken. — Befordringslag. — Tillsynen öfver elementarläroverken. Instruktionen för deras kollegier och tjenstemän. — Ekonomisk stadga. De åtföljande bilagorna utgöras af läsordningar, utvisande dels undervisningstimmarnes fördelning i hvarje vecka emellan de särskilta läroämnena, dels lärokurser för hvarje klass, samt formulärer för afgångsbetyg, examenskatalog, matrikel och diarium. Den nya stadgan skall tjene till efterrättelse från och med höstterminen (börjande i augusti) nästkommande år 1857, då 1820 års s-olordning kommer att till all kraft och verkan upphöra. De allmännaste dragen af den författning, som läroverken genom denna stadga erhålla, synas ungefär vara följande. Elementarläroverkenr fördelas i högre och lägre, de förra med åtta klasser, af hvilka de fem nedre motsvara det lägre läroverket. Huruvida detta senare, äfven der det är fristående, skall utgöras af fem klasser, kommer likväl att bero på antalet af de vid hvarje sådant läroverk anstälda lärare. Hvar klass bör genomgås på ett år, utom den åttonde, som är beräknad på två år. Den årliga lärotiden skall tillsammans utgöra 36 veckor (således fyra veckor mera än det förut stadgade minimum), fördelade sort förut i två terminer; lärotimmarne i hvarje vecka äro inom första klassen 30, inom den åttonde 28, samt inom alla de öfriga 32, tiden för undervisning i musik, teckning och gymnastik, äfvensom för börs förrättande härvid oberäknad. Lärjungars intagning får icke ske förr än vid fylda nio års ålder och icke på annan tid än vid början af hvarje läsetermin. Läroämnena i allmänhet de samma, som de förut stadgade, med tillägg af någon undervisning i Norges och Danmarks språk och litteratur äfvensom af engelska språket, det senare likväl blott inom särdeles trånga gränsor. Ämnenas ordningsföljd befinnes vara den samma, som förut omtalats såsom afsedd och som vi icke kunnat annat än ogilla, i det att franskan sättes såsom det första främmande språk, hvarmed nybegynnarne sysselsättas. Sedan början gjorts med de vanliga läroämrena i första klassen, der ieke något främmande språk förekommer, inträder nemligen franskan såsom det enda nya ämne i den andra. Först i tredje klassen börjar undervis-; ning i tyska, samtidigt med den i latin; och äfven geometrien inträder först i nämde klass, förberedd i de båda föregående genom linearteckning. Befrielse medgifves från del gamla språkens läsning; och då latinet inträder redan i tredje klassen, är undervisningen således endast i de två lägsta klasserna fullt gemensam för alla lärjungar. Likväl får äfven i de öfriga klasserna gemensam underi visning uti de gemensamma ämnena meddelas åt samtlige lärjungar inom hvarje klass, il. den mån sådant lämpligen kan ske. Ifjerde klassen tillkommer för dem, som läsa latin, grekiska språket, för de öfrige engelska och algebra, hvilket sistnämde ämne för dem, som läsa gamla språk, först inträder i femte klassen, likasom fysik och kemi för dem, som icke läsa nämde språk. För de förstnämde, eller dem som läsa latin och grekiska, kan undervisningen i de lefvande språken inskränkas till ett enda, nemligen antingen tyska eller franska, derest målsman så önskar; undervisning i engelska deremot får icke komma i fråga för dem förr än under de två sista åren af skoltiden (på sarama sätt som de i hebreiska!) derest de sådant åstunda. Äfven för dem, som icke läsa gamla språk, kan undervisningen inskränkas till endast två främmande språk, af hvilka franskan likväl då måste vara det ena, med uteslutande af an-I tingen tyskan eller engelskan. Klasslösning och årsflyttning äro bibehillna, men derjemte I äfven detredan genom 1849 års cirkulär gjorda medgifvandet, att ämnesläsning för lärjungar enligt nya elenentarskolans metod får införas, nemligen om eforus eller vederbörande lärare sådant önska, och hinder för sakens ändamålsenliga behandling ej förefinnes. Rörande afgångsexamen kommer särskilt stadga att utfärdas. Lärarne vid högre elementarläroverk kallas lektorer och adjunkter, vid lägre rektor och kolleger. För de förre är undervisnicgsåliggahdet betydligt ökadt, i det de förpliktas att gifva undervisning 20 timmar i veckan, om de tillika äro domkapitelsledamöter, eljest 22. Rektor skall hafva från 16 till 30 undervisningstimmar i veckan, olika vid högre och lägre läroverk af olika klassantal; kollega och adjunkt 28 till 32. Vid hvarje högre elementarläroverk skall rektor före årsexamen utgifva en årsberättelse i form af inbjudningsskrift, hvaruti redogörelse bör lemnas äfven för alla inom stiftet (eller visst af eforus bestämdt distrikt deraf) belägna lägre elementarläroverk. Rörande öfriga stadganden må för tillfället endast nämnas, att vi deribland förgäfves sökt något spår af förändring i läroverkens styrelse, med undantag af den-föreskriften att rektor vid högre läroverk hädanefter skall förordnas af Kongl. Maj:t för fem år i sender (i stället för att såsom hittills vid gymnasierna väljas af lärarne sjelfve), i det någon af de vid samma läroverk anstälde lektorer dertill utses, sedan biskop och konsistorium ingifvit förslag. För öfrigt är biskopen i hvarje stift fortfarande så kallad eforus öfver alla inom stiftet inrättade statens elementarläroverk. Det är han, och han ensam, som skall tillse, att undervisningsverken motsvara sitt ändamål och att lärarne fullgöra sina åligganden, — som skall afhjelpa och rätta eller lagligen beifra hvarje brist eller försummelse, — som eger att i förekommande fall besluta och stadga, hvad ej redan finnes genom lag bestämdt om åtgärder, som böra vidtagas, — som bestämmer, på förslag af rektor och lärare, valet af läroböcker, och tillser att ändamålsesliga lärometoder begagnas, — som efter sitt godtÅ nande förordnar inspektor-för hvarje läroverk, som är beläget på annan ort inom stiftet, än der han sjelf är bosatt (med undantag för de MM mm mm (0 MM KH OD AD FA RR RR vh VR DD DD AA VEN Pr UP DM ot Ingen spontan Sn NG AASE an Lo me ML