De särskilta kapitlens rubriker, som angifva
innehållet, äro: Stadga för undervisningen och
ordningen vid elementarläroverken. — Befor-
dringslag. — Tillsynen öfver elementarlärover-
ken. Instruktionen för deras kollegier och tjen-
stemän. — Ekonomisk stadga. De åtföljande
bilagorna utgöras af läsordningar, utvisande
dels undervisningstimmarnes fördelning i hvarje
vecka emellan de särskilta läroämnena, dels
lärokurser för hvarje klass, samt formulärer
för afgångsbetyg, examenskatalog, matrikel
och diarium. Den nya stadgan skall tjene
till efterrättelse från och med höstterminen
(börjande i augusti) nästkommande år 1857,
då 1820 års s-olordning kommer att till all
kraft och verkan upphöra.
De allmännaste dragen af den författning,
som läroverken genom denna stadga erhålla,
synas ungefär vara följande. Elementarläro-
verkenr fördelas i högre och lägre, de förra
med åtta klasser, af hvilka de fem nedre mot-
svara det lägre läroverket. Huruvida detta se-
nare, äfven der det är fristående, skall utgö-
ras af fem klasser, kommer likväl att bero
på antalet af de vid hvarje sådant läroverk
anstälda lärare. Hvar klass bör genomgås på
ett år, utom den åttonde, som är beräknad
på två år. Den årliga lärotiden skall tillsam-
mans utgöra 36 veckor (således fyra veckor
mera än det förut stadgade minimum), förde-
lade sort förut i två terminer; lärotimmarne
i hvarje vecka äro inom första klassen 30, inom
den åttonde 28, samt inom alla de öfriga 32,
tiden för undervisning i musik, teckning och
gymnastik, äfvensom för börs förrättande här-
vid oberäknad. Lärjungars intagning får icke
ske förr än vid fylda nio års ålder och icke
på annan tid än vid början af hvarje läseter-
min. Läroämnena i allmänhet de samma,
som de förut stadgade, med tillägg af någon
undervisning i Norges och Danmarks språk
och litteratur äfvensom af engelska språket,
det senare likväl blott inom särdeles trånga
gränsor. Ämnenas ordningsföljd befinnes vara
den samma, som förut omtalats såsom afsedd
och som vi icke kunnat annat än ogilla, i det
att franskan sättes såsom det första främman-
de språk, hvarmed nybegynnarne sysselsättas.
Sedan början gjorts med de vanliga läroäm-
rena i första klassen, der ieke något främ-
mande språk förekommer, inträder nemligen
franskan såsom det enda nya ämne i den an-
dra. Först i tredje klassen börjar undervis-;
ning i tyska, samtidigt med den i latin; och
äfven geometrien inträder först i nämde klass,
förberedd i de båda föregående genom li-
nearteckning. Befrielse medgifves från del
gamla språkens läsning; och då latinet inträ-
der redan i tredje klassen, är undervisningen
således endast i de två lägsta klasserna fullt
gemensam för alla lärjungar. Likväl får äf-
ven i de öfriga klasserna gemensam under- i
visning uti de gemensamma ämnena medde-
las åt samtlige lärjungar inom hvarje klass, il.
den mån sådant lämpligen kan ske. Ifjerde
klassen tillkommer för dem, som läsa latin,
grekiska språket, för de öfrige engelska och
algebra, hvilket sistnämde ämne för dem, som
läsa gamla språk, först inträder i femte klas-
sen, likasom fysik och kemi för dem, som
icke läsa nämde språk. För de förstnämde, eller
dem som läsa latin och grekiska, kan under-
visningen i de lefvande språken inskränkas
till ett enda, nemligen antingen tyska eller
franska, derest målsman så önskar; undervis-
ning i engelska deremot får icke komma i
fråga för dem förr än under de två sista
åren af skoltiden (på sarama sätt som de i
hebreiska!) derest de sådant åstunda. Äfven
för dem, som icke läsa gamla språk, kan un-
dervisningen inskränkas till endast två främ-
mande språk, af hvilka franskan likväl då
måste vara det ena, med uteslutande af an-I
tingen tyskan eller engelskan. Klasslösning
och årsflyttning äro bibehillna, men derjemte I
äfven detredan genom 1849 års cirkulär gjorda
medgifvandet, att ämnesläsning för lärjungar
enligt nya elenentarskolans metod får införas,
nemligen om eforus eller vederbörande lärare
sådant önska, och hinder för sakens ändamåls-
enliga behandling ej förefinnes. Rörande af-
gångsexamen kommer särskilt stadga att ut-
färdas.
Lärarne vid högre elementarläroverk kallas
lektorer och adjunkter, vid lägre rektor och
kolleger. För de förre är undervisnicgsålig-
gahdet betydligt ökadt, i det de förpliktas
att gifva undervisning 20 timmar i veckan, om
de tillika äro domkapitelsledamöter, eljest 22.
Rektor skall hafva från 16 till 30 undervis-
ningstimmar i veckan, olika vid högre och
lägre läroverk af olika klassantal; kollega och
adjunkt 28 till 32. Vid hvarje högre elemen-
tarläroverk skall rektor före årsexamen utgif-
va en årsberättelse i form af inbjudningsskrift,
hvaruti redogörelse bör lemnas äfven för
alla inom stiftet (eller visst af eforus bestämdt
distrikt deraf) belägna lägre elementarläro-
verk.
Rörande öfriga stadganden må för tillfället
endast nämnas, att vi deribland förgäfves sökt
något spår af förändring i läroverkens styrelse,
med undantag af den-föreskriften att rektor
vid högre läroverk hädanefter skall förordnas
af Kongl. Maj:t för fem år i sender (i stället
för att såsom hittills vid gymnasierna väljas
af lärarne sjelfve), i det någon af de vid sam-
ma läroverk anstälde lektorer dertill utses,
sedan biskop och konsistorium ingifvit förslag.
För öfrigt är biskopen i hvarje stift fortfa-
rande så kallad eforus öfver alla inom stiftet
inrättade statens elementarläroverk. Det är
han, och han ensam, som skall tillse, att un-
dervisningsverken motsvara sitt ändamål och
att lärarne fullgöra sina åligganden, — som
skall afhjelpa och rätta eller lagligen beifra
hvarje brist eller försummelse, — som eger
att i förekommande fall besluta och stadga,
hvad ej redan finnes genom lag bestämdt om
åtgärder, som böra vidtagas, — som bestäm-
mer, på förslag af rektor och lärare, valet af
läroböcker, och tillser att ändamålsesliga lä-
rometoder begagnas, — som efter sitt godt-
Å nande förordnar inspektor-för hvarje läro-
verk, som är beläget på annan ort inom stiftet,
än der han sjelf är bosatt (med undantag för de
MM mm mm (0 MM KH OD AD FA RR RR vh VR DD DD AA
VEN Pr UP DM ot Ingen spontan Sn NG
AASE an Lo me ML