UTRIHES. De i går och i dag ankomna utländska posterna medförde tidningar från London af den 22, från Paris och Brissel af den 23, från Berlin och Hamburg af den 24 dennes. Vi meddela nu närmare underrättelser om utvecklingen af konflikten med Neapel. Det väntades att Monitören för den 22 skulle lemna officiella upplysningar rörande denra sak, men den. yttrar ingenting derom. Som man finner af en längre ned införd telegrafdepesch, har kejsaren af Ryssland protesterat mot den tryckning vestmakterna utöfva på konungen af Neapel. FRANKRIKE. Monitören de la Flotte berättar att en fransk eskader af fyra fartyg oförtöfvadt kommer att utlöpa, Att sluta af detta meddelande, synes dagen för utlöpandet ännu icke vara bestämd. Dessa skepp skola naturligtvis utgöra den förut omtalade till Neapel bestämda eskadern. — En SR skrifver, att ueapolitanska sändebudet i Paris, markis Antonini, skall ha meddelat grefve Walowski sitt beslut att lemna Paris och begifva sig till Brässel så svart hr Brenier i Neapel begärt ina pass. Från Paris skrifves den 22 Sept. till. Kölnische Zeitung: 2I Fauborg S:t Antoine herrskade i dag stor jäsning. Under förliden natt hade man på alla husknutar uppsatt plakater, hvaruti i polispresidentens pamn förkunnades, att brödet denna vecka skulle kosta endast 40 centimer pr kilogram. På morgonen ipfunpo sig arbetärne för att köpa bröd; men bagarne vägrade att sälja under 50 centimer. kn del arbetare, som insågo att plakaten voro falska, Jugnade sig, andra deremot ville icke på några vilkor betala mer än 40 centimer. Polisen häktade 0 till 50 personer. Undersökning är börjad, för att göka upptäcka upphofsmännen till den falska förordningen.s ; Häktningarne i anledning af den upptäckta sammansvärjningen mot kejsarens lif fortfara. Planen lärer varit att mörda kejsaren vid hans återkomst från Biaritz. Den 20 besatte polisen plötsligt ett hus vid gatan Mouffetard. der en professor vid namn Dorå håller för arbetarne populära föreläsningar öfver kemien, Alla tillstädesvarande häktades. En stark jäsning lärer råda bland arbetarne i förstäderoa. F rån Paris telegraferas den 23: Man läser i Mpnitören: Den stegring i hyrorna och det dyrhet på lifsmedel, hvaraf invånarne i Paris lida, har väckt kejsarens uppmärsamhet. Sedan 1852 hafva 1,565 hus blitvit nedrifta och 6,652 blifvit uppbygda. Förhöjningen at