STOCKHOLM, den 30 Sept.
Å Svenska Tidningen tyckes för närvarande
icke hafva något angelögnare än att öfvertyga
allmänheten derom att nämde tidning och Af-
tonbladet hafva bildat något slags koalition
eller fusion och för detta ändamål gör hon
sig den mödan att i långa artiklar, mer eller.
mindre direkt komplimentera Aftonbladet för
dess förmenta närmande till hennes så kallade
försonlighetspolitik.
Vi äro ledsna att icke kunna vara tillräck-
ligt tacksamma för denna oss visade välvilja.
Om något närmande egt rum (hvilket vi ej
varit nog lyckliga att upptäcka), eller kom-
mer att ega rum, så är det Svenska Tidningen
som närmar sig till Aftonbladet, och alldeles
icke tvärtom. Svenska Tidningen har från
början af sin tillvaro, så vidt vi kunnat inse,
icke i allmänhet stridt för några reformer;
hennes uppgift har varit att mot pressens
anfall försvara vissa personer och att, så-
vidt sig göra låtit, söka hålla regeringen
gen fri, förnämligast genom att hätskt an-
falla den liberala oppositionen och de per-
soner, högvälborna eller högvördiga, borgerliga
eller bönder, som ansetts tillhöra denna cp-
position. Allt intill den aldra sista tiden har
det synbarligen varit hennes afsigt och för-
hoppning att kunna arbeta makten i hän-
sderna på det s. k. junkerpartiet. Således hafva
friherre Pala.stjerna, grefvarne Henning Ha-
milton och Gustaf Lagerbjelke m. fl. af des.
ik. konservativt reformerande statsmännen, till
hvilka hon en tid räknade äfven hr Gripen-
stedt, varit ständiga föremål för hennes lof-
ord. Också har man ju erfarit, ati cirkulä-
rer för att tillvägabringa tidningens spridning
och betrygga dess tillvaro utgått just från
detta fr Nu lärer det likväl icke kunna
bestridas, att Aftonbladets syfte varit och är
just motsatsen, nemligen att arbeta för sam-
hällsförbättringar i alla riktningar, och såsom
:följd deraf att bekämpa inflytandet af nämde
parti, hvars påkomna liberaliam icke kunnat
ängifva framskridandets vänner något förtro-
ende, hvarföre äfven vår oppoaition hufvud-
, kligen varit riktad mot detta vida mer än
mes de ultrakonservativa, hvilka vi ansett re-
dan h. Sfva utspelt sin Trol och numera icke
vara någ få farliga motståndare. Skulle nu
Svenska 1. ingen, när hon finner sina pla-
ner hafva misslyckats och att junkrarne, lika
litet som de ultra konservativa, kunna kom-
ma i fråga att bilda en styrelse, vara färdig att
öfvergifva dem, så är det hennes egen ställning,
som blifvit förändrad, och icke Aftoabladets.
På detta sätt kan det också vara möjligt, att nå-
ot närmande blir resultatet, hvaraf likväl Af-
tonbladet icke har någon förtjenst. Deremot
lärer väl detta närmande i Svenska Tidnin-
gens ställning helt enkelt bero på den ställ-
ning regeringen intager; ty om. denna vän-
der åt venster och antager en liberal karak-
ter, så följer nog Svenska Tidningen med.
Om vi än icke vilja om henne fälla sam-
ma hårda ord, som hon fält om en del
af oppositionen i borgare- och bondestån-
deny eller att den bör räknas till servum
pecus eller. en trälande fänad,, så kan
man dock svårligen undgå att finna en sår
dan Svenska Tidningens jemkning, alltid åt
samma håll som regeringen, bevisa en
smula servilism och åtminstone icke befästa
öfvertygelsen om den sjelfständighet, hvaraf
Svenska Tidningen så ofta berömmer sig sjelf,
men hvarpå man endast då erfarit exempel;
när hon tyckes hafva förestält sig, att rege-
ringens innersta tanke varit densamma som
tidningens, fastän de yttre omständigheterna
någon gång visat en annan fysionomi. Vid
en så beskaffad skenbar opposition, t. ex. 1
krigsfrågan, hände det likväl, att hon någon
gång gick allt för långt, såsom i den famösa
artikeln, deri svenska armen förklarades vara
alldeles redlös för kriget, eller den icke min-
dre famösa, der svenskarne sades i samman-
drabbning med Tyssarne icke hafva annat
än ett kok stryk att vinna. Också måste tid-
ningen blåsa till reträtt och, göra ett slags.
pater peccavi, sedan hon hikväl tillskyn-
dat vederbörande åtskilliga obehag och in-
för opinionen här i landet, ja möjligen inom
de diplomatiska kretsarne, på ett ganska be-
tänkligt sätt komprometterat Hans Maj:ts po-
litik. Allt sedan har man äfven. trott sig för-
märka ett betydligt sämre lynne hos Svenska
Tidningen och ett slags risströstan om seger
för eget parti och egna sympatier, Också
har man sett tidningens ställning slutligen
blifva så invecklad, att dess egentlige chef,
hr öfverste Hazelius, funnit för godt att skjuta
en annan, i det allmänna hittills alldeles obe-
kant person framför sig såsom en tjenlig
skärm, bakom hvilken den gamle chefen än-
dock kunde hålla de ledande trådarne och
sköta maskineriet. Svenska Tidningen torde
ursäkta denna vår uppriktighet. - Men då tid-
ningen så mycket sysselsatt sig med Afton-
bladets både föregående och nuvarande ställ-
ning, har hon sjelf framkallat en kort teck-
ning å vår sida af hennes egen.
Den penna; som på sista tiden uppenbarat sig
i Svenska Tidningens beräkningar öfver borgar-
ståndets sammansättning vid den stundande
riksdagen, tillhör samma andas barn. Detta
framlyser i synnerhet af den bitterhet, hvarmed
den gamla oppositionen fortfarande bedömes,
och den skuggrädsla man hyser för hvarje up-
penbarelse deraf. Vi upprepa, hvad vi till-
förene i detta ämne yttrat, eller att denna
opposition visat sig vara för landet nyttig och
fruktbringande, och att i det hela det just va-
rit hon, som i tid räddat vårt konstitutionella